Forskning har visat att många metoder utvecklade för att undersöka tillverkande företag saknar visualiseringen av sambandet mellan informations- och materialflödet. Det finns även ett uppenbart behov av att förstå hela systemet, istället för att fokusera på specifika områden. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur ett tillverkande företag kan förbättra värdeflödet mellan interna processer. För att kartlägga värdeflödet och identifiera sambandet mellan informations- och materialflödet, samt hur de interna processerna påverkar varandra, utfördes en värdeflödesanalys av två interna flöden. Det visade sig att det tryckande systemet som företag använder sig av medför stora slöseri.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen. Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid ortos behandlingen.

Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats.

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som påverkar individens vilja till intern rörlighet, ett område som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt har vi med hjälp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhållanden och inställning påverkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtänkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhållning, och ett vi och dom-tänkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebär vissa hinder för rörligheten.

En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en längre tid kan komma att ställas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sätt att minska denna risk är att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats är att studera hur interna aktörer på ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem.Detta har undersökts utifrån tre frågeställningar- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsätt finns?- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, miljökommunikationen?- Hur kan en organisation arbeta för att bibehålla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem?Studien utfördes på Tekniska Verken i Linköping där jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet på olika nivåer.

SammanfattningTitel: Högt i tak - En studie om intern marknadsföring och arbetsmotivation inom fastighetsmäklarbranschenSyfte & forskningsfråga: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anställdas arbetsmotivation influeras av intern marknadsföring. Vi vill med utgångspunkt i fastighetsmäklarbranschen, analysera, kartlägga och lyfta fram hur anställdas arbetsmotivation påverkas av: den interna kommunikationen, interna relationer samt digitaliseringens utveckling. Utifrån denna uppsats syfte, formulerades följande forskningsfråga: Hur kan intern marknadsföring användas som ett verktyg för att påverka anställdas arbetsmotivation?Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi var intresserade av bakomliggande faktorer och åsikter av respondenterna samtidigt som vi ville skapa en djupare förståelse kring forskningsområdet. Vidare blev ansatsen av induktiv karaktär då vi efter bästa förmåga ville angripa studien utan att vara helt styrda av tidigare forskning.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter används av styrelsen. Under de senaste åren har många olika företagsskandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller. Styrelsen är ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgår ifrån att ett aktiebolag har en självständig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet är att undersöka hur styrelsen ser på internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna är till någon nytta i styrelsens eget arbete.

Hur företag kan förbättra sig lär det sig bäst av sina kunder. Det är dock inte många företag som lyckas ta tillvara på den kunskap som finns hos kunderna. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SAS Sverige internt använder den information de samlat in från kunderna och hur de möjliggör för berörd personal att ta del av denna information, i syfte att omvandla den till kunskap. För att lyckas med detta kan ett företag använda sig av bl.a. Knowledge Management och intern marknadsföring, samt intern kommunikation, varför dessa områden utgör uppsatsens teoretiska bas.

Begreppet intern kontroll har under de senaste åren blivit allt mer vedertaget och accepterat i såväl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmärksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur ställer högre krav på att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer där fokus ligger på att styra ekonomin och verksamheten. Det som kännetecknar en god intern kontroll är att det finns ändamålsenliga och väldokumenterade system och rutiner för styrning men även att redovisningen och övrig information är rättvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda på och beskriva hur fyra olika organisationer, två företag och två förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrån de komponenter som ingår i COSO-modellen.

Denna uppsats syftar till att utreda ifall den interna migrationen i dagens Sverige skett på ett sätt som överensstämmer med de antagande som humankapitalteorin gör om migration, samt att utreda om det finns ett samband mellan individens humankapital och dennes benägenhet att flytta. För att undersöka detta ställdes följande hypoteser: 1. Individer som har ett stort humankapital, d.v.s. är högskoleutbildade, har en större benägenhet att flytta än individer med ett litet humankapital, d.v.s. som saknar högskoleutbildning.

Denna studie syftar till att beskriva användningen av mått och analysera dess nyttjande på olika hierarkiska nivåer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsättningar och synsätt i styrningen inverkar på den interna måttanvändningen. Studien är en fallstudie och utgår från kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhämtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingår i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna måttanvändningen i verksamheten. Uppsatsen utgår från contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmåga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.

Vårt arbete började när fick i uppdrag av resebyrån Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsättning ökade vilket satte högre krav på verksamheten. Förutsättning var att effektivisera organisationen men fortfarande hålla den lika smal som i nuläget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrågan på deras produkter samt en ökande omsättning. För att finna lösningar på uppdraget utfördes en processkartläggning för att förstå hur organisationen fungerade i nuläget. Detta gav en god förståelse för företaget och dess aktiviteter.

Samhällets styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen.