Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att styra det man inte kan mäta.

Intern materialhantering är ett ofta bortglömt område inom logistik, ett ämnesområde som annars i takt med den snabba och globala utvecklingen har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. I detta examensarbete studeras den interna materialhanteringen på Fläkt Woods ABs fabrik i Jönköping begränsat till flödet mellan godsmottagