This bachelor thesis focuses on the ethics concerning the possession of nuclear weapons seen from a deontological and utilitarian perspective. I have also considered the aspects of International law, the Just-war Theory, and Michael Walzer's Legalist Paradigm. The research question that guides my essay is: Is it possible to ethically justify a country's possession of nuclear arms, which results in direct and indirect threats against other countries?I have chosen to focus my essay on the period of 1945 to 1990, also referred to as the Cold War. I find the bipolar system that existed between the USA and the Soviet Union as a good empirical example, during which the nuclear arms debate constantly took place.The result that my thesis brings is rather ambiguous.

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa den principiella förÀndringen av svenska försvarsmaktensprestationsform frÄn krigsförberedelser till aktiva militÀra operationer mot bakgrund av Clausewitzstrategiska teori. Författaren har anvÀnt hypotetisk ? deduktiv slutledningsmetod.Följande resultat framkom av undersökningen: Sveriges strategiska ledning skiljer sig mycketavseende organisatoriska förutsÀttningar i fred frÄn Storbritannien och Frankrike. Sverige haren erfarenhet av att i första hand styra försvarsmakten som strategiskt medel först i krig, vilkethar resulterat i ad hoc lösningar i kriser, exempelvis U 137-krisen. Vidare framkom avundersökningen att försvarsmakten har fyllt sin strategiska effekt genom att göra krigsförberedelsersÄ att den strategiska ledningen har blivit underordnad den förvaltningsmÀssiga styrningen,vilken i huvudsak har tÀckt regeringens behov.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

För första gÄngen nÄgonsin arrangerar Sverige Är 2005 ett möte för lÀnder som ingÄr i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgÄngspunkt i detta fokuserar uppsatsen pÄ hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstÄs, och pÄ möjligheterna för Sverige att stÄ neutral i hÀndelse av krig.Studien utgÄr frÄn utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om sÀkerhetspolitik under Är 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjÀlp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förÀndrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska sÀkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser frÄn att Sverige Àr ett litet land med begrÀnsat inflytande i den internationella politiken. Hon mÄlar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige Àr i behov av sÀkerhetspolitiskt samarbete.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att lÀnder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det hÀr arbetet Àr en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

Ett uttryck som har uppkommit inom den internationella beskattningsrÀtten under det senaste Äret Àr BEPS. Begreppet stÄr för Base Erosion and Profit Shifting, och syftar till det projekt som OECD driver Ät G20:s vÀgnar. Projektets syfte Àr att skapa förutsÀttningar och verktyg för lÀnder att motverka aggressiv skatteplanering som eroderar lÀnders skattebaser. Projektets resultat Àr i skrivande stund inte fÀrdigt, men det finns mycket som tyder pÄ att vi kommer att se en förÀndring inom bÄde intern och internationell dubbelbeskattningsavtalsrÀtt inom de kommande Ären.Ett av fokusomrÄdena inom projektet Àr OECD:s modellskatteavtals omdiskuterade definition av fast driftstÀlle. En definition som vi i Sverige delvis anvÀnder oss av vid utformning av definition till fast driftstÀlle i IL 2:29, och dÀr modellskatteavtalets kommentarer anvÀnds vid tolkning av paragrafen.

LÀraryrkets stÀllning Àr ett Äterkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlÀgga hur lÀraryrkets stÀllning sÄg ut pÄ 1800-talet, genom att jÀmföra enskilda lÀrares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om Àmnet idag, samt genom en internationell jÀmförelse. LÀrarminnena som utgör kÀllmaterialet till denna studie Àr skrivna av fyra manliga folkskollÀrare och en kvinnlig smÄskolelÀrarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgrÀnsat tre strukturer som formar lÀraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lÀrares agentskap. Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen om lÀraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har pÄverkat lÀrarens stÀllning.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella pa?verkan pa? dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats pa? a?mnet underso?ker fra?mst tekniska och sa?kerhetsma?ssiga detaljer, det a?r da?rfo?r intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att anva?nda makroekonomisk teori ska jag fo?rso?ka klargo?ra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor.

Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden. USA var inte lÀngre skyddat av stora hav utan var nu sÄrbart för anfall. En ny vÀrld krÀvde nya krig och de gamla doktrinerna för rÀttfÀrdigande av krigföring och nationalstatens suverÀnitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA sÀkerhet och vÀrldens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rÀttfÀrdigande av en militÀr invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rÀttfÀrdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krÀvde en modig retorik för att rÀttfÀrdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter mÄnga Är ? avsÀtta den Irakiska diktatorn.GrÀnsen mellan mod och dumdristighet Àr hÄrfin.

Under mer Àn 800 Är har en bitter konflikt utkÀmpats mellan frÀmst Irland och Storbritannien. De senaste 50 Ären har denna konflikt primÀrt handlat om Nordirlands varande eller icke varande i unionen med Storbritannien. Den komplexa historien till trots kunde ett avtal tecknas mellan de inblandade parterna 1998. Denna uppsats fokuserar frÀmst pÄ USA som inbegrips i konflikten i början pÄ 90-talet, först som 3: e part och senare som medlare. FrÄgan författarna stÀller sig lyder: Hur sÄg USA: s agerande som tredje part i förhandlingarna ut, hur pÄverkade detta agerande desamma, och hur kan detta förklaras med hjÀlp av teorier kring medling och konfliktlösning? Uppsatsens slutsatser dras utifrÄn den fallstudie som genomförs med hjÀlp av medlings- och konfliktlösningsteoretiska ramverk.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.