Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten.

Denna uppsats har behandlat ämnet valutasäkringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag från att vid koncernredovisning använda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfärdade av IASB. Övergången har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förändrad syn på värdering och klassificering av valutasäkringar.Problem uppstår vid övergången dels till följd av den ändrade synen på redovisning och även tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasäkringar vållat ytterliggare problem då de har varit komplexa och föränderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma de skillnader som finns gällande klassificering, värdering och redovisning av valutasäkringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svårigheter som övergången medfört.För att uppnå syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasäkringar studerats.

De teorier som den liberala demokratin vilar på kan uttolkas på ett sätt som ger stöd åt tanken att hänsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har långsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio åren, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de områden på vilka miljöbeskattning är vanligt framkommer dock att det idag är vanligast, såväl i Sverige som i övriga världen, att beskatta miljöfarliga utsläpp, medan de miljöskador som uppstår vid en alltför hög förbrukning av råvaror eller dito användning av kemikalier i stort sett är obeskattade. En ökad användning av skatter eller avgifter på råvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå målen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill säga hållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt som råvaruskatter uppmuntrar till en ökad återvinning istället för ett högt uttag av råvaror. Varför används då dessa metoder i så liten utsträckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga långt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra åtgärder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN på andra områden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förändra detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförändring i riktning mot ökad användning av råvaru- och kemikalieskatter.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Internationella händelser såsom 11 september och tsunamikatastrofen har förändrat förutsättningarna för resebranschen på många sätt. Bland annat har ett ökat säkerhetstänkande hos resenärer manat fram ett paradigmskifte gällande synen på krishantering. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för och kartlägga hur en medelstor resebyrå hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsättningar som gäller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges på hur företaget bör arbeta i framtiden när det gäller krishantering.Forskningsbidraget med denna uppsats blir således att utifrån ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mån en krishanteringsplan förbättrar förutsättningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, där tillvägagångssättet varit en kvalitativ ansats.

Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebär att patienter får snabbare kontakt med sjukgymnast, färre behandlingstillfällen, samt att arbetsbelastningen för läkare minskat. Även aspekter så som att sjukgymnaster inte hade tillräckligt med självförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkät användes. Enkäterna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens läns landsting.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

Samhällsekonomin i väst har under de senaste årtiondena gått från att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjänstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgångar har ökat och därmed fått en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, något som tydligt framgår i årsredovisningar och andra finansiella rapporter där det idag är svårt att se värden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det på internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat är tänkta att förändra redovisningen av immateriella tillgångar för att på så sätt bättre spegla de värden som skapas när företag investerar i forskning och utveckling. Förändringen innebär att aktivering av utvecklingskostnader nu är möjlig, i förhållande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrån den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

Fryst eller kyld sperma används ofta vid artificiell insemination på hund. Skador kan uppstå på spermierna under frysningsprocessen. För att spermierna ska bibehålla sin viabilitet och undvika skador tillsätts spädningsvätskor som bland annat innehåller sockerarter, antibiotika, glycerol och äggula. Äggula skyddar spermierna mot frysskador och bidrar till en ökad spermieöverlevnad, dock är mekanismen bakom detta ej helt klarlagd. Att äggula ingår i spädningsvätskan kan medföra en risk för mikrobiell kontamination och innebära ett problem vid internationell handel med sperma.

During 2008 we experienced an expansion of large scale investments in foreign farmland. This increasing trend has become a political hot-spot, but there is not much research available within the field. Due to a lack of research it remains a vital task to outline the potential effects of this trend. Drawing on existing ideas from some of the main actors within the field, The Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), The World Bank, International Food Policy Research Institute (IFPRI) and the latest G8 summit on agriculture, four main purposes are set out for this paper. First, to outline some of the underlying mechanisms behind the trend is considered crucial for the understanding of the nature of these investments.