Personalförsörjningen inom omsorgssektorn stÄr inför svÄrigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att rÄda en personalbrist. Employer branding handlar om att stÀrka sitt arbetsgivarvarumÀrke för att bÄde behÄlla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke.Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. FrÄgorna Àr baserade pÄ modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumÀrke.Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriÀrmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsÀtta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning..

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Denna rapport Àr resultat av en fallstudie som utförts pÄ fyra företag som arbetar med utveckling av realtidssystem som Àr kritiska ur nÄgon aspekt. Det finns mÄnga programmeringssprÄk som kan anvÀndas inom realtidstillÀmpningar. Vid utveckling av kritiska realtidssystem Àr det viktigt att programmeringssprÄket har bra stöd för tidshantering och egenskaper som förhindrar mÀnskliga fel som kan följa med till maskinkoden i mÄlsystemet. Mindre lÀmpliga programmeringssprÄk kan ge upphov till fler buggar, vilket medför tidskrÀvande och dyra tester som kunnat undvikas med annat programmeringssprÄk. Resultatet som presenteras i denna rapport visar att programmeringssprÄket C anvÀnds i stor utstrÀckning för kritiska tillÀmpningar.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vilken redovisningsinformation som efterfrÄgas av banker och hur betydelsefull den Àr vid kreditbedömningen av Àgarskifte i smÄ företag. SjÀlva undersökningen genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer pÄ tre lokala bankkontor. LÀmpliga respondenter valdes ut och de fick berÀtta om bankens Äsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berÀttade Àven om sjÀlva Àgarskiftesprocessen och de problem som Àr förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrÄgas och vilken betydelse den har sÄ ombads respondenterna att rangordna bÄde den interna och externa redovisningsinformationen.

HÀstens foderintag Àr en viktig biologisk process och behövs för att förse hÀsten med energi och nÀring sÄ att de kemiska processerna i kroppen kan upprÀtthÄllas. Foderintaget pÄverkar Àven mÀngden nÀringsÀmnen och energi som hÀsten har tillgÀngligt för utveckl-ing av beteendemÀssiga och psykologiska processer. Foderintaget pÄverkas av mÄnga olika faktorer och dÀrför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, bÄde interna och externa faktorer, som pÄverkar foderintaget hos hÀsten, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansÀttning i fodret kan pÄverka foderintaget hos hÀstar. Kort- och lÄngtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka pÄverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade.

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom mÄnga branscher under senare Är varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gÀller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och Àven ICA har gÄtt frÄn mÄnga smÄ till fÀrre men större lager som tÀcker allt vidare geografiska omrÄden. För att kunna jÀmföra enheternas prestationer och göra det möjligt att anvÀnda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par Är tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats pÄ samtliga lager. ICA anser nu att det Àr dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsÀttningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och dÀrför pÄgÄr idag arbetet med vad som kallas LICA II.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Den hÀr rapporten beskriver en experimentell studie av Microsoft Network Protection (NAP) och Àr Àmnad för att utvÀrdera hur mogen tekniken Àr för att implementeras i en aktiv nÀtverksmiljö. För att göra studien tog vi hjÀlp av gymnasieskolan John Bauer i Kalmar. Tester har utförts med DHCP-framtvingning och 802. 1x-framtvingning, dessa Àr tvÄ av NAPs fyra olika framtvingande funktioner. En mindre analys av skolans switchkonfigurationer och interna sÀkerhet har Àven gjorts pÄ John Bauers begÀran.

Bakgrund och problem: Idag lever företag i en vÀrld som Àr stÀndigt förÀnderlig, en ökadglobalisering, medvetenhet, teknikutveckling och konjunkturer Àr externa faktorer företagmÄste anpassa sig till för att överleva. Detta skapar interna förÀndringsprocesser bland annatgenom implementering av nya tekniker som ska hjÀlpa företagen. FörÀndringar Àr stÀndigtpÄgÄende och karaktÀriseras som ett stort och komplext omrÄde. Det finns mÄnga olikautgÄngspunkter och modeller som försöker förklara begreppet. Investeringsprocessen Àr enetablerad styrprocess inom mÄnga företag idag.

Inledning: I början av millenniet uppdagades Enron- och Worldcomskandalerna i USA, vilkaskulle fÄ konsekvenser för den interna kontrollen i form av Sarbanes Oxley Act (SOX). En avde viktigaste delarna med SOX Àr paragraf (section) 404 som sÀger att revisorn ska granskaoch uttala sig om den interna kontrollen. Detta gjorde att man var tvungen att arbeta fram ettkontrollsystem som revisorn sedan kunde granska. Vid tidpunkten för lagens tillkomst fannsdet i Sverige ett antal bolag som var registrerade pÄ den amerikanska börsen och som dÀrmedblev skyldiga att följa lagen. De flesta företag som var registrerade dÄ har nu valt attavregistrera sig frÄn den amerikanska börsen och lyder dÀrför inte lÀngre under denna lag.VÄr övergripande frÄgestÀllning lyder: ?Vilka erfarenheter har svenska företag dragit av SOXoch i vilken utstrÀckning anvÀnder man sig fortfarande av processer kopplade till dettaregelverk?? För att fÄ svar pÄ detta har vi formulerat tre underliggande frÄgestÀllningar:· Hur förberedde sig USA-noterade företag i Sverige för SOX?· Hur arbetade USA-noterade företag i Sverige med SOX?· Vilka rutiner frÄn SOX finns kvar i företagens verksamhet idag och varför?Metod: Vi har i vÄr uppsats valt ut tre företag, SKF, Volvo och Swedish Match, som alla hardet gemensamt att de har avregistrerat sig frÄn den amerikanska börsen.

MÄlet med den hÀr studien var att undersöka de anstÀlldas kÀnslomÀssiga bedömning av den interna kommunikationen pÄ ett svenskt skogsbolag med hjÀlp av en modifierad version av undersökningsverktyget Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) samt tvÄ kvalitativa frÄgor. Studien genomfördes pÄ 65 anstÀllda inom en region av ett svensk skogsbolag. Resultatet visade att de anstÀllda var ganska nöjda eller nöjda med de olika dimensionerna av kommunikationstillfredsstÀllelse samt att ingen statistiskt sÀkerstÀlld skillnad kunde identifieras mellan tillfredsstÀllelsen hos region- och distriktsanstÀllda. Vidare kunde ett samband pÄvisas mellan de anstÀlldas arbetstillfredsstÀllelse och kommunikationsdimensionerna: kommunikationseffektivitet, chefsrelation, skvaller och presonlig feedback. Resultatet frÄn de kvalitativa frÄgorna pÄvisade att de förbÀttringsmöjligheter de anstÀllda framhöll frÀmst fanns inom omrÄdet kommunikationskanaler.

Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella anvÀndandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgÄr frÄn en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som föresprÄkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som föresprÄkas av mÄnga företrÀdare för en mer förkroppsligad och situerad syn pÄ kognition. Resultatet i detta arbete visar att det Àr möjligt, med hÀnvisning till robotens interna tillstÄnd, att pÄstÄ att roboten inte anvÀnder sig av representationer i nÄgon traditionell bemÀrkelse. Resultatet visar vidare att det Àr möjligt att hÀvda att roboten anvÀnder sig av interaktiva representationer.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.