The purpose of this essay is to examine which factors that influence the design of internal control in municipal context and how well it works. We choose seven municipals, where we interviewed the administrative managers, the chairmen of the committees and two persons of the staff in each activity unit. The interviews were performed by telephone, due to the keeping of the essay?s timeframe.The theory in our essay comprises eight hypotheses. These hypotheses were operationalised into different variables aiming to make statistical tests possible.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna förväntade effekter av Sarbanes Oxley Act sektion 404 för berörda svenska företag. Vidare skall en jämförelse mellan de berörda företagen och revisionsbyråernas uppfattning om eventuella för och nackdelar ske. Studien visar på att revisorerna anser att Sarbanes Oxley Act sektion 404 uppfyller lagens övergripande syfte, det vill säga att öka förtroendet för den amerikanska aktiemarknaden. Vidare visar studien på att företagen inte delar denna uppfattning. Således skiljer sig de två kategoriernas åt..

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Mot bakgrund av den föränderliga värld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förändringar genom förnyelse och affärsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affärsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka området har intervjuer genomförts på Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information från interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgår att Handelsbanken är ett moget företag som bör arbeta med en intern affärsutveckling, vilket dels innebär skapandet av ett möjlighetssökande klimat.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll..

Stora Enso är ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i Gävle/Dala regionen. Reservdelshållningen styrs i dagsläget till stor del på respektive enhet utan någon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshållningen ska kunna uppnås är det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör använda i regionen. Inom ramen för strategierna ingår också om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete är tvådelat. Den första delen handlar om att utifrån teori utreda möjliga reservdelsstrategier gällande lagerhållning inom storindustri.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

Föreliggande studies syfte var att undersöka validitet och intern konsistens för den svenska översättningen av Impaired control scale (ICS), en självskattningsskala som mäter grad av kontroll av alkoholkonsumtion. ICS består av subskalorna; Attempt control (AC), Failed control (FC) samt Predicted control (PC). Svar på ICS sammanställdes från respondenter (n = 203) som behandlats för alkoholproblem vid mottagningar i Västra Götaland. Faktoranalysen visade en bakomliggande faktor för AC, och två faktorer för FC respektive PC. Den interna konsistensen var god.

Syftet med vår magisteruppsats är att ta reda på hur några mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begränsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har någon form av internredovisning, även om den inte alltid är så formaliserad. Endast de två företag som har den mest utvecklade internredovisningen är själva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begränsande faktorer vi har identifierat är kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillväxtambitioner och rådgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Det finns en stor marknad för kosttillskottprodukter i Sverige, år 2008 låg den totala försäljningen på cirka två miljarder svenska kronor. Intag av osäkra kosttillskott kan ge skadliga effekter hos konsumenten. Oroväckande är att tidigare undersökningar visar att brister finns när det kommer till kosttillskottens märkning, att de innehåller otillåtna substanser, att verksamhetsutövarnas kunskaper inom området är begränsade och att ingen eller en minimal intern kontroll av kosttillskotten sker. Dessa faktorer motiverar genomförandet av den här undersökningen som skett på uppdrag av förvaltningen Bygg & Miljö Gävle. För att underlätta förvaltningens framtida offentliga kontroll har den här studien syftat till att kartlägga huruvida kommunens apotek och hälsokostbutiker har rutiner för att erhålla säkra och icke vilseledande kosttillskott och i förekommande fall även undersöka hur dessa rutiner är utformade.

En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att få svar på om personer med ledaransvar skiljer sig åt gällande syskonplats och locus of control jämfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare på en statlig myndighet svarade på en enkät gällande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control än förstfödda vilket kan tyda på en annan typ av sistfödd på denna myndighet. Urvalet var dock bristfälligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.