För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn..

Betydelsen av varumärke, identitet och image på dagens konsumentmarknad är sällan ifrågasatt och bekräftas av mängder med studier. Det som däremot inte är lika klarlagt är vilken roll dessa begrepp spelar på den lite mer ljusskygga industrimarknaden. Mot bakgrund av detta ville jag ta reda på hur den interna och externa kommunikationen kan se ut på ett företag som inte har en publik målgrupp.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett litet B2B-företags identitet och image uppfattas från tre olika perspektiv; ledningens, de anställdas samt kundernas. Föremål för min undersökning var Compware Medical, ett tyskt företag i medicinteknikbranschen som riktar sig till kliniker, sjukhus och fångvårdsanstalter.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med informanter från varje grupp. Eftersom förförståelsen och involveringsgraden i ämnet antogs vara olika beroende på om informanten tillhörde ledningen, anställda eller kunderna användes en intervjuguide för respektive grupp.

Dagens företag och organisationer måste ständigt förändra och förnya sig för att kunna överleva. Många av de studier som genomförts, visar att implementeringar av strategiska beslut i företag och organisationer ofta misslyckas och implementerings-arbetet beskrivs av många forskare som en konst snarare än en vetenskap. Förändringsarbetet och i synnerhet implementeringsfasen är det som fokuseras i detta arbete. Det finns många olika orsaker till varför implementeringsarbeten misslyckas, men genomgående så lyfts den interna kommunikationen fram som en ytterst kritisk faktor. Detta är orsaken till att vi på djupet studerat detta ämnesområde.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Till följd av marknadens reaktion på klimatfrågan och samhällets krav på mindre energikonsumtion ställs företagen idag inför ett ställningstagande. Ta ansvar för miljön och den inverkan företaget har på den, alternativt stå pall för de följder som väntar om man väljer att inte reagera. Naturligt blir att fokus landar på de företag som har närmast koppling till miljö och påverkan. Vi gavs möjlighet att studera Energibolaget inför en satsning på energitjänster. Dessa tjänster lanseras till följd av den ökade efterfrågan och marknadens anpassning till klimatfrågan.

Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för vad som motiverar ICA-handlare, vilka risker och utmaningar som finns i en organisation som ICA med flera lokala ägare och chefer, samt hur man hanterar dessa. Detta är gjort ur ett perspektiv baserat på teorier gällande motivation och incitament hos individer inom en organisation. Våra slutsatser är att ICA-handlare drivs av både intern och extern motivation i olika delar av deras karriär, samt av olika grader av makt och viljan att åstadkomma. Vi ser också att lokala chefer kan ha mål och incitament som står i konflikt med organisationens övergripande mål. Vi kommer också fram till hur man kan förebygga och hantera situationen som uppkommer då ledare blir alltför bekväma i sitt agerande och inte längre bidrar på bästa sätt..

Syfte: I november år 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgångspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsättningarna på revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats.Metod: Uppsatsen är inriktad i ett kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgår från teori om revisionspliktens avskaffande, från Europanivå till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats.Resultat & slutsats: Undersökningen påvisar att såväl större som mindre revisionsbyråer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte påverkat byråerna i någon större utsträckning. Studien är för tidigt ute för att se någon radikal förändring. .

Since 1983 all Swedish companies are legally obliged to allow themselves to be audited. Recently the question of whether small companies should be subject to this or not has frequently been discussed. Many find it superfluous and think it ought to be abolished. In England small companies no longer have to be audited. However, in a study by Jill Collis it has been shown that a large number of companies choose to be audited although there is no obligation for them to do so.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

Uppsatsen du har framför dig baseras på en kvalitativ studie gjord på ett av Sveriges största byggföretag vid införandet av en arbetsmodell som företaget kallar Strukturerad produktion. Modellen baseras på Lean production. Syftet är att studera Strukturerad produktion samt dess införande. Vi svarar på syftet genom att undersöka hur befattningshavare inom företaget diskuterar förändringsprocessen, vilket formuleras genom våra frågeställningar. Hur ser modellen för Strukturerad produktion ut, vilka är de bärande idéerna? Hur går processen för införandet av Strukturerad produktion till? Vilka översättningar görs för att anpassa modellen till organisationen?I teoridelen har vi valt att utgå från ett brett spektra för att sedan ?tratta ner? teorin.

Companys usually have intern communication platforms where employees can gather information and communicate with eachother. These networks are not public which leads to less resources spent on development. If this network is also used as a work tool may inadequate usability decrease work effeciency. Thats why we, by using known design principles, evaluated an already existing network of this kind along with interviews and think out loud tasks for users. Four users had to do some tasks while they explained how they went through step by step to solve those. This report culminates into a couple of guidelines which can be used to create a user friendly network. The problems that prevented users to feel in control when working resulted in the following guidelines: Create shortcuts of frequently used functions.

Den ständiga förändringen i den externa miljön påverkar företagen i hög grad i dagsläget och det är därför av yttersta vikt att de anpassar sina interna resurser så att de kan vara konkurrenskraftiga. Många företag upplever idag ett problem med att hitta ett effektivt verktyg för att styra den interna utvecklingen och att identifiera sin interna kompetens. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur ett företag analyserar den interna kompetens de innehar. För att få en djupare insikt i hur ett identifieringsarbete går till, valde vi att undersöka ett företag med en kvalitativ studie. Vår undersökning visade att den metod som företaget främst använde sig av vid identifieringsarbetet var utvecklingssamtal.

SammanfattningFöretag har i alla tider lånat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlånade kapitalet krävt säkerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att ännu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gäller utlåning av kapital till låntagare kan kreditvillkor användas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken är att låta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter när det gäller att säkerställa kreditvärdigheten är att granska så att räkenskaperna och förvaltningen av bolaget är i sin ordning.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .