Denna undersökning behandlar ämnet medarbetarinvolvering inomtjänsteinnovation och genomfördes på Selma Spa i Sunne.Vi har använt en kvalitativ metod där empirin är uppbyggd av djupgående intervjuer. Studien syftar till att undersöka huruvida frontpersonalen på SelmaSpa är delaktiga i tjänsteinnovationsprocesser på företaget. Fokus kommer att riktas mot huruvida den interna kommunikationen fungerar och påverkar innovationsklimatet på Selma Spa. Teorin i studien har inhämtats via vetenskapliga artiklar och litteratur inom området tjänsteinnovation.Av empiriska skäl så fick frågeställningarna under studiens gång utvidgas, då data visade att frontpersonalen var omedvetna om hur Selma Spas strategi och vision såg ut. Detta påverkar enligt teorin graden av involvering hos frontpersonalen i innovationsprocesser och är därav relevant för denna studie.Analysen visade att den interna kommunikationen på Selma Spa skulle kunna förbättras avsevärt.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

I dagens samhälle väljer många företag inom klädbranschen att presentera en hållbarhetsredovisning, angående företagets arbete för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen kan beskrivas som en viktig del av den strategi som används i syfte att profilera organisationen som socialt ansvarstagande. Däremot blir informationen som redovisas mer och mer omfattande för varje år, samtidigt som en färsk granskningsrapport visar att klädbranschens hållbarhetsarbete inte motsvarar den önskvärda utvecklingen. Den senaste tidens omfattande redovisningen kan därför diskuteras, om det är en form av fasadbygge, eller om redovisningen ändå kan uppfattas som legitim och trovärdig?Syftet med denna studie är att undersöka den interna kommunikationens betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet.

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd.Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Bakgrund och problem: Vid kommunikation av CSR är en av företagens viktigaste intressenter, de anställda, många gånger bortglömda eller förbisedda i processen. Dessa intressenter har potentialen att bli starka förmedlare av ett företags hållbarhetsarbete om de bara tilldelas de rätta redskapen i kombination med fullständig information. Den interna kommunikationen är av stor vikt för att samtliga medarbetare skall känna engagemang och tillhörighet gentemot gemensamma mål, men många gånger är det svårt att uppnå fullständig integrering av denna kommunikationsprocess.Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen av hållbarhet från ledning ned till butik och se huruvida det föreligger några brister eller problem i denna. Vidare är syftet att skapa en uppfattning om vilka kanaler ledning använder sig av i den interna kommunikationenAvgränsningar: Fokus ligger på den interna kommunikationen av hållbarhet och kommer inte på djupet att diskutera den externa. Endast butiker i Göteborgs innerstad har inkluderats i undersökningen likaså ett huvudkontor.Metod: Enkäter till fyra butiker samt intervjuer med två hållbarhetsansvariga på huvudkontor och två butikschefer har legat till grund för undersökningen.

BakgrundFörskolan ska erbjuda barnen en arena där de kan utveckla sina förmågor att samspela, kommunicera och relatera till andra och därmed tränas i att hantera sina konflikter. Pedagogerna har ett stort ansvar för att dessa förmågor utvecklas i en positiv riktning, både som förebilder och som handledare i barnens sociala utveckling. Konflikter är ett naturligt inslag i förskolans vardag och pedagogernas medvetna arbete kring konflikthantering, som bottnar i reflektion och diskussion i arbetslaget, bör vara lika naturlig.SyfteSyftet är att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta med konflikthantering med och mellan barnen på ett medvetet sätt, både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösning.MetodStudien har genomförts genom empiriska undersökningar inspirerade utifrån den kvalitativa ansatsen etnografi som vi har valt för studien. Urvalet består av 4 olika avdelningar på två olika förskolor, vi har observerat och intervjuat pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år.ResultatResultatet visar att det är viktigt att pedagogerna inom förskolan arbetar utifrån en empatisk grund i samspelet med barnen. Vi kan se att pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen, deras kommunikationskompetens samt deras förmåga att skapa goda relationer är avgörande för förebyggandet och hanterandet av konflikter..

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mänskliga rättigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan är det konfliktområde som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och därmed blev fokuseringen på mänskliga rättigheter större. I sitt arbete med mänskliga rättigheter utgår AU från African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) är den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mänskliga rättigheterna.

Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar på tydliga generaliserbara grundläggande lärdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgångsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. Framgångsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.

Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mänskliga rättigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan är det konfliktområde som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och därmed blev fokuseringen på mänskliga rättigheter större. I sitt arbete med mänskliga rättigheter utgår AU från African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) är den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mänskliga rättigheterna.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem.

Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS).

De senaste åren har ett antal bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten.EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1.