Vi har fått i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för våldtäkt ser ut. Syftet med uppsats är att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sällan efterföljer en våldtäkt. För att uppnå vårt syfte har vi följande frågeställningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för våldtäkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hälso-och sjukvården. Vi har även genomfört en litteraturstudie för att inhämta kunskap som ett komplement till våra intervjuer samt för att bli mer insatta i vårt forskningsområde.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

A paranoid and shameful reading of Inger Christensens novel Azorno.The contagious feelings of paranoia and shame played a vital part in my first reading of the novel Azorno, written by the Danish poet Inger Christensen. In this essay, I?m letting those emotions direct the ?understanding? and analysis of the novel. In earlier research the focus has been to comprehend what the novel ?really is about?, and even though it has been mentioned that the form probably is a way to make the reader a visible constructer of  the novel?s ?meaning? the understanding has never been created by the affects that occurs during the reading.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens? Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen.

Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och diabetes är idag två av världens vanligast förekommande välfärdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Att förändra livsstil har dock visat sig vara svårt och stöd från flera håll är centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar är relativt välstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar är däremot tämligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes.Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frågeguide användes som stöd men fokus låg främst på patienternas egna berättelser kring upplevelserna.

I populärkulturen finns en idé om en ja-kultur som är utmärkande för dagens samhälle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga människors förhållningssätt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sägande, samt hur de kulturella koder som existerar påverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 år intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp är i en process där de vill etablera sig i olika sammanhang och därmed reflekterar över hur de förhåller sig till, samt bemöter, de krav och förväntningar som ställs.

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Barn som har upplevt våld i hemmet är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom enkonsekvens av våldet kan göra att barnet får svårare att upprätta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan även hos barnet skapa känslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt våld och som aktualiseras hos socialtjänsten bedöms utifrån enkartläggning som socialsekreterare gör utifrån barns behov. Studier visar på att barn somupplevt våld inte blir lyssnade till eller tagna på allvar i samhället, däribland socialtjänsten.Syftet med denna uppsats är undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till principen ombarnets bästa i socialt utredningsarbete i familjer där det finns en våldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser även olika faktorer sompåverkar barns delaktighet.

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats.Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla.

Bakgrund: Hälsa kan delas in i fysisk hälsa och psykisk hälsa, inom somatisk vård tenderar den fysiska hälsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohälsa och många väljer att inte söka vård för sina problem. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar en mängd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förälder kan ha svårt att se utanför sina egna behov och därför inte på ett fullgott sätt tillgodose sitt barns behov. Barns känslighet gentemot sina föräldrar gör också att negativa känslor som oro och ångest ofta överförs på barnen. Syfte: Syftet med det här arbetet är att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bloggens innehåll reflekterar bloggarens syn på vad som är privat och vad som är offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande ämnen i bloggarna: vänner, jobb, sömn, mat, hälsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa ämnen som respektive bloggare använder sig av och vilka som utelämnas från bloggen. De ämnen som används av bloggarens blir då offentliga, medan de som utelämnas förblir privata. Funktionerna av självutlämning ? självförtydligande, social bekräftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts. Den teoretiska ramen består av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.