Denna studie syftar till att integrera lämpliga funktioner och koncept typiska för sociala nätverkssidor i ett kommunikationsverktyg med avsikt att förenkla och stödja kommunikation mellan kollegor i team och projekt.  Designprocessen bestod av tre faser. I fas ett avgjordes genom en Pugh-matris vilka funktioner och koncept som hade störst potential för integration. I fas två integrerades dessa i en digital prototyp av det redan existerande kommunikationsverktyget Briteback. I fas tre identifierades användbarhetsproblem hos den framtagna prototypen.

Detta magisterarbete fokuserar på kravhantering i systemutvecklingsprocessen. Mer specifikt handlar det om uppdatering av kravspecifikationen då nya krav tillkommer. Detta är en aktivitet som ofta förbises och jag har velat se varför samt vilka konsekvenser det kan leda till. Det referensföretag där undersökningen utfördes är ITT Flygt i Emmaboda och Solna, som har intern utveckling av system för sin verksamhet. Tillvägagångssättet i undersökningen har främst varit intervjuer, men även studier av de dokument som finns i verksamheten.

Bakgrund: Förändringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhälle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en föränderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern påverkan får på en organisation i förändring.Syfte: Syftet med studien är att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förändringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förändringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda på Posten, Utrikesdepartementet och SystembolagetResultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gällande det framtida förändringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förändringar än vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nät av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förändrar maktrelationerna.

During twelve weeks of practice experience at the company Sydved AB, I received the mission to develop a structure for the company?s internal communication. A part of this mission was to find out what the company?s employees thought of Sydveds internal communication and the most important; Sydveds intranet called ?Outlook?. Due to Sydveds plans of developing the intranet I designed and accomplished an inquiry-study to find out about the employee?s opinions on the company´s internal communication and in particular their intranet.The answers I want from this study are if I shaped the inquiry-study correctly the first time.

År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än privatanställda.

Bakgrund: Om VaR kan estimeras väl med hjälp av ES-metodik, kan man få bukt med VaR-måttets brist på sudadditivitet (vilken innebär dels praktiska problem vid utformning av finansiella organisationers limitstrukturer, dels teoretiska problem i enlighet med Artzner et al (1997, 1999)) samtidigt som man uppfyller det formella kravet på att rapportera sitt VaR på 99 %:snivån. Syfte: Att undersöka hur väl ES ? estimerat på olika konfidensnivåer och med olika metoder ? duger till att skatta en banks 99 %:s-VaR. Metod: Två ES-metoders och sex VaR-metoders förmåga ? både avseende frekvens (Kupiec-test) och oberoende (eget längsta-följd-test) ? att skatta 99 %:s-VaR utvärderas och jämförs.

Olika strategier har genom åren använts av investerare för att analysera värdet av företag och aktier. Value investing är en av dessa metoder. Analysmetoden utgår ifrån ett företags fundamentala värden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning än marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier påstår att det inte är möjligt. Syftet med uppsatsen är att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgång kan appliceras på den svenska marknaden.

Kunskapsföretag utmärks av att produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretag är därför det som kallas humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet är den tillgång i företaget som skapar andra tillgångar och samtidigt är detta kapital det som är svårast att sätta ett värde på. Värdering av humankapital kan påverka den externa bilden av ett företag, men även internt kan värderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur värderingsresultaten kan användas internt i företaget.

The purpose of this thesis was to study how internal marketing affects service quality in the tourism industry. It was decided to conduct a case study on two hotels with summer seasonal employees. Pite Havsbad and Strand Hotell Borgholm were chosen as study objects. The case was based on interviews with the hotel manager at Pite Havsbad and the vice president at Strand Hotell Borgholm, who coordinates the internal marketing at the companies. The findings were that seasonal employees do not affect service quality much.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis.

Vårt syfte är att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan användas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga på de marknadsföringsstrategier som platserna använder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska städer vi studerat har en genomtänkt strategi och har gjort tydliga avvägningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tänkt långsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat på att marknadsföra sig internt hos stadens invånare. Städerna har resurser som är väl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men använder inte själva begreppen i sin externa marknadsföring.

Titel: Vilken bank väljer du?  ? En nyckeltalsanalys av de fyra storbankerna i Sverige  Bakgrund och problem: Under 2008 drabbades världen av en ekonomisk kris. Krisen har påverkat de svenska storbankerna, framförallt genom ökade kreditförluster. De ökade kreditförlusterna uppkom på grund av olika faktorer men framförallt till följd av bankernas exponeringar i Baltikum. I denna studie ska det undersökas om någon bank klarat sig bättre än de övriga men även om man kan avläsa några försämringar på grund av den ekonomiska krisen.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.