Enterprice Resource Planning (ERP) Àr ett omrÄde inom IT som har utvecklats enormt de sista Ären. Utvecklingen av IT har gjort att förutsÀttningen för att arbeta med ERP-system har Àndrats frÄn att ha varit bunden till att sitta vid sin arbetsplats i företagets lokaler till att i stort sett kunna sitta var som helst i vÀrlden och nÄ all nödvÀndig information som behövs. ERP-systemen erbjuder stöd för i stort sett alla processer i företaget och kan rÀtt anvÀnt effektivisera verksamheten avsevÀrt. Det finns dock ett omrÄde som fortfarande Àr relativt underutvecklat; stöd för ett effektivt miljöarbete.HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som myntades redan i slutet pÄ 1980-talet dÄ problemet att jordens resurser Àr begrÀnsade uppmÀrksammades. PÄ senare tid har arbete med hÄllbar utveckling kommit att bli en förutsÀttning för en organisations överlevnad.

Denna studie syftar till att beskriva anvÀndningen av mÄtt och analysera dess nyttjande pÄ olika hierarkiska nivÄer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsÀttningar och synsÀtt i styrningen inverkar pÄ den interna mÄttanvÀndningen. Studien Àr en fallstudie och utgÄr frÄn kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhÀmtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingÄr i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna mÄttanvÀndningen i verksamheten. Uppsatsen utgÄr frÄn contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmÄga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa en utvecklingsprocess och ett möjligt förhÄllningssÀtt till upplevelsekunskap dÀr samband mellan slumpmÀssiga hÀndelser, kreativitet, improvisation och meningsskapande har varit sÀrskilt betydelsefulla. Mitt c-arbete bestÄr av tvÄ separata delar: Dels en film och dels ett skriftligt arbete, dÀr bÄda arbeten utgÄr ifrÄn ett och samma problemomrÄde. Jag har anvÀnt mig av en interaktiv metod med inspiration frÄn antropologiska metoder, sjÀlvetnografi och sociologiska idéer om sjÀlva deltagandet och berÀttandet som verktyg. Jag har utvidgat min förstÄelsehorisont och utmanat mina vÀrderingar. Jag har ifrÄgasatt mig sjÀlv som berÀttare och blivande regissör och mÄnga av de vÀrderingar vÄrt samhÀlle bygger pÄ.

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.

Revisorernas arbete har under de senaste Ären blivit alltmer ifrÄgasatt dÀr deras oberoende varit ett hett diskussionsÀmne. De senaste Ärens företagsskandaler runt om i vÀrlden, dÀr revisionsbyrÄerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrÄgasÀttandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stÀrka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillÀmpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och sjÀlvstÀndighet. Den nya lagen omfattar en sÄ kallad analysmodell, en sjÀlvgranskande modell dÀr revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omstÀndigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och sjÀlvstÀndighet.

VÄrt arbete började nÀr fick i uppdrag av resebyrÄn Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsÀttning ökade vilket satte högre krav pÄ verksamheten. FörutsÀttning var att effektivisera organisationen men fortfarande hÄlla den lika smal som i nulÀget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrÄgan pÄ deras produkter samt en ökande omsÀttning. För att finna lösningar pÄ uppdraget utfördes en processkartlÀggning för att förstÄ hur organisationen fungerade i nulÀget. Detta gav en god förstÄelse för företaget och dess aktiviteter.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera OMHEX utveckling och integrering pÄ den baltiska marknaden och utifrÄn etablerade modeller utveckla en specifik modell för OMHEX. Vi hart valt att angripa vÄrt Àmne genom att göra en fallstudie. VÄrt empiriska material bygger pÄ intervjuer med OMHEX och utgör stommen för vÄr analys. Empirin har testats mot befintliga teorier och modeller för sedan kompletteras och utvecklas till en, för caset, specifik modell. Befintliga teorier och modeller rÀcker inte till för att förklara OMHEX etablering och integrering av den baltiska marknaden.

Bakgrund: Företag behöver i dagens samhÀlle robusta och pÄlitliga datasystem. För att bygga ett vÀl fungerande nÀtverk mÄste dessa baseras pÄ bra operativ- systemprogramvara. Den fria programvaran, Linux, har stÀrkt konkurrensen pÄ marknaden för operativsystem. Att konkurrensen hÄrdnat gör det intressant att undersöka ifall kostnaderna för anskaffning och anvÀndning skiljer sig Ät mellan olika operativsystem.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att skapa en LCC-modell vilken skall appliceras pÄ operativsystem i datanÀtverk. Vidare skall vi anvÀnda modellen till att jÀmföra totalkostnaden för att anskaffa och nyttja operativsystem i datanÀtverk under nÀtverkets livstid.Genomförande: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört personliga intervjuer med ekonomi- och dataansvariga pÄ tio olika organisationer.

Att anvÀnda Building information model (BIM) innebÀr att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrÄn man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskÀrning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen sÄ ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebÀr mindre jobb med tidsbesparing som följd.För att skapa en 4D-modell krÀvs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Masshantering med data för schakt- och fyllnadsmassor kan anvÀndas till förbÀttringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd.4D ger stora kommunikationsmÀssiga fördelar vid byggmöten dÄ samtliga deltagare pÄ ett enklare sÀtt kan styra hur projektet ska planeras för att hÄlla rÀtt kvalité och levereras i rÀtt tid.Inom anlÀggningsprojekt framstÀlls plan, profil- och tvÀrsektionsritningar tillsammans med data för masshantering frÄn 3D-modellen. BIM för anlÀggningsprojekt Àr inte lika omfattande som BIM för byggprojektering dÄ möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte nyttjas.

Halvön Mani i södra Peloponnesos, Grekland, ligger enbart 50 km frÄn subduktionszonen Hellenic arc. Det medför att aktiva tektoniska processer pÄverkar geomorfologin. Genom fjÀrranalys, analys av digital terrÀngmodell samt genom ett fem dagars fÀltarbete har en del av södra halvöns geomorfologi studerats. Recenta processer som idag skapar landformer har identifierats. Av dessa Àr det frÀmst kemisk vittring och tektonik som dominerar.

Felaktigt befuktningssÀtt av nedre luftvÀgarna via en artificiell andningsvÀg kan leda till allvarliga konsekvenser, sÄsom t ex ocklusion i trakealkanyl, lunginflammation eller försÀmrad lungfunktion. Det rÄder Àven delade meningar om hur befuktning hos patienter med artificiell andningsvÀg ska ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka pÄ vilket/vilka sÀtt de nedre luftvÀgarna bör befuktas via artificiell andningsvÀg. Resultatet visar att koksaltinhalationer Àr ett effektivt sÀtt att befukta nedre luftvÀgarna och fördelas bÀttre i lungorna jÀmfört med koksaltinstillationer. Koksaltinstillationer visades bÄde ha positiva och negativa effekter.

Det hÀr arbetet undersöker om heuristik i en algoritm kan förbÀttra optimeringen av postdistributionsnÀtverk. Som optimeringsalgoritm anvÀnds hill climbing och heuristiken appliceras pÄ mutationsoperatorn. För att utvÀrdera mutationsoperatorn skapas en förenklad modell av ett postdistribueringsnÀtverk. Ett befintligt postdistribueringsnÀtverk anvÀnds som utgÄngspunkt för den förenklade modellen för att snabbt kunna fÄ en bra och realistisk modell. Resultaten av undersökningen indikerar pÄ att den heuristiska mutationsoperatorn sÀnker tiden det tar att hitta en bra lösning jÀmfört med att anvÀnda en slumpmÀssig mutationsoperator..

I denna uppsats undersöks begreppet outsourcing och tillika möjligheter samt begrÀnsningar i ett företag som tillverkar egna produkter och som Àr verksam inom IT-branschen. Vi har Àven skapat en ny modell för att analysera, förbereda och utföra outsourcing för produkttillverkande IT-företag. Modellen bestÄr av tre faser: analys fas, förberedande fas och utförande fas. Genom kvalitativ fallstudie pÄ ett IT-företag, tillÀmpar vi den nya modellen för outsourcing..

Göteborg Àr en stad som vÀxer. Det behövs ÄtgÀrder för att göra stadens transportsystem mer effektivt nÀr invÄnarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet VÀstsvenska paketet har utvecklats. Vid Ärsskiftet 2013 introducerades ett system för trÀngselskatt, som en del av VÀstsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vÀgar och spÄrvÀgar har traditionellt varit statligt finansierade, nÄgot som frÄngÄtts alltmer under senare tid. I och med lagÀndringar har det blivit bÄde möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trÀngselskatt kommer att ha för Göteborg.

SamhĂ€llets styrformer har genomgĂ„tt en förĂ€ndring och kĂ€nnetecknas idag av en komplexitet som innebĂ€r att flera olika aktörer Ă€r inblandade, dĂ€r samarbeten över de privatoffentliga grĂ€nserna har blivit allt vanligare för att lösa samhĂ€llsproblem som traditionellt sett Ă„legat staten. År 2013 tog KommunfullmĂ€ktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata nĂ€ringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod lĂ„ngt ifrĂ„n arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvĂ€rderades av en samordnare pĂ„ kommunen.