De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

BakgrundPå grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som påverkar individens vilja till intern rörlighet, ett område som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt har vi med hjälp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhållanden och inställning påverkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtänkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhållning, och ett vi och dom-tänkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebär vissa hinder för rörligheten.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en längre tid kan komma att ställas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sätt att minska denna risk är att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats är att studera hur interna aktörer på ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem.Detta har undersökts utifrån tre frågeställningar- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsätt finns?- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, miljökommunikationen?- Hur kan en organisation arbeta för att bibehålla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem?Studien utfördes på Tekniska Verken i Linköping där jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet på olika nivåer.

SammanfattningTitel: Högt i tak - En studie om intern marknadsföring och arbetsmotivation inom fastighetsmäklarbranschenSyfte & forskningsfråga: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anställdas arbetsmotivation influeras av intern marknadsföring. Vi vill med utgångspunkt i fastighetsmäklarbranschen, analysera, kartlägga och lyfta fram hur anställdas arbetsmotivation påverkas av: den interna kommunikationen, interna relationer samt digitaliseringens utveckling. Utifrån denna uppsats syfte, formulerades följande forskningsfråga: Hur kan intern marknadsföring användas som ett verktyg för att påverka anställdas arbetsmotivation?Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi var intresserade av bakomliggande faktorer och åsikter av respondenterna samtidigt som vi ville skapa en djupare förståelse kring forskningsområdet. Vidare blev ansatsen av induktiv karaktär då vi efter bästa förmåga ville angripa studien utan att vara helt styrda av tidigare forskning.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter används av styrelsen. Under de senaste åren har många olika företagsskandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller. Styrelsen är ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgår ifrån att ett aktiebolag har en självständig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet är att undersöka hur styrelsen ser på internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna är till någon nytta i styrelsens eget arbete.

Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Hur företag kan förbättra sig lär det sig bäst av sina kunder. Det är dock inte många företag som lyckas ta tillvara på den kunskap som finns hos kunderna. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SAS Sverige internt använder den information de samlat in från kunderna och hur de möjliggör för berörd personal att ta del av denna information, i syfte att omvandla den till kunskap. För att lyckas med detta kan ett företag använda sig av bl.a. Knowledge Management och intern marknadsföring, samt intern kommunikation, varför dessa områden utgör uppsatsens teoretiska bas.

Begreppet intern kontroll har under de senaste åren blivit allt mer vedertaget och accepterat i såväl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmärksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur ställer högre krav på att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer där fokus ligger på att styra ekonomin och verksamheten. Det som kännetecknar en god intern kontroll är att det finns ändamålsenliga och väldokumenterade system och rutiner för styrning men även att redovisningen och övrig information är rättvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda på och beskriva hur fyra olika organisationer, två företag och två förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrån de komponenter som ingår i COSO-modellen.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan från NCC Hus Region Stockholm att förbättra processen för erfarenhetsåterföring. När man arbetar med erfarenhetsåterföring på en lokal nivå så är det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anställda samt resurser för att arbeta fram material att återföra som är viktigt för att uppnå en fungerande erfarenhetsåterföringsprocess. Analys och slutsatser visar på brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affärschefsgrupper. Det fanns även problem med att få projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvärdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Denna uppsats syftar till att utreda ifall den interna migrationen i dagens Sverige skett på ett sätt som överensstämmer med de antagande som humankapitalteorin gör om migration, samt att utreda om det finns ett samband mellan individens humankapital och dennes benägenhet att flytta. För att undersöka detta ställdes följande hypoteser: 1. Individer som har ett stort humankapital, d.v.s. är högskoleutbildade, har en större benägenhet att flytta än individer med ett litet humankapital, d.v.s. som saknar högskoleutbildning.

Denna studie syftar till att beskriva användningen av mått och analysera dess nyttjande på olika hierarkiska nivåer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsättningar och synsätt i styrningen inverkar på den interna måttanvändningen. Studien är en fallstudie och utgår från kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhämtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingår i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna måttanvändningen i verksamheten. Uppsatsen utgår från contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmåga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.