Sök:

Sökresultat:

1176 Uppsatser om Intern kundnöjdhet - Sida 62 av 79

Outsourcing av ekonomifunktionen : Hur outsourcar smÄ företag sin ekonomifunktion

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bredare förstÄelse kring hur smÄ företag outsourcar sin ekonomifunktion samt anledningarna till val av outsourcing av delar eller hela ekonomifunktionen. Vidare ska studien belysa hur smÄ företag behÄller styrningen över ekonomifunktionen nÀr den outsourcas.Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn semistrukturerade intervjuer med nio smÄ företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en extern part. För att styrka undersökningen och fÄ ett perspektiv frÄn den externa parten har Àven tvÄ intervjuer pÄ en redovisningsbyrÄ och pÄ en bokföringsbyrÄ utförts, eftersom de erbjuder tjÀnster inom ekonomifunktionen. I studien har teorier och tidigare studier anvÀnts för att besvara problemformuleringen och syftet.Denna studie visar att alla smÄ företag anvÀnder sig av en splittrad outsourcing istÀllet för en integrerad outsourcing vid outsourcing av sin ekonomifunktion. Orsaken till detta Àr smÄ företag har möjligheten att utföra vissa delar av ekonomifunktionen internt.

Ledarskap i offentlig sektor ? Komplexitet och framtidens spÀnnande utmaningar

Den offentliga sektorn Àr en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stÀrka vÀlfÀrden.För att verksamheterna ska fortsÀtta att utvecklas Àr det av största vikt att vÀlfÀrdssektornarbetar för att stÀrka och utveckla ledarskapet. VÄr uppfattning Àr att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kÀmpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det Àr ett arbete som innebÀr att pÄ ett effektivt sÀtt förhÄlla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats Àr att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrÄn valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjÀlpa till att beskriva komplexiteten. VÄr förhoppning Àr att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn.

Travronden ? dess lÀsare och den interna kommunikationen

Travet stÄr inför en demografisk förÀndring av sin publik och aktiva och marknaden kring travet kommer i framtiden se annorlunda ut. Det stÀller krav pÄ facktidningen Travronden som mÄste förbÀttra sin förstÄelse över marknaden och vad kunderna efterfrÄgar. KÀnner de inte till vad sina nuvarande kunder har för intressen Àr det svÄrt att framstÀlla en produkt sÄ att tidningen kan behÄlla sina gamla kunder samtidigt som de rekryterar nya sÄdana. Syftet med uppsatsen Àr att lÀra kÀnna Travrondens lÀsare och upptÀcka eventuella gap som kan finnas mellan ledning, medarbetare och lÀsarnas syn pÄ Travrondens viktigaste utbud pÄ hemsidan. Arbetet ska Àven genomföras med en förhoppning om att det ska skapa en förstÄelse över det val lÀsarna gör mellan tidning och hemsidan och dÀr hitta nya kunder.

Entertastement : fine dining- restaurangers arbete med gÀsternas helhetsupplevelse.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur utvalda fine dining-restauranger arbetar med att skapa helhetsupplevelser för gÀsten. Vidare vill vi om möjlighet ges, Àven ge rekommendationer till hur andra företag i andra branscher kan arbeta för att tillÀmpa ett likande framgÄngsrecept.Uppsatsens syfte har uppfyllts genom tillÀmpning av en kvalitativ forskningsmetod och anvÀndning av en abduktiv ansats, för att kunna förstÄ och tolka empirin.VÄr teoretiska referensram har bestÄtt av grundlÀggande delar som vi antagit hör till en helhetsupplevelse och som vi kommit fram till att fine dining- restauranger tillÀmpar. Vi har inom den teoretiska referensramen haft helhetsupplevelsen i fokus och utgÄtt frÄn att delarna utgör den helhet som blir upplevelsen för gÀsten. Produkten, servicen, rummet och organisationen Àr de delarna vi har tagit fram teorier kring och som utgjort grunden för vÄrt analysarbete. Vi har intervjuat tre restaurangchefer, en köksmÀstare, tvÄ sommelierer och en kökschef fördelade pÄ fine dining- restauranger i Borgholm, Göteborg, Stockholm och VÀxjö.

