Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsättningar det finns för lärande inom Polismyndigheten i Västra Götaland. Med detta hoppas vi öka förståelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har påverkat deras arbetsprestation. Vi har utgått från två pedagogiska teorier om sociokulturellt lärande och erfarenhetsbaserat lärande i vår teoretiska referensram. Vi har även använt oss av teorier som behandlar ämnena lärande i arbetet, motivation till lärande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgått från handlar om utbildning, ledarskap och lärande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen är en kvalitativ studie där den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefäl inom Polismyndigheten i Västra Götaland.

I fiktiv underhållning framställs revisorn ofta som en grå, tråkig man med ett stort intresse försiffror. Frågan är dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?Revisionsbyråerna lägger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer än enbart revision. De villvisa att de är moderna företag som kan hjälpa sina klienter genom att erbjuda en mängd olikatjänster. Det är av stor vikt att revisionsbyråerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig på bästasätt.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Bakgrund och problem:Det finns motstridiga resultat i tidigare forskning, men fördelarna med affärssystem kan styrkas genom ett flertal forskarstudier. Vidare skapar det motiv till vår studie och vad en implementering av affärssystem kan skapa för betydelse och möjligheter för svenska företag vid deras interna kontroll och riskhantering. Dels genom hur det kan främja företagens fortbestånd, men även effektivisera och stödja de olika processerna i organisationen. En implementering av affärssystem kan innebära vissa svagheter och skapa problem för företagen, vilket studien behandlar genom riskhantering i form av alternativa eller kombinerade typer av lösningar.Frågeställning och syfte:Syftet utgår från studiens frågeställning och lyder enligt följande:Studiens syfte är att beskriva och diskutera hur intern kontroll och riskhantering kan förbättras genom implementering av affärssystem.Metod:Då syftets roll och funktion är att öka förståelsen utgår studien från en kvalitativ undersökning. Respondenterna representerar både chefsnivån och den operativa nivån på företagen, vilket bidrar till den ökade förståelsen och med en helhetssyn och olika perspektiv i beaktande.

 Titel: Säkerheten Främst ? en kvalitativ studie av Sandviks interna säkerhetskampanjNivå: C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Caroline HolmströmHandledare: Mats HyvönenExaminator: Mathias Sylwan Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur de anställda på produktionsenheterna Wire Sandviken (WS) och Primary (PP) som ingår i produktområdet Wire and Heating Technology (WHT) inom affärsområdet Sandvik Materials Technology (SMT) på Sandvik har tagit emot kampanjen Säkerheten Främst samt att undersöka huruvida operatörer och flödeschefer har förslag på hur kommunikationsavdelningen vidare kan stötta säkerhetsarbetet och utveckla kampanjen. Dessa resultat diskuteras i förhållande till resultatet från en enkätundersökning vilken genomfördes 2014 vid WHT.                                                Frågeställningar:     - Hur har kampanjen Säkerheten Främst tagits emot av anställda vid produktion på WS och PP?- Hur kan kampanjen Säkerheten Främst ytterligare utvecklas? Metod: Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med flödeschefer och operatörer vid WS och PP. Totalt åtta respondenter vid fyra olika avdelningar.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidareinnebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål.Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser tillkandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen ivissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Grunden till denna studie är att se om det uppstått någon förändring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lån och räntor hos banker samt kvaliteten i årsredovisningarna från bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad beträffar revisionsplikten för småföretag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lämnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestämmelserna vad beträffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gälla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste två räkenskapsåren uppfyllde minst två av dessa krav:? I medeltal fler än 3 anställda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? Nettoomsättning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie är att det varken skett någon förändring i lånemöjligheter eller i räntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.