Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Mot bakgrund av den föränderliga värld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förändringar genom förnyelse och affärsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affärsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka området har intervjuer genomförts på Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information från interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgår att Handelsbanken är ett moget företag som bör arbeta med en intern affärsutveckling, vilket dels innebär skapandet av ett möjlighetssökande klimat.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Stora Enso är ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i Gävle/Dala regionen. Reservdelshållningen styrs i dagsläget till stor del på respektive enhet utan någon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshållningen ska kunna uppnås är det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör använda i regionen. Inom ramen för strategierna ingår också om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete är tvådelat. Den första delen handlar om att utifrån teori utreda möjliga reservdelsstrategier gällande lagerhållning inom storindustri.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ett grammatiskt moment ? verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. I analysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiska teorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddade i ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrning arbetsuppgifterna har.

Ett examensarbete som undersöker relationen mellan social stigmatisering och hjälpmedelsformgivning, med en vision om att ta fram en funktionell kryckkäpp anpassad för lågtidsanvändning där formen och det visuella uttrycket inte uppfattas som ett handikapp.Genom analys av standardkryckan från Swereco, intervjuer med sjukgymnaster, hjälpmedelsansvariga och långtidsanvändare av kryckkäppar lades en grund för formgivningsarbetet. Designprocessen ITK (Identity Tool Kit) har utgjort diskussions- och intervjuunderlag och en nära kontakt med en extern mentor som uteslutande jobbar i avancerade kompositmaterial har gett stöd åt produktion- och formgivningsprocess.Resultatet blev en avskalad, organisk och genusneutral kryckkäpp i ett avancerat kompositmaterial, Thermoplastic Composites. Materialet och tillverkningsmetoden hos ett företag som heter Fiberforge tillåter en inbyggd svikt i handtaget, vilket i sin tur förhoppningsvis kan vara ett steg i ledet att minska risken för nervskadan "ulnar nerve compression" som lätt uppstår mellan tumme och pekfinger..

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga.

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.

Studien undersökte de professionellas upplevelse av vårdnadshavare med en intellektuell begränsning och deras barn, ett historiskt nytt och aktuellt ämne. Det övergripande målet var att undersöka om en vårdnadshavare med begränsning i intelligens förmådde tillgodose ett barns känslo- och beteendemässiga utveckling. Sex intervjuer med verksamma professionella inom olika verksamhetsgrenar inom socialt arbete genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Studiens resultat utmynnade i fyra teman vilka pekade på hur svårt ämnet är och att det har en laddad karaktär. Det som skiljde de professionella åt var den egna kunskapen, vilket resulterade i hur de resonerade om samt såg på den potentiella utvecklingsmöjligheten för vårdnadshavarna.

Denna rapport beskriver processen av skapandet av en webbaserad säljpresentation av en av företaget PROSK8?s planerade produkter. Målet med presentationen är att skapa nyfikenhet och förtroende genom visuell design och ska fungera som ett verktyg och stöd för företagets presentatörer vid möten med investerare. Centralt för denna process är upplevelsedesign, varför utgångspunkten för arbetsflödet bygger på Jesse James Garretts modell av ?The elements of user experience?.

Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

Föreliggande studies syfte var att undersöka validitet och intern konsistens för den svenska översättningen av Impaired control scale (ICS), en självskattningsskala som mäter grad av kontroll av alkoholkonsumtion. ICS består av subskalorna; Attempt control (AC), Failed control (FC) samt Predicted control (PC). Svar på ICS sammanställdes från respondenter (n = 203) som behandlats för alkoholproblem vid mottagningar i Västra Götaland. Faktoranalysen visade en bakomliggande faktor för AC, och två faktorer för FC respektive PC. Den interna konsistensen var god.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät.

Problemställningen i detta arbete är fokuserad på tal och text som presentationsform för verbal information. Problemområdet kopplas också till ett modernt, informationsteknologiskt sammanhang för att utröna presentationsformernas möjligheter och begränsningar inom WAP-tekniken.Arbetsminnets/korttidsminnets struktur och begränsningar påverkar effektiviteten av de presentationsformer som förmedlar verbal information. Flera teorier talar för att arbetsminnet är uppdelat i en auditiv och en visuell minnesprocess.En av hypoteserna i detta arbete går ut på att en kombination av tal och text som presentationsform skulle vara mer effektiv än enbart text eller enbart tal. En undersökning utfördes för att pröva hypotesen. Slutsatsen är att hypotesen saknar empiriskt stöd av detta arbete.

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.