Den enskilde revisorn förväntas genomföra revisioner på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt upprätthålla revisionens kvalitet både ur konkurrenssynpunkt och för att säkerställa yrkets fortsatta legitimitet. När kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs på olika sätt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt där den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade därför till att bidra med ökad förståelse för vilka föreställningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrån om tillämpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie där kvalitativ data samlades in genom djupgående intervjuer med sex representanter från tre revisionsbyråer. För att bidra med både ett revisors- och ett byråperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef från varje revisionsbyrå.

Huruvida en person anses obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige är grundläggande ur beskattningshänseende eftersom beskattningskonsekvenserna för de två grupperna skiljer sig mycket åt. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig här för alla sina inkomster oavsett var de kommer ifrån, medan en person som är begränsat skattskyldig bara är skattskyldig för vissa inkomster med särskild anknytning hit. Eftersom obegränsad skattskyldighet grundas på bosättning utgörs gränsen för den svenska beskattningsrätten av det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Detta är grundläggande för fastställandet av en fysisk persons skattskyldighet. För att inte främja skatteflykt är det viktigt att reglerna om skattskyldighet inte är för snävt utformade.

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall inträffa på nytt. Dessa regelförändringar har bidragit till att revisorns roll förändrats under det senaste århundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete ämnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta är det inte förvånansvärt att det uppstår vanföreställningar gällande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förväntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens föreställningar om vad revisionen syftar till. När sedan massmedias rapportering och inflytande ständigt tilltar, hur påverkas då förväntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien är att skapa förståelse för vilken påverkan massmedia kan ha på förväntningsgapet mellan klienter och revisorer.

Konceptet Intern marknadsföring (IM) har utvecklats mycket och ses inom forskningen som tillämpbart inom alla organisationer. En stor blandning av idéer, modeller och teorier har blivit samlade under detta begrepp men trots det är det enligt teoretiker få organisationer som använder sig av och arbetar utifrån konceptet i praktiken. Det finns enligt flera forskare i nuläget ingen riktigt klar och överenskommen definition av IM, vilket har gjort att det även finns en stor variation på hur detta bör tillämpas praktiskt i organisationer. Många olika definitioner och modeller som beskriver IM har jobbats fram och utvecklats av flertalet forskare, men det finns fortfarande inget enatkoncept. Forskare hävdar att en klarhet av konceptet är av vikt för att underlätta tillämpningen i praktiken.

Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar.

Det finnas olika orsaker till varför organisationer väljer att införa ett styrsystem. De behöver ofta visa upp att de uträttar något med deras verksamhet det vill säga att de är rationella resursutnyttjare. En annan orsak till att införa ett styrsystem kan vara att man vill marknadsföra sin organisation till den omgivningen man befinner sig i. I politiska organisationer är detta vanligt då man vill få mer resurser från statsmakterna. Rikspolisstyrelsen har sedan år 2004 utvecklat en ny resultatuppföljningsmodell som benämnts polisens resultatredovisning (PRR).

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag är skyldiga att utse en revisor för att godkänna bolagets räkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader på senare tid börjat ifrågasättas. Regeringen har därför år 2006 utsett en utredning för att mäta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förändra aktiebolagens efterfrågan av tjänster från revisionsbyråerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Syftet med studien är att beskriva revisorers uppfattning om, och i så fall hur, längden på revisionsuppdraget påverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhämtning av primärdata har intervjuer genomförts med fem slumpmässigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har använts som sekundärdata.Slutsatsen dras att längden på revisionsuppdraget kan ha en väsentlig påverkan på revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av långa revisionsuppdrag enligt både forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur längden på revisionsuppdragen påverkar revisorns oberoende ställning strider dock mot tidigare forskning som hävdar att långa revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende ställning..

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta på penningtvätt i allt större omfattning då kriminella hittar nya vägar för att undkomma upptäckt. Trots detta står revisorer endast för ett fåtal av de totala anmälningarna som görs årligen. Två viktiga faktorer som har uppmärksammats i problemdiskussionen är kunskap om penningtvätt och kundrelation som båda kan påverka revisorns anmälan av penningtvätt.Problemformulering: Vilka är de främsta faktorerna till att revisorer anmäler få fall av penningtvätt?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen till varför inte revisorer anmäler fler fall av penningtvätt och vilka faktorer som kan orsaka detta. Utifrån våra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer står inför när dessa ska hantera detta brott.

Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden.

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision är att den granskande revisorn agerar oberoende. Åsidosätts oberoendet kan det innebära negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den här uppsatsens syfte är att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det främst är det synliga oberoendet som stärks.

SAMMANFATTNINGDet finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

Titel: Hållbarhetsrevision ? hur påverkas revisionsbyråerna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmänheten att de arbetar med hållbarhetsfrågor och denna information behöver också oberoende granskas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en förändrad efterfrågan av information från intressenter har förändrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyråernas utbud av tjänster, samt hur revisionsbyråerna ser på den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjänster.? Har revisorns roll förändrats i samband med uppkomsten av hållbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyråerna den nya efterfrågan av hållbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyråerna på den framtida utvecklingen inom hållbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgår från ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

För att ta tillvara på både intern och extern kompetens finns möjligheten att bedriva teknologiutvecklingsprojekt tillsammans med universitet, institut, leverantörer, industriaktörer och till och med konkurrenter. Att låta kompetens och idéer flöda in och ut ur organisationen benämns som öppen innovation, vilket är ett begrepp som fått stort genomslag. Oavsett om utvecklingen går mot en mer öppen forskning tillsammans med andra parter eller mot stängd forskning, det vill säga intern forskning, är det viktigt att förstå vad som ger ett projekt förutsättningar att bedrivas öppet eller stängt. Syftet med denna studie har varit att utveckla ett beslutsstöd som kan underlätta underbyggda beslut gällande öppenhet i teknologiutvecklingsprojekt. I studien har en hypotes formulerats om att teknologiutvecklingsprojekt kan delas in i olika nivåer av mognadsgrad, där det i respektive nivå existerar beslutsaspekter angående vilka förutsättningar som finns för projektets öppenhet.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete.