Begreppet intern kontroll har under de senaste åren blivit allt mer vedertaget och accepterat i såväl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmärksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur ställer högre krav på att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer där fokus ligger på att styra ekonomin och verksamheten. Det som kännetecknar en god intern kontroll är att det finns ändamålsenliga och väldokumenterade system och rutiner för styrning men även att redovisningen och övrig information är rättvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda på och beskriva hur fyra olika organisationer, två företag och två förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrån de komponenter som ingår i COSO-modellen.

SammanfattningIntern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag råder en helt annansituation idag än för bara några år sedan. Ökad internationalisering och en deluppmärksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har såväl nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror på var deär noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men även derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyråerna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapåverkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökningkartlägga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyråerna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft på dessa.

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv.

Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmärksammas emellanåt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. Många organisationer lägger därför idag stort fokus på den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnå full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det därför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte är att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivåer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer är grunden till vår empiri där vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller på annat sätt har ledande befattningar och därmed är viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har också tagit del av dokument på kommunens hemsida och intranät för att få så stor inblick som möjligt i arbetet.

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental.Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm.Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse.

Syftet med vår undersökning är att ge förslag på vad ansvariga på mansdominerade företag bör tänka på vid utformningen av sin interna- och externa kommunikation samt hur dessa kan samverka då mansdominerade företag önskar attrahera fler kvinnliga medarbetare.Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som kopplar samman marknadskommunikation (intern- och extern kommunikation), rekrytering (att attrahera) och mångfald (genus). Relevanta delar av dessa teorier har använts vid analys av vårt empiriska material.Vår empiri utgörs av intervjuer med sju medarbetare på Enea Systems AB samt observation av Enea Systems AB under arbetsmarknadsdagar på Lunds Tekniska Högskola. Slutsats: Det är viktigt att ha en förståelse för hur intern- och extern kommunikation hänger samman i ett system. Det som kommuniceras internt speglas även utåt. Det är därför viktigt att förstå hela flödet av kommunikation, som finns både internt och externt för att mansdominerade företag skall lyckas attrahera fler kvinnliga medarbetare.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser på moderskapet inför en rekrytering. Frågeställningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet när de skall anställa, vilken påverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem rekryterare som är yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primära vårdtagaren av barn. Där de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor där män anses tjäna bättre än kvinnor, men där även de traditionella könsrollerna ansågs som en bidragande faktor..

Idag domineras den svenska skogsbranschen av manlig arbetskraft. Det uttrycker sig extra tydligt i ledningsgrupperna där andelen kvinnor är ännu lägre. Däremot ser man en uppåtgående trend gällande kvinnor som anställs till personalledande positioner. Syftet med studien är att undersöka tankar och åsikter hos chefer med personalansvar angående en jämnare könsfördelning, med hänsyn till olika mål och andra påverkande faktorer vid rekrytering på Norra Skogsägarna. Studien baseras på kvalitativa intervjuer genom fysiskt möte med sju respondenter från Norra Skogsägarnas alla fyra industrier samt huvudkontor. Alla personer som intervjuades har personalansvar. De intervjuade har en positiv syn på mål kopplade till jämställdhet vid rekrytering. Den positiva synen gäller både det egna företagets och branschorganisationen Skogsindustriernas uppsatta mål inom detta område.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet.

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet är aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vidare är ämnet relevant då arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mångfald och jämställdhet. Detta ställer nya krav på rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhålla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte är att studera hur rekryteringsprocessen tillämpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utsträckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.

Purpose/Aim: The aim of this essay is to study the expectations towards the launch of an intranet in a large organisation.Material/Method: A qualitative method has been used to fulfil the purpose of this essay. Indepth interviews have been made with eight informants of dioceses.Main Results: The study shows that the eight informants of dioceses all are positive towards the launch of an intranet in the organisation. They believe that it in time will lead to a more effective intern communication with less channels and more efficient messages..

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur revisionsbyråers storlek påverkar kravprofiler vid rekrytering.Metod: För att få fram resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsätt, en deduktiv ansats och en kvantitativ metod använts.Teoretiskt perspektiv: Studien har använt sig utav tidigare teori som rör ämnet. Teorikapitlet innehåller information om kravprofil och byråstorlek.Empiri: Studiens empiriska material är baserad på en enkätundersökning som genomfördes på byråernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkäten sammanställdes med hjälp av det statistiska programmet SPSS.Resultat: Analysen visade att det inte finns några skillnader mellan större och mindre byråers kravprofiler..

Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som påverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera intern benchmarking. Vi ämnar belysa hur H&M arbetar med intern benchmarking för att empiriskt utvärdera hur detta styrverktyg kan användas och utvecklas.För att uppfylla studiens syfte har författarna valt ett deduktivt angreppssätt, där teorin jämförts med de empiriska data som samlats in från och om fallföretaget. Genom att använda en kvalitativ metod har intervjufrågorna utformats utifrån den uppbyggda teoretiska referensramen. Efter sammanställning av data analyserades empirin utifrån teorin.Studien baseras till stor del på Robert Camps femfasmodell, samt Peter Southard och Diane Parentes flödesschema för benchmarkingprocessen. Även andra teorier om benchmarking behandlas i studien, liksom vidareutvecklingen till benchlearning.Insamling av empiri har skett genom fyra personliga intervjuer och en telefonintervju med anställda på detaljhandels- och modeföretaget H&M.