Ren eller oren revisionsberÀttelse : En kvantitativ studie om sambandet mellan revisionsarvodets storlek och ren/oren revisionsberÀttelse

FrÄgestÀllning: PÄverkas en revisors benÀgenhet att avge en ren eller oren revisionsberÀttelse av revisionsarvodets storlek, om sÄ pÄ vilket sÀtt?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa tidigare genomförd forskning inom detta ÀmnesomrÄde, genom att undersöka om det finns ett samband mellan revisionsarvodets storlek och en revisors benÀgenhet att avge en ren eller oren revisionsberÀttelse, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr primÀrdata samlades in frÄn databasen Retriever och omfattar 300 vÀstmanlÀndska mikroföretags Ärsredovisningar ifrÄn Är 2009. I studien tillÀmpades Àven ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebar att sekundÀrdata i form av etablerade teorier och tidigare forskning inom Àmnet lÄg till grund för skapandet av studiens hypoteser. Efter insamling av primÀrdata sammanstÀlldes datamaterialet i Microsoft Excel och dÀrefter analyserades datan med hjÀlp av bivariat- och multivariat logistisk regressionsanalys i SPSS.Slutsats: I den bivariata logistiska regressionsanalysen Äterfanns inget signifikant samband mellan revisionsarvodets storlek och en revisors benÀgenhet att avge en ren eller oren revisionsberÀttelse. DÀremot, pÄtrÀffades ett positivt signifikant samband mellan dessa variabler i den multivariata logistiska regressionsanalysen.

Satsningar pÄ samhÀllsansvar : Ett lÄngsiktigt arbete startar idag

Bakgrund: FörutsÀttningar för företag förÀndras stÀndigt. Samtidigt har kunder och anstÀllda fÄtt nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka vÀrderingar som företaget arbetar efter. Företagen förvÀntas i allt högre grad ta ett aktivt samhÀllsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat pÄ nÄgra ekonomiska resultat. SamhÀllsansvaret bör dÀrför ses ur ett lÄngsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affÀrsidé.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för att företag ska kunna överföra lÄngsiktigt samhÀllsansvar till sin affÀrsidé?Syfte: Att analysera och utvÀrdera sambandet mellan interna strategier och överensstÀmmelsen mellan ledning och anstÀllda med avseende pÄ samhÀllsansvar.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning utifrÄn en deduktiv ansats.

Att styra ett kommunalt bolag

There is an irregularity in the interregional migration in Sweden. An increasing proportion ofthe population is drawn to the metropolitan areas, which creates problems for the smallermunicipalities and towns when their population declines. At the same time, our whole societyis faced with a great challenge: we need to redirect towards a sustainable development, wherethe environmental issues are discussed and dealt with to secure that all present and futuregenerations are given equal opportunities to live a good life.The aim of this study is to, focusing mainly on the environmental dimension of thesustainability concept, examine the attractivity of housing with sustainability claims. Toanswer this, three research questions were used:? Was the migration motive to reduce their environmental impact a part of the decision tomove, among migrants who had moved to housing with sustainability claims?? If the motive was a part of the decision, how much impact did it have compared to othermigration motives?? Which factors in housing aiming at sustainability are considered important by peopleliving in housing with sustainability claims?The research questions have been answered using quantitative data, gained in the form of selfadministeredquestionnaires which were distributed in four different residential areas withsustainability claims in the county of VÀstra Götaland, Sweden.

Ånggenerering i mikrogasturbin ET10

Teknikföretaget Compower avser att marknadsföra en Mikrogasturbin (MGT) med nya patent inom omrÄdet. Denna MGT anvÀnder en extern förbrÀnning till skillnad frÄn den konventionell intern förbrÀnning som MGT som finns pÄ marknaden idag anvÀnder sig av. Mikrogasturbinen Àr avsedd för framförallt smÄskalig vÀrme-och kraftproduktion dÀr högtempererade förbrÀnningsgaser vÀrmevÀxlas med luft för att generera elektricitet via en turbin samt generera anvÀndbar vÀrme via tillhörande vÀrmevÀxlare. Denna MGT producerar idag emellertid för lÄg elektrisk effekt för att vara kommersiellt gÄngbar. En möjlig lösning pÄ detta problem har angetts som att injicera Änga i turbincykeln.

Inte om, men hur : En studie om medborgardialogens funktion och pÄverkan pÄ planprocessen

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande pÄ grund av misstanke om brott Àr berÀttigad till ersÀttning frÄn staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sÄdan ersÀttning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjÀnst, intrÄng i nÀringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda hur lidandet ersÀtts av JK och staten samt vilka faktorer som kan pÄverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses pÄverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. ErsÀttning för en persons lidande utgÄr med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras pÄ en förutbestÀmd summa pengar per mÄnad.

Paragon & Renegade : En intern analys av etiken i Mass Effect

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 Ärs stavningsreform. Undersökningen strÀcker sig frÄn 1906 till 1926 och omfattar alltsÄ en period pÄ 20 Är. De tidningar som ingÄr i undersökningen Àr Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades pÄ denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hÄllning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

TillvÀxt och dess konsekvenser för den interna organisationen i smÄföretag : -Prima Travel AB

VÄrt arbete började nÀr fick i uppdrag av resebyrÄn Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsÀttning ökade vilket satte högre krav pÄ verksamheten. FörutsÀttning var att effektivisera organisationen men fortfarande hÄlla den lika smal som i nulÀget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrÄgan pÄ deras produkter samt en ökande omsÀttning. För att finna lösningar pÄ uppdraget utfördes en processkartlÀggning för att förstÄ hur organisationen fungerade i nulÀget. Detta gav en god förstÄelse för företaget och dess aktiviteter.

Skuggsidan av platsmarknadsföring : En djupstudie av Karlstads platsvarumÀrkesmaterial

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

Blandstaden eller innerstadskaraktÀr? : Omvandling av industriomrÄden inom Stockholms stad

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande pÄ grund av misstanke om brott Àr berÀttigad till ersÀttning frÄn staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sÄdan ersÀttning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjÀnst, intrÄng i nÀringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda hur lidandet ersÀtts av JK och staten samt vilka faktorer som kan pÄverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses pÄverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. ErsÀttning för en persons lidande utgÄr med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras pÄ en förutbestÀmd summa pengar per mÄnad.

Intressekonflikter inom kreditvÀrderingsinstitut : En komparativ studie av amerikansk och EU- rÀtt

Syftet med min uppsats Àr att utreda om EU:s reglering, som Àr avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvÀrderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. KreditvÀrderingsinstituten Àr privatÀgda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. KreditvÀrderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev vÀrldsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmÀrksammat att kreditvÀrderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hÄrt kritiserade. Sedan finanskrisen har dÀrför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvÀrderingsinstitut införts i EU-rÀtten, dessförinnan var kreditvÀrderingsinstituten i princip oreglerade inom EU.

Förbudet mot dubbelbestraffning : LÀmpligheten av dubbla förfaranden vid oriktig uppgift och de svenska domstolarnas oenighet

Europakonventionen och EU:s stadga om de grundlÀggande rÀttigheterna innehÄller bÄda ett förbud mot att den som blivit frikÀnd eller dömd straffas pÄ nytt gÀllande samma sak. Huruvida det svenska systemet dÀr en skattskyldig kan pÄföras skattetillÀgg och lagföras för skattebrott gÀllande lÀmnandet av samma oriktiga uppgift Àr förenligt med förbudet har diskuterats och Europadomstolens bedömning av nÀr dubbelbestraffning föreligger har förÀndrats. Högsta domstolen och RegeringsrÀtten anser trots förÀndringen att det svenska systemet Àr förenligt med konventionen men vissa underinstanser Àr av en annan Äsikt.Uppsatsen syftar till att utreda om det svenska systemet Àr lÀmpligt. LÀmpligheten bedöms dels med hÀnsyn till lagstiftarens syften och dels utifrÄn Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud samt Europadomstolens nyare praxis. Syftet Àr Àven att klargöra om det utifrÄn Europadomstolens nyare praxis samt EU-rÀtt Àr befogat av underinstanserna att inte följa praxis.Författarens slutsats Àr att systemet Àr lÀmpligt utifrÄn lagstiftarens syften, eftersom syftena Àr rimliga och har uppnÄtts.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->