Sök:

Sökresultat:

1769 Uppsatser om Interna tillstćnd - Sida 51 av 118

Arbetsterapeutisk dokumentation inom socialpsykiatri Tre arbetsterapeuters upplevelser av att dokumentera och faktorer som pÄverkar deras dokumentation.

Att dokumentera Àr för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av sÄvÀl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen Àr viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssÀkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat pÄ bristfÀllig dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som pÄverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.

Att arbeta med myndighetsutövning kring barn som far illa : En kvalitativ studie om socialsekreterares yrkesroll

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

En studie om hur vÀl de större revisionsbyrÄerna uppfyller lagstiftarens krav pÄ en oberoende revision.

Syftet med studien Àr att analysera hur vÀl de stora revisionsbyrÄerna sÀkerstÀller oberoendet. Vi fokuserar pÄ huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byrÄorganisation eller om de frÀmst beror pÄ otillrÀcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssÀtt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angÄende revisorns oberoende. DÀrefter redogörs för lagstiftningen pÄ omrÄdet. I resultatredovisningen Äterges resultaten frÄn vÄr empiriska undersökning. Resultaten Àr indelade efter kategorier.

FrÄn Ärsredovisning till ansvars redovisning : En studie av CSR och jakten pÄ legitimitet

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

LÄga trösklar och högt till tak: en studie av Svenska Kyrkans identitet och image

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

Standardisering av emballage

Allteftersom den internationella konkurrensen ökat har det blivit viktigare för svenska företag att titta pÄ de interna kostnaderna för företagen. HÀgglunds Drives AB i Mellansel Àr ett företag som tillverkar hydraulmotorer och hela drivsystem till olika sektorer inom industrin. Deras kunder finns över hela vÀrlden och denna rapport behandlar de emballage som produkterna fraktas i/pÄ. Syftet med studien har varit att standardisera emballagesortimentet pÄ packningsavdelningen som Àr slutstationen innan leverans till kunderna. I studien har det Àven ingÄtt att undersöka skillnaden mellan att packa produkterna i lÄda eller pÄ pall som Àr de tvÄ sÀtt som anvÀnds vid packningen idag.

Inköp i lÀkemedelsbranschen- JÀmförelse med Best Practice modell - Novo Nordisk Danmark

LÀkemedelsbranschen Àr idag hÄrt konkurrensutsatt vilket skapar incitament till förÀndring av de interna processerna av vilka inköp utgör en. LÀkemedelsbranschen har av tradition ansetts ha en eftersatt inköpsverksamhet för att vara en sÄ mogen bransch. VÄr undersökning gick ut pÄ att jÀmföra en Best Practice modell för inköp med inköpsverksamheten i lÀkemedelsbranschen. För lÀkemedelsbranschen finns helt klart utvecklingsomrÄden och utmaningar i förhÄllande till den gÀngse inköpsteorin och Best Practice modellerna. Vid en jÀmförelse med Best Practice modell för inköp och vÄrt fall identifierade vi ett antal avvikelser beroende pÄ rationella, politiska och ekonomiska orsaker.

Är ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag?

Problem Är ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna Ă€r, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag vĂ€ljer att inte certifierar sig, utan anvĂ€nder sig av standardernas riktlinjer. AvgrĂ€nsningar Det finns mĂ„nga standarder, men vi har valt att gĂ„ djupare in pĂ„ ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhĂ„ller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har vi utifrĂ„n bĂ„de primĂ€r och sekundĂ€rdata, inhĂ€mtat material för att redogöra och beskriva varför företag anvĂ€nder sig av de tre standarderna. Genom en enkĂ€tundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag vĂ€ljer hellre att anvĂ€nda sig av standardernas riktlinjer istĂ€llet för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav pĂ„ företaget nĂ€r det gĂ€ller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att göra egna informationssĂ€kerhetssystem istĂ€llet för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden krĂ€ver det..

Kvalitetsutveckling och verksamhetsstyrning i praktiken : ett förbÀttringsprojekt vid Avdelningen ombudsekonomi, AB Svenska Spel

AB Svenska Spel Àr ett statligt Àgt monopolföretag som levererar spel och lotter till det svenska samhÀllet. I detta examensarbete har AB Svenska Spel och dess avdelning ombudsekonomi verkat som fallföretag. Avdelningen, vilken Àr placerad vid huvudkontoret i Visby, valdes ut dÄ ekonomichefen deklarerade att deras arbetssÀtt upplevdes ineffektivt av medarbetarna.Examensarbetet inleddes med en förstudie dÀr olika förbÀttringsomrÄden inom avdelningen identifierades, dÀr ett beslut sedan fattads att tvÄ av dessa omrÄden som skulle vara i fokus i examensarbetet. De delar i avdelningen som skulle granskas var kreditbevakning samt arbetsflödet och de interna överlÀmningarna. Gemensamt för de identifierade förbÀttringsomrÄdena var att dessa kunde ses som symtom pÄ att avdelningen inte arbetade systematiskt med kvalitetsutveckling eller med en tydlig verksamhetsstyrning.

Born Global-företags internationaliseringsproces : En fallstudie av det svenska företaget Wrapp

Traditionella internationaliseringsmodeller, sÄsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnÄr en utlÀndsk försÀljningsvolym pÄ minst 25% inom företagets första tre Är. Dock beskrivs tillvÀgagÄngssÀttet som mer individuellt Àn i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte Àr att studera Born Global-fenomenet baserat pÄ en fallstudie av Wrapp, dÀr det tillvÀgagÄngssÀtt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartlÀggs samt utreds för graden av överensstÀmmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstÀmmer i hög utstrÀckning med de teoretiska förutsÀgelserna, med undantag för nÄgra avvikelser sÄsom synen pÄ "first-mover advantages" samt tillvÀgagÄngssÀttets tÀmligen opportunistiska karaktÀr.

Vilka Àr bankernas interna drivkrafter för att utveckla finansiella tjÀnster pÄ Internet?

Syfte: FörstÄ hur bankens marknadsstrategier, tekniska och organisatoriska utveckling har pÄverkat utvecklingen av finansiella tjÀnster pÄ Internet Metod Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa forskningsintervjuer med beslutsfattare inom det svenska bankvÀsendet. Genom att göra personliga intervjuer uppkom det en helt annan kontakt med respondenten. Tanken var Àven att vi skulle intervjua personer pÄ bankerna vilka dagligen arbetar med liknande frÄgor, detta för att fÄ sÄ bra kvalitet som möjligt pÄ de svar som vi fick. Vi valde att intervjua tvÄ av de fyra stora svenska bankerna, valet föll pÄ Handelsbanken och SEB. Slutsats Det finns primÀra och sekundÀra strategier bakom utvecklingen av finansiella tjÀnster pÄ Internet i Sverige.

Apoteket - GÄtan om ett monopolföretag i förÀndring

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, varför ett företag som verkar pÄ en monopolmarknad under starkt reglerade former, vÀljer att genomföra förÀndringar som leder till att de nÀrmar sig en marknadsorientering pÄ ett sÀtt som om de hade verkat pÄ en konkurrensutsatt marknad. Vi anvÀnder oss av den kvalitativa metoden, den abduktiva ansatsen med ett teorigenerande syfte. VÄ empiri bestÄr av intervjuer med respondenter frÄn fallföretaget Apoteket, Ärsredovisning och andra tryckta kÀllor. Genom att tolka empirin genom de teoretiska perspektiven som bestÄr av marknadsstrategiska teorier, konkurrensfördelar, resourced based view, förÀndringar som leder till paradigmskifte, förÀndringar som processer, interna och externa drivkrafter, förÀndring som nyckel till framgÄng har vi kunnat uppnÄ vÄrt syfte. Slutsatsen Àr att av de olika förÀndringarna Apoteket infört har vi kunna utlÀsa att de starkaste anledningarna till Apotekets förÀndringar Àr tidens anda och hot om avreglering.

Beslutsprocessen vid upphandling av affÀrssystem : en företagslednings perspektiv

Bakgrund: Upphandlingen av affÀrssystem har stadigt ökat och trenden vÀntas fortsÀtta i takt med att de uppgifter systemen kan utföra utvidgas. Ett affÀrssystem kan ses som en strategisk resurs och ?livsnerv? för företaget. Trots detta misslyckas en stor del av alla investeringar i affÀrssystem. Syfte: Att med utgÄngspunkt i upphandlingsförfarandet av affÀrssystem ge en bild av den bakomliggande beslutsprocessen och bidra till förstÄelsen av vilka krafter som pÄverkar den.

Utformning av ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt till en försvarsapplikation

Saab Bofors Dynamics, SBD, Àr ett dotterbolag till Saab Technologies. SBD utvecklar avancerade missilsystem för det svenska försvaret och för andra lÀnders försvar. SBD Àr ett teknikföretag vilket mÀrks pÄ att mer Àn 50 % av de anstÀllda Àr verksamma inom omrÄdet utveckling och teknik dÀr de har ett nÀra samarbete med deras kunder. De viktigaste teknikomrÄdena Àr systemteknik, styrning och navigering, sensorteknik, modellering och simulering samt stridsdels- och framdrivningsteknik. I samband med ett utvecklingsprojekt av en prototyp öppnades möjligheten till att anvÀnda ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt.

Vems feedback Àr viktigast för att personal inom Àldreomsorgen ska uppleva arbetstillfredsstÀllelse?

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i uppfattning av feedback (positiv, negativ och kvalité) beroende pÄ om den kom frÄn chef, medarbetare, vÄrdtagare eller anhörig inom Àldreomsorgen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilken feedbackkÀlla som bÀst predicerar generell arbetstillfredsstÀllelse. Studien genomfördes pÄ sju Àldreboenden dÀr 87 anstÀllda deltog. De mÀtinstrument som anvÀndes i studien var FES-skalan som mÀtte de olika aspekterna av feedback, samt Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mÀtte arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade att kÀllan chef predicerade generell arbetstillfredsstÀllelse bÀst av de fyra kÀllorna, samt att det var aspekten kvalité som bidrog mest i modellen.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->