Sökresultat:
1744 Uppsatser om Interna mćl - Sida 46 av 117
Actio pro socio och bolagsstyrning
Denna uppsats behandlar minoritetsaktieÀgares möjligheter att rikta en skadestÄndstalan mot styrelseledamot och verkstÀllande direktör dÀr bolaget Àr mottagare av en eventuell ersÀttning, s.k. actio pro socio. En sÄdan talan kan Àven benÀmnas som internt skadestÄndsansprÄk, minoritetstalan eller derivativ talan. I uppsatsen utreds dessa interna skadestÄndsansprÄk som en del i att skapa större kunskap i bolagsstyrningsfrÄgorna och i synnerhet utreda detta rÀttsmedels möjligheter och begrÀnsningar. I första delen av uppsatsen redogörs för styrelseledamot och VD:s plikter gentemot bolaget samt vilka skadestÄndsrÀttsliga bedömningar som mÄste uppmÀrksammas i den aktiebolagsrÀttsliga kontexten.
Ăverföring av tyst expertkunskap - En studie av kunskapsöverföringen mellan anstĂ€llda pĂ„ ABB
I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.
SÄngideal ? stjÀlp eller hjÀlp? : En studie ur pedagogens perspektiv om hur dagens sÄngideal pÄverkar unga sÄngröster
Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förÀndrats pÄ ett företag i samband med en organisationsförÀndring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att tvÄ valda teoretiska ramverk anvÀnds, och att aspekter som tid och förÀndring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie pÄ ett enskilt företag, dÀr semistrukturerade intervjuer av anstÀllda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bÀttre förstÄelse av organisationskultur kan erhÄllas nÀr en kombination av tvÄ teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförÀndring har skett, dÀr det bÄde tas hÀnsyn till interna nivÄer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förÀndringar gÀllande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförÀndringen har Àgt rum. Studien kan sÀgas ha bidragit till en djupare förstÄelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet pÄ olika sÀtt kan pÄverkas. .
Festival 2008 : En studie om musikfestivalmarknadens strukturer och varumÀrkesspel sett frÄn ett fÀltperspektiv
Denna magisteruppsats tittar nÀrmare pÄ den svenska musikfestivalmarknaden Är 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden Àr viktig och vilka strukturer som existerar pÄ marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer mÄste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att anvÀnda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fÀlt som analysverktyg.Uppsatsen har ett inifrÄn -och utifrÄnperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll dÀr, finns ocksÄ med samt publikens bild av marknaden.
AESED och FQ SJĂLVSKATTNING FĂR ANHĂRIGA TILL UNGDOMAR MED ĂTSTĂRNING
Syftet med föreliggande studie var att bidra till utvecklandet av sjĂ€lvskattningsskalor för förĂ€ldrar till barn med Ă€tstörningar. Skalor som ska kunna anvĂ€ndas diagnostiskt men ocksĂ„ vid utvĂ€rdering av behandling. TvĂ„ instrument utprovades; AESED som mĂ€ter i vilken grad förĂ€ldrar anpassar sig till Ă€tstörningssymtomen och hur pĂ„verkan pĂ„ familjesystemet ser ut med utgĂ„ngspunkt i Schmidt och Treasures modell om vidmakthĂ„llande av symtom, samt FQ som mĂ€ter expressed emotion. Detta kompletterades med HAD som mĂ€ter Ă„ngest och depression. Studien genomfördes vid SCĂ ? Stockholms Centrum för Ătstörningar och data jĂ€mfördes med motsvarande material frĂ„n VĂ€sterbotten.
Vattenfall och dess kontrahenter
Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förÀndringar för de företag somÀr noterade pÄ en amerikansk börs. Med höga krav pÄ en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men Àven efterÄt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser pÄ Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur vÀl regelverket uppfyller sina mÄl att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till vÄra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som pÄ nÄgot sÀttkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det Àr svar frÄn personer pÄABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vÄrt arbete.Det visade sig att de alla ansÄg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjÀlpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.
Generellt interface till Javadoc
Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheten att fÄ ett vÀl fungerande interface mellan ©VizzAnalyzer [3] och Javadoc, och dÀrmed kunna producera htmldokumentation av de analyserade klasserna. VizzAnalyzer analyserar javaprogram och producerar dÀrvid ett abstrakt syntaxtrÀd (AST) som representerar det analyserade programmet. Detta AST kan sedan kopplas till javadocs interna AST-modell för att representera de klasser som förekommer vid analysen. Resultatet av detta blir dÄ en komplett dokumentation av de analyserade klasserna. Det finns Àven möjligheter att dynamiskt lÀgga in ytterligare information om dem som kommit fram vid analysen.
HUR UPPFATTAS ANSTĂLLNINGSBARHET? : en subjektiv bedömning ur den anstĂ€lldes perspektiv
NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.
Hur undervisar lÀrare i lÀsförstÄelse? : En studie om hur lÀrare beskriver sitt arbete med lÀsförstÄelse
Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .
Corporate Social Responsibility - Faktorer som pÄverkar implementeringsprocessen i ett IT-tjÀnsteföretag
Syftet med denna uppsats Àr att studera ett tjÀnsteföretags implementering av CSR för att fÄ en ökad förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar implementeringen av den. Vi har utgÄtt frÄn det interna företagsperspektivet för att pÄ lÀmpligt sÀtt kunna besvara vÄr problemformulering. Vi har gjort en fallstudie med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med abduktiv ansats. Vi har utgÄtt frÄn traditionella modeller och teorier som Intressentmodellen, vÀrden och vÀrderingar, Carrolls CSR-pyramid samt belyst informations/kommunikationsbehovet. Vi berör Àven teorier som behandlar strategiska förÀndringsprocesser.
Organiserad ungdomskriminalitet i SkÄne : En kartlÀggning av gÀngbildning bland ungdomar
Arbetet syftar till att uppmÀrksamma om en gÀngrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat fÄ fÀste i SkÄneregionen och vill i sÄ fall belysa karaktÀren pÄ brottsligheten och gÀngen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmÀrksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material pÄ omrÄdet visar att den brottsaktive ungdomen Àr mellan 15-17 Är och företrÀdesvis en pojke av utlÀndskt ursprung. Han umgÄs i gÀng med interna hierarkier dÀr gÀngen mÀrker ut omrÄden som sina. Brotten Àr frÀmst stöld/skadegörelse, vÄldsbrott, narkotikabrott och vapen Àr vanligt förekommande.
Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus pÄ budget
SAMMANFATTNING Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus pÄ budget. NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi. Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist. Handledare: Stig Sörling och Tomas KÀllquist. Datum: 2014 - Juni Bakgrund: Sedan lÀnge har en diskussion förts gÀllande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det rÄder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta omrÄde har varit inriktade pÄ olika fördjupningar. Det Àr bristen pÄ forskning inom fördjupningen om de bÄda systemens tidsperioder som vÀckt vÄrt intresse att utforska detta nÀrmare. Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur externredovisningens tidsperiod kan pÄverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus pÄ budgetering. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats.
Elektronisk fakturering : - Vilka effekter har lagförordningen SFS 2006:1 486 om att statliga myndigheter ska kunna hantera fakturor elektroniskt fÄtt hos statliga myndigheter och har det blivit nÄgra effekter för företagen?
Lean Àr en idé för kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgÄngspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera Àven inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fÄtt upp ögonen för Lean. Som referenspunkt anvÀnder de vid införandet av idén en organisation med, jÀmfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nÀmligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgÄngspunkt i översÀttningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie pÄ Skatteverket Stockholmsregion.
En kartlÀggning och analys av interaktionen mellan LKAB och entreprenörer: med fokus pÄ bergtransporter under jord
Examensarbetet pÄ 30 högskolepoÀng (hp) var utfört under 2011 pÄ LKAB. Syftet var att kartlÀgga och analysera interaktionen mellan entreprenörer och LKAB inom verksamheten bergtransporter i Malmberget och Kiruna gruva. Examensarbetet tydliggör begreppen arbetsgivaransvar och samordningsansvar. I den svenska gruvnÀringen har det successivt blivit allt vanligare att nyttja entreprenörer med olika typer av kompetenser. Det förekommer bÄde huvudentreprenörer och flera led av underentreprenörer.
FemtonÄriga pojkars positiva och negativa framtidsscenarier - interna och externa pÄverkansfaktorer
Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera mÀnniskor att nÄ sina mÄl. Attartikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ettuppnÄeligt mÄl. Trots att levnadsvillkoren inte förÀndrats har det underde senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohÀlsa bland ungdomar.Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-Äriga pojkarvisualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario.Syftet var att redogöra för vilka faktorer de sjÀlva ansÄg viktiga i debÄda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda tillatt respektive scenario blev verklighet. NÄgra faktorer var socialarelationer, att nÄ sina mÄl och intervjupersonerna upplevde att de kundekontrollera det mesta gÀllande sin framtid och betonade vikten av egenvilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behovhos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frÄgor om livet ochframtiden..