Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida.I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt.

Denna rapport baseras på en undersökning som går ut på att ta reda på vad man sombutikschef på Systembolaget kan göra för att förbättra kundservicen inom ramarna för despecifika försäljningsregler som företaget måste följa på grund av det monopol påförsäljning av alkoholhaltiga drycker som föreligger.I rapporten tas teorier om servicekvalitet upp där vi bland annat har utgått ifrån tekniskoch funktionell kvalitet, olika teorier om kundservice och personlig service,påverkansmetoder samt teori om organisationens betydelse för servicekvalitet.Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi intervjuat butikschefer i treav Systembolagets butiker. Vidare har vi även använt oss av observationer ochbenchmarking. Det sammanställda resultatet har tillsammans med teorin utgjort en grundnär vi analyserat resultatet av undersökningen och tittat på likheter och skillnader mellanteori och praktik.Den centrala slutsatsen vi kom fram till är att Systembolaget ligger efter i kundservice, dådetta ämne börjat uppmärksammats fullt ut först på senare år. För att utveckla sinkundservice rekommenderar vi bland annat att företagets butiker i större omfattning skallanvända sig av både extern och intern benchmarking för att på så sätt förbättra den egnaverksamheten. Vi kommer även med rekommendationer på åtgärder som vi anser skullekunna öka kundservicen inom Systembolaget..

Syfte: Riskkapital har vart av stor betydelse för högteknologiska nyföretagande dock har antalet riskkapitalbolag minskat väldigt mycket sedan IT-bubblan sprack år 2000. Huvudsyftet i uppsatsen var därför att undersöka hur IT- och kommunikationsbranschen hanterar den minskade riskkapitalmarknaden. Delsyftet i uppsatsen undersöker vilken betydelse riskkapitalbolagen har på nystartade företag inom IT- och kommunikationsbranschen. Forskningsfrågorna i uppsatsen handlar om hur nyföretagande hanterar finansieringen, hur de väljer samt söker finansiering och hur de påverkas av konkurrenter och deras riskkapitalfinansieringar.Metod: Studien bygger på metodtriangulering med insamling av kvalitativ data genom tolv intervjuer och kvantitativ data genom årsredovisningar. Resultat & slutsats: Av de tolv studerade företagen har fem företag fått riskkapital. Företagen har valt olika finansieringskällor och kontrollaversionen har haft betydelse vid valet att endast använda intern finansiering.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

Det finns mycket forskning om beslutsfattande och ledarskap, om intern kommunikation och organisationskultur, men samtidigt känner vi, författarna, att ett viktigt perspektiv för att kombinera dessa begrepp saknas. I och med denna uppsats presenterar vi begreppet beslutsutvärdering som ett sätt för en ledare att lära känna beslutsklimatet i sin organisation och med bakgrund av denna information kunna kommunicera sina beslut på mer effektiva sätt. Detta görs framförallt genom att identifiera och sen hantera det inneboende motståndet inom organisationen.För att kunna testa beslutsutvärdering presenterar vi även ett eget verktyg för ändamålet ? MÅL (Motstånd, Återkoppling, Ledarskap) ? vilket ligger till grund för den empiriska undersökningen av forskningsområdet.Vi har funnit att beslutsutvärdering har potentialen att identifiera det motstånd som finns kopplat till fattade beslut och ge ledaren möjlighet att på ett proaktivt sätt agera därefter. Vidare har vi funnit tendenser till att beslutsutvärdering kan bidra till en ökad engagemangsnivå hos personalen vars åsikter och uppfattningar tas tillvara på.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Företagshälsovårdens arbete med levnadsvanor inkluderar hälsoprofilbedömningen som strategi, men metoden förekommer sparsamt i forskningslitteraturen. Därmed finns en folkhälsovetenskaplig relevans i att studera hur metoden kan bidra i arbetet. Studien ämnade ta del av de yrkesverksammas perspektiv.Syftet med studien är att beskriva hur anställda inom en företagshälsovård arbetar med levnadsvanor med särskilt fokus mot de anställdas upplevelser av arbetet kring metoden hälsoprofilbedömning.Metoden som användes var djupintervjuer med fem företagshälsovårdsanställda som uppfyllde urvalskriteriet att arbeta med hälsoprofilbedömning. En intervjuperson tjänstgör som företagssköterska inom en intern företagshälsovård och fyra intervjupersoner tjänstgör inom en extern företagshälsovård, varav två personer arbetar som företagssköterskor och två personer arbetar som hälsopedagoger. Intervjumaterialet analyserades enligt en manifest innehållsanalys.Resultatet visar att arbetet med levnadsvanor är avtalsstyrt och inbegriper individ- och gruppstrategier.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

The purpose of this study is to investigate the Swedish Public Relations and Communication profession from the Stockholm Accords point of view. The Stockholm Accords are an attempt to reflect Public Relations and Communication Management practice as it stands today and to provide a global common ground for the practitioners.The method used for this study is a quantitative research method conducted by a web survey answered by more than 400 Swedish communication managers. The questions posed were examining these managers view of their profession compared to the Stockholm Accords.The research shows that the Swedish way of implementing communication in the organization broadly corresponds to the Stockholm Accords when it comes to internal and external communication. However, there are some areas where Swedish communication practice diverges from Stockholm Accords. The issues which link governance, management and sustainability to communication have a much wider distribution of responses.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Vid rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dålig följsamhet av rehabiliteringsträningen och en av de främsta orsakerna som påverkar hur rehabiliteringen efterföljs och utgången av den är idrottarens motivation. Här kan man se hur det framförallt är en autonom motivation som resulterar i att rehabiliteringsträningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utsträckning som dessa motivationsfaktorer sågs som autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgår en rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehållsanalys och utifrån självbestämmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde rehabiliteringsträningen, sina målsättningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press.

Titel: Kanot.com ? en kvantitativ studie om hur en ideellorganisations webbsida fungerar som informationskanal.Författare: Josefin NordlöwKurs: Fördjupningskurs i Medie ? och kommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik och masskommunikationGöteborgs universitetTermin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet är att undersöka hur en ideell organisations webbsida fungerar som informationskanalMetod: Kvantitativ undersökning med webbenkätMaterial: Undersökning av användarna av Kanot.comHuvudresultat: De flesta användare anser att Kanot.com fungerar ganska bra som förbundets informationskanal. Användarna anser dock att användarvänlighet, navigation, struktur och grafisk utformning är något som brister på sidan. Man skulle besöka sidan oftare om den också uppdaterades oftare. Det finns attitydskillnader mellan medlemmar och icke medlemmar.

Studiens syfte har varit att med hjälp av kvalitativ metod och ur internernas synvinkel utvärdera projektet ?Sitta inne med kunskap?, som riktar sig till interner på Norrtäljeanstalten. Målet är att belysa och analysera internernas egna upplevelser av och åsikter kring projektet. Ett delsyfte är också att genom tidigare forskning få en insikt i livet som intern. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: 1.