Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.

 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system på Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som är viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lägga större åtaganden på leverantörer av systemlösningar, för att på så sätt kunna minska behovet av Interna resurser. Därför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och när och varför det är motiverat att överlåta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing används för att besvara frågan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillämpas på tre pågående projekt. Därefter används "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som är viktiga att uppfylla både internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende på om tid, kostnad eller kvalitet är prioriterat i respektive projekt.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Innan eleverna lämnar grundskolan ska de ha nått upp till de mål som är satta för godkänt i matematik för år 9. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur några skolor i en norrländsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkända i matematik när de går ut grundskolan. De forskningsfrågor jag utgått från är: Hur kan en matematiklärare vid en högstadieskola i en norrländsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkänt i matematik när de lämnar grundskolan? Vad känner matematiklärare vid högstadieskolor i en norrländsk stad inför uppgiften att få alla elever godkända i matematik innan de lämnar grundskolan? För att ta reda på detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklärare, samt en mer kvantitativ enkätundersökning bland matematiklärarna på respektive skola för att få reda på deras känslor. Resultatet visar bl.a.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på den skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "en skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra.

Inom friidrottens löpgrenar kan man idag se vid de stora galorna att det finns en person som har till uppgift att springa före övriga deltagare och springa i en viss fart som har beställts antingen av arrangörerna eller någon löpare. Denna person kallas för "hare" vars huvuduppgift är att se till att ett visst tempo hålls under loppet. Men vad har detta fenomen för effekt på idrottens värde? Detta arbete ger en beskrivning av fenomenet "haren" både ur historiskt perspektiv samt hur det ser ut i nutida läge. Genom diverse teorier om vad som skapar värde inom idrott och hur idrott bör utföras för att uppfattas som mer "äkta" har fenomenet sedan analyserats för att bestämma om fenomenet är något positivt eller negativt för idrottens värde.

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola I det här arbetet studeras hur pedagoger förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frågeställningar som studien utgår från är: hur pedagoger går tillväga då de tror att något barn är i behov av särskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur föräldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de är i behov av, och att föräldrasamverkan kan vara en utmaning.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Materialhantering är den del av produktionslogistiken som hanterar det interna materialflödet, vilket innefattar intern lagerhållning och transport. Målet med den interna materialhanteringen är att säkerställa tillgången av material till produktionssystemet där hanteringen ska ske utan skador på material eller personal. I ett tillverkande företag kan en betydande del av den totala produktionskostnaden härledas till den interna materialhanteringen. Enligt Lean Production ska både transport och lagerhållning betraktas som slöseri. Det är därmed viktigt att effektivisera den interna materialhanteringen samtidigt som det inte får ske på bekostnad av sämre leveransprecision till produktionssystemet eller säkerheten.

Bakgrund: I dagens föränderliga omvärld med snabba förändringar inom teknologi och marknadsförhållanden krävs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrågas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare än specialister, vilket gör att nya kompetenskrav ställs på personalen. Ett sätt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare är genom intern rörlighet. Många företag har förstått vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska åstadkommas, vilket kan sättas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur är att ?utan tydliga mål sker ingen handling?.

Fredriksons Verkstads AB i Vadstena är en modern verkstadsindustri med kompetens främst inom plåtbearbetning, svetsning, skärande bearbetning och systemmontage. Verksamheten kan delas in i de tre delarna kontraktstillverkning, konstruktion och produktion. Kontraktstillverkningen består av serier till livsmedels-, medicinteknisk och verkstadsindustrin. Fredriksons Conveyor Solutions konstruerar egna produkter i form av transportörsystem till livs- och läkemedelsindustrin.Fredriksons kunder ställer i allt högre grad krav på reducerade ledtider och ökad leveransprecision. Syftet med examensarbetet är därför att försöka reducera Fredriksons interna ledtider för ett specifikt produktsortiment.Ett första steg i arbetet med ledtidsreduceringen är att ta fram bra utarbetade prognoser.

Bakgrund: Förutsättningar för företag förändras ständigt. Samtidigt har kunder och anställda fått nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka värderingar som företaget arbetar efter. Företagen förväntas i allt högre grad ta ett aktivt samhällsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat på några ekonomiska resultat. Samhällsansvaret bör därför ses ur ett långsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affärsidé.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att företag ska kunna överföra långsiktigt samhällsansvar till sin affärsidé?Syfte: Att analysera och utvärdera sambandet mellan interna strategier och överensstämmelsen mellan ledning och anställda med avseende på samhällsansvar.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning utifrån en deduktiv ansats.

Den här uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser påverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstår som betydelsefullt att ta fasta på i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstå vilka möjligheter och svårigheter som kan kopplas samman med olika förutsättningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall på två olika skolor. Jag använde mig av ostrukturerade intervjuer på två olika skolor för att få fram informanternas syn på deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning är att någon eller några vid upprepade tillfällen utsätts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet från studien visar att arbetssätten är likartade oavsett resurser och att samma svårigheter i arbetet mot mobbning upplevs på båda skolorna.

Förlust av livskamrat beskrivs i forskning vara den svåraste livshändelse en människa kan råka ut för, och kan för äldre efterlevande leda till fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser (Grimby, 2000). I föreliggande studie har 6 personer, 3 kvinnor samt 3 män i åldrarna 62-76 år, intervjuats om sin livssituation efter förlust av livskamrat genom svår sjukdom. Syftet var att erhålla fördjupad kunskap om de konsekvenser livshändelsen medför, relaterat till ålder och genus, samt vilka salutogena resurser, relaterat till detsamma, som underlättar sorgeprocessen. Teorier som använts vid analys av insamlad empiri är livsloppsperspektiv, genusperspektiv samt salutogenes. Resultatet påvisar fysiska, psykiska samt sociala konsekvenser så som Grimby (2000) ovan beskriver gällande äldre efterlevande, samt att dessa konsekvenser kan skilja sig åt ur ett genusperspektiv.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.