Sök:

Sökresultat:

1357 Uppsatser om Internationell fred och säkerhet - Sida 51 av 91

Korruptionens mekanismer : En studie av svenska kommuner

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar dÀr koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jÀmförelse har en lÄg korruptionsgrad sÄ förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka korruptionens mekanismer pÄ kommunal nivÄ i Sverige. För att uppfylla detta söks svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om nÄgra sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhÄllningssÀtt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande anvÀnds menar att en gynnsam frestelsestruktur frÀmjar ett korrupt beteende.

Minskar kvinnliga revisorer fo?rekomsten av earnings management och skiljer det sig a?t mellan la?nder med ho?g respektive la?g ja?msta?lldhet? : En ja?mfo?rande studie av svenska och baltiska bo?rsnoterade fo?retag

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

En studie av begreppet uppfyllelseort i artikel 5 (1) b i Bryssel I-förordningen

The courts international juristiction within the European union is regulated by the Brussels I Regulation. Article 2.1 of the Brussels I Regulation contains the fundamental provision. According to this Article the plaintiff shall submit an action where the defandent is domiciled. The Regulation provides exemptions to the this provision in Article 2.1.The court of the international case can also be determined according to Article 5 (1) of the Brussels I Regulation. This Article contains an alternative to the general provision within Article 2.1.

Matematik - SprÄk och kommunikation : En jÀmförande studie i en internationell skola

The purpose with this essay is to compare two classes in an international school during their mathematic lesson. The international school offers education to their pupils in two languages; in Swedish and in English. Through this study I want to find out how teachers are working with language and communication during school hours. I will compare the work of two teachers and two classes to find out the differences and similarities between their work methods concerning language and communication during mathematic lessons.The main questions for the essay:How do the teachers work with language and communication in this school during the mathematic lessons?What similarities and differences are there between the two teachers in matter of methods of working with language and communication during the mathematic lessons?The research is based on interviews with the teachers and also on observations in the classroom during mathematic lessons.

IPv6 : ÖvergĂ„ngsmekanismer och relaterade sĂ€kerhetsproblem

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Perspektiv pÄ Sveriges sÀkerhetspolitik i kampen mot internationell terrorism efter 11 september 2001 : en studie om mÄl och medel inom ramen för EU och hur dessa kan förstÄs

MÄnga hÀvdar att terrordÄden i USA den 11 september 2001 förÀndrade vÀrlden. Efter dessahÀndelser har det i Sverige förts en debatt om hotet frÄn terrorism och hur detta hot kan förstÄsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhÀllet i mÄnga stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmÄga att hantera detta hot och att de politiska ÄtgÀrderna visar tecken pÄ bÄdeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga vÀrldssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den hÀr uppsatsen undersöker vilka sÀkerhetspolitiska mÄl och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

AuktoritÀra arv En komparativ studie av ideologiers inverkan pÄ attityder i de forna diktaturerna Portugal och Polen

I denna uppsats söker vi genom att jÀmföra en före detta kommunistisk auktoritÀr stat, exemplet Polen, med en före detta fascistisk auktoritÀr stat, exemplet Portugal, finna svar pÄ om en socialistisk ideologi gynnas mer i ett före detta fascistiskt system samt, som en bifrÄga, om dessa stater genom sin historiskt starka koppling till respektive ideologi pÄverkats i sin omvandling till moderna demokratier.Vi uppnÄr genom att komparativt studera lÀnderna med inriktning pÄ diktaturens art och medel, de religiösa kopplingarna, övergÄngsstyret, systemförÀndringar efter revolutionerna och framför allt dagens partier och deras utveckling vÄra resultat.Genom arbetets gÄng kom vi fram till slutsatsen att nÄgon skillnad mellan attityderna till en sccialistisk ideologi inte kunde kopplas till den auktoritÀra regimen, utan snarare Àr resultat av internationell pÄverkan och politiska strömningar bland befolkningen. En viss pÄverkan av regimtypen pÄ demokratiseringsprocessen kan skönjas, men inte tillrÀckligt för att fÄ entydiga resultat i denna uppsats..

Den globala krisen- har det pÄverkat företags internationalisering?

Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang pÄ olika utlÀndska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men Àven genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pÄgÄtt lÀnge men pÄ senare tid har detta Àmne vÀxt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började Är 2008 har förÀndrat ekonomiska förutsÀttningar och det finns bevis att vÀrldshandel har pÄverkats negativ och mÄnga företag runt om i vÀrlden kÀnt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har pÄverkats och i sÄ fall i vilken utstrÀckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte pÄ under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill Àven analysera om syn pÄ försatt internationalisering och internationell fokus har förÀndrats i och med krisen.

Styrelsens samt företagsledningens sammansÀttning och dess pÄverkan pÄ företagets internationalisering

Inledning: Att företag har en stark internationell nÀrvaro blir allt viktigare för företagens lÄngsiktiga framgÄng. Dagens affÀrsaktiviteter och handel blir allt mer global. I dessa förhÄllanden blir styrelsen och ledningen som ska leda bolagets verksamhet viktig. För att kunna undersöka styrelsens och ledningens pÄverkan pÄ internationalisering ligger fokus pÄ styrelsens och ledningens sammansÀttning, som Àr avgörande för deras effektivitet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur företagets internationalisering pÄverkas av styrelsens och företagsledningens sammansÀttning. Metod: Undersökningen antar en deduktiv ansats och utgÄr frÄn befintlig teori för att formulera hypoteser om styrelsens samt företagsledningens sammansÀttning och dess pÄverkan pÄ företagets internationalisering. Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ metod och omfattar alla stora svenska noterade bolag. Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att bÄde styrelsens och företagsledningens sammansÀttning pÄverkar företagets internationalisering.

Civil-militÀr samverkan som resurs för psykologiska operationer

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.

Ord mot ord: hennes skuld, hans f?rklaringsb?rda En analys av samtyckeslagen utifr?n feministisk teori och i ljuset av r?ttss?kerhet

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Internationell ekonomi och svenska institutioner - vÀlfÀrd, solidarisk lönepolitik och internationalisering

The topic of interest is why Swedish unemployment after OPEC - 1 remained exceptionally low, compared to the OECD average. The object of study is the evolution of welfare institutions, like the Rehn ? Meidner model, after WWII, and the aim is to explore why the institution of solidaristic wage bargaining collapsed coming the nineties. Deployed theoretical perspectives are how domestic institutions determine a country's adaptation to alterations of the international economic system. However, equally important are how policy objectives, like full employment, becomes institutionalized and therefore guides the actions undertaken.

Formativ bedömning ur lÀrarperspektiv

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.

Etableringshinder pÄ övergÄngsekonomiska marknader : -

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av nÀr de söker expandera till en övergÄngsmarknad. Dessa etableringshinder hÀrrör allt som oftast frÄn den speciella institutionella strukturen pÄ den nya marknaden. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten mÄste först en bakgrund till dessa redogöras för. DÀrför baseras det teoretiska stycket pÄ frÀmst institutionell teori. Uppsatsen söker Àven skapa en förstÄelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Jag vill, jag kan, jag ska : En studie om arbetssökande ungdomar

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->