Bakgrund: En ökad Internationalisering och fler dotterföretag i länder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsätts för olika risker såsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika åsikter om hur omräkningen ska gå till. Att företagen använder olika metoder försvårar jämförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-länder från 2005 tillämpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebär vissa förändringar som svenska koncerner måste ta ställning till.

Senaste årens ökade Internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jämförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika länder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gäller även för svenska koncerner från och med 2005. Då länderna historiskt haft olika värderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn på redovisningen, och matchnings-principen som är aktuell för dagens fokus på redovisning till verkligt värde.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på.Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004.Faktorer som Internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter.

Syftet med denna uppsats är att med användande av Resource-Based Theory fastställa hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser så att de kan stärka sina marknadspositioner på sina hemmamarknader. Bakgrunden är de förändringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och Skånemejerier. Svenska mejeriföretag har på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens på sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och världsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna märkesvaror samt inträdet av lågprismjölk ändrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försäljning är därför många gånger nödvändigt för dessa företag i syfte att stärka konkurrensförmågan. Detta medför att mejeriföretagen måste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhållandena.

Detaljhandelsmarknaden i Europa har vuxit sig allt starkare samtidigt har konkurrenssituationen ökat. Globaliseringen har medfört att gränsdragningen mellan länder minskat och Internationalisering av detaljhandelsföretag har blivit allt vanligare. Clas Ohlson har med sin expansion i Norden stärkt sitt varumärke. För att ytterligare stärka sina positioner samt öka omsättningen har företaget valt att etablera sig på den brittiska marknaden med en första satsning i London. Clas Ohlson ser expansionen som ett steg att utvecklas från en nordisk- till en europeisk aktör. Den framtida utvecklingen av expansionen är svår att förutspå vilket gör det svårt att prognostisera den framtida lönsamheten.

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse.

Officersyrket är föränderlig. Hur har de senaste årens förändringar i svenska försvarsmakten förändrat synen påofficersyrket? Hur påverkar ökad ålder i kombination med nivåhöjande utbildning synen på officersyrket? Vad ärkonstant och vilka är trenderna i denna syn? Går det även att i materialet finna förklaringar till den eventuellt förändradesynen? Genom svaren på dessa frågor ges även en indikation på hur stabila svaren från respektive delområde i tidigareforskning är i dag. Slutligen vill jag veta vilka tecken som i det empiriska materialet går att finna på att det svenskaförsvaret följer de övriga europeiska makternas militära utveckling? Efter problemformulering valdes informanter blandelever vid Försvarshögskolan och Militärhögskolorna för att delta i enkätundersökning.

Syftet med denna uppsats är att hitta faktorer som är av vikt för att Skånemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgångsrika. Bakgrunden är de förändringar som fallföretaget bör söka genomföra för att få bukt med såväl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. På den europeiska marknaden har livsmedelsföretag på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försäljning är många gånger en nödvändig strategi för dessa företag i syfte att stärka sin konkurrensförmåga. Många livsmedelsföretag är mycket framgångsrika i sin strävan att upprätta samarbeten för att därigenom få tillgång till nya marknader.

Att företag i Sverige påverkas av den enorma tillväxt som sker i Kina och att utvecklingen i Kina dessutom påverkas av hur svenska företag agerar borde, efter all uppmärksamhet i media, vara uppenbart. Då bilden som presenteras i media ofta är onyanserad har Teknikföretagen gett oss i uppdrag att göra en kartläggning av teknikföretags relationer med Kina. Syftet är att undersöka i vilken omfattning och varför företagen har dessa relationer samt hur företagen påverkas av dem. Undersökningens omfattning har begränsats genom att en geografisk avgränsning till Östergötland gjorts. Det visar sig i studien att de undersökta företagen har betydande kontakter med Kina, det är vanligare och viktigare med import än export och det är relativt många som har någon grad av högre engagemang där.? Varför har då dessa företag kontakter med Kina? I studien framkommer att det finns två övergripande anledningar till att företagen etablerar kontakt med Kina.

Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad Internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL.

Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad Internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Den ökade förändringstakten i samhället på grund av ny teknik, Internationalisering och att samhället blivit alltmer mångkulturellt bidrar till att större krav ställs på företag att hela tiden förbättra sin verksamhet. Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund, har huvudsakligen sina kunder och konkurrenter runt om i Europa. Då Sverige ligger i utkanten av detta område tar det omkring en leveransdag längre tid för Production Surfactants att leverera sina produkter i jämförelse med företagets konkurrenter. Detta medför att Production Surfactants behöver kompensera denna längre leveranstid genom exempelvis högre produktkvalitet, större flexibilitet eller lägre priser för att ha möjlighet att tävla på marknaden. För att uppnå detta behöver Production Surfactants utveckla och systematisera sitt förbättringsarbete.

Flera saknade länkar i Europas transportnät definierades på mitten av 1980-talet som nödvändiga att bygga för att bidra till att uppnå de EU-politiska målen om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jämnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillväxt, en friktionsfri och välfungerande inre marknad, hållbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhållning.EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) på svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992.I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som både har pekats ut som ett särskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gällande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnå de ovanstående politiska målen. Syftet med projektet är att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och gränsöverskridande vägar, järnvägar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbättra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bättre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och från Centraleuropa, Ryssland och de baltiska länderna.Det västra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremål för diskussion sedan 1980-talet då en högklassig motorväg, järnväg samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn Bält föreslogs av "European Round Table of Industrialists".Syftet med infrastrukturpaketet var att förbättra transportinfrastrukturen inom korridoren samt få en fast förbindelse till kontinenten.