Uppsatsens syfte är att utreda hur EU:s förändringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att påverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. Förändringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens användande av s.k. hybridlån för att uppnå dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den här förändringen har det även infogats gemensamma skatteflyktbestämmelser i direktivet, bestämmelser som samtliga medlemsstater måste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har även en lag mot skatteflykt.

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer.

Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel.

Syftet med vårt examensarbete är att utreda akademiska experters inflytande i normbildningsprocessen med fokus på SOU 2008:80. Vidare syftar examensarbetet till att analysera varför endast ett fåtal akademiska experter deltar i normbildningsprocessen och undersöka bakomliggande faktorer till det låga deltagandet. Vi har främst använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt, men även induktivt i liten utsträckning. Vår metodansats har varit kvalitativ och vid intervjuförfarandet har vi använt öppna frågor. Vi har använt ett flertal olika studier rörande akademiska experters deltagande i normbildningsprocesser, vilka vi sedan har synkroniserat till sammanhängande texter.

Syftet med denna uppsats är att presentera bakomliggande orsaker som kan påverka tjänstvilligheten att genomföra internationella militära insatser. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med fem kategorier människor, som antingen innehar anställning, eller är anhöriga till dem som är anställda av Försvarsmakten. Dessutom har intervjuer med anhöriga genomförts för att få en djupare insikt och förståelse. Resultatet av undersökningen skall svara på vilka faktorer som påverkar tjänstvilligheten, samt därigenom ge förslag på områden där FM och dess uppdragsgivare kan intensifiera arbetet för att göra den internationella miljön mer attraktiv.Utredningen kan ses som ett komplement till Veteransoldatutredningen som genomförts vid Försvarsdepartementet under 2008..

Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrån utländska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. På senare år har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvärlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det därför intressant att studera om risken och förutsättningarna för internationell diversifiering förändrats, vilket leder till frågeställningen Hur nyttan av internationell diversifiering påverkats för en investerare på Stockholmsbörsen?  Har det blivit svårare att finna marknader med låg korrelation för risk reducering?Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i världen har förändrats mellan två tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar.

Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attinte delta i internationell tjänst i förband. Behovsparametrar utvecklade från Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkätundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestående av kompanilagfrån tre armébrigader. Undersökningen svarar på vilken betydelse motivationsparametrar har förställningstagandet och vilka förändringar som efterfrågas för att motivera officerare att delta iinternationell tjänst i förband. Undersökningen bekräftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjänst ochatt bara en tredjedel av de år 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter.

Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjänstgöring ochutbildningen av officerare har förändrats och anpassats till det framtida kravet på internationellaåtaganden. Utifrån syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar på om officerens attitydoch vilja att tjänstgöra internationellt förändrats och om utbildningen av officerare på bästa sätthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.Därefter har en översiktlig bild av viljan och synen på internationell tjänst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn på internationell tjänst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet där de huvudsakliga slutsatserna äratt Försvarsmakten tidigt måste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krävas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare så att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka..

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären.

Denna studie undersöker hur non-refoulement-principen upprätthålls inom internationell asylrätt jämfört med det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) och närmare bestämt Asylprocedurdirektivet. Via en redogörelse för non-refoulement-principens position i internationell asylrätt och dess eventuella status som jus cogens har jag sedan analyserat i vilken utsträckning principen upprätthålls i Asylprocedurdirektivet. Genom att granska olika bestämmelser i Asylprocedurdirektivet samt tittat på rättigheter i asylprocessen har jag i mina slutsatser kommit fram till att non-refoulement-principen inte respekteras fullständigt i Asylprocedurdirektivet. Begränsade rättigheter under asylprocessen och bestämmelser om exempelvis ?säkra länder? riskerar att resultera i refoulement för den enskilde asylsökande..

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

Många företag väljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan användas i syfte att locka till sig kompetent personal men även för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen går ofta ut på att den anställde kan förvärva värdepapper på förmånliga villkor. Liksom andra förmåner på grund av tjänst utgår förmånsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjälp av den s.k.

Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader.

Det jag har gjort är att jämföra innehållet i fyra läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. För att uppnå det syftet har en komparativ metod använts. Det område som har valts är politik. Inom politikområdet är det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremål för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmål för Samhällskunskap A.