Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anställda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriär inom företaget. Jag har valt att fokusera på anställda från främst två företag och kan därför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, två stycken face-to-face, två stycken via telefon samt en intervju genom e-post. Två av intervjupersonerna arbetade på en bank, två inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sätt som organisationers erbjudanden om karriär styr den anställda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att få arbeta på den önskvärda positionen var ett krav från organisationerna som framkom under intervjuerna.

Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetet i ett antal revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har påverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som använts är tagna från Svensk kod för bolagsstyrning, dels den gällande dels den reviderade.

Många företag och organisationer vill kunna skydda känsligdata från obehöriga. En lösning på detta problem är attseparera intranät från Internet. Ett sätt att åstadkommaen sådan separering är genom att använda virtuella nätverk(VLAN). I denna rapport undersöks det om säkerheten hosVLAN är tillräckligt hög för att två virtuella nätverk skakunna ersätta två fysiskt separerade nätverk. För att undvika att använda en dator till vardera nätverk används virtualisering, vilket gör det möjligt att ansluta en fysisk dator till två virtuella nätverk.

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt..

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angående den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. Målet är att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfråga är: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjänsten, att granskningen och rapporteringen angående styrelsens rapport beträffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger på fem intervjuer med auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbyråerna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbåtshamnar i Göteborgsområdet. När fritidsbåtarna tas upp inför vinterförvaring så spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma på uppfart. Vid spolningen så frigörs farliga ämnen från båtbottenfärgen och risken är att dessa ämnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske så kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav från Västra Götalands regionen att hamnar som tvättar över 50 båtar per säsong skall installera rening för spolvattnet.

Bakgrund och problem: Efter de omtalade revisionsskandalerna i början av 2000-talet riktades ökade krav på revisorerna, vilket innebar att revisionsregelverken stramades åt. Som ett led i för att säkerställa den interna kvalitetskontrollen inom revisionsföretagen har en ny internationell standard tillkommit, nämligen ISQC 1. Vad gäller byråstorlekens påverkan på revisionskvaliteten föreligger det tidigare utredda aspekter kring detta samband. Dessutom har medvetenheten kring de etiska principerna inom revisionsföretaget kommit att bli allt viktigare. Det har genom åren visat sig vara svårt att kunna fastställa en universell definition kring begreppet revisionskvalitet, som är att betrakta som mångfacetterat.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ.

Uppsatsen tar en utgångspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn på information som centralt i det demokratiska samhället. Politisk PR (spin) problematiseras utifrån detta och en rad krav på journalistiken sätts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebär. Innehållsanalys utförs på svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace är metakommunicerad..

Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper?Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige.Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval.Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper.

Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

I den här magisteruppsatsen studeras den interna kommunikationen på Stadium AB genom en fallstudie och två enkätundersökningar. Författarna har undersökt huruvida den interna kommunikationen har en avgörande roll då företagsledningen skall förmedla önskad image och funktionell kvalitet till konsumenterna, samt vilken roll den interna kommunikationen har för konsumenternas uppfattning om företaget.Studien visar att Stadiums företagsledning förmedlar en stor mängd budskap, såsom vision, affärsidé, värderingar och mission till sina anställda. De anställda har svårighet att ta till sig all denna information och kan därför inte sprida vidare dessa budskap till konsumenterna. Vidare visar studien att konsumenterna till viss del uppfattar Stadium på det sätt som företagsledningen önskar. Det går dock att finna vissa faktorer där företagsledningens och konsumenternas uppfattningar märkbart skiljer sig ifrån varandra.Studien har genomförts i tre olika faser.

Affärssystem är idag mer aktuellt än någonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de främsta anledningarna till att efterfrågan på affärssystem ökar. Ett affärssystem kan förbättra ett företags förmåga att känna av marknadsförändringar. Även om affärssystem ökar inom detaljhandeln är forskning om affärssystem i detta sammanhang begränsat. Arbetet inleddes med datainsamling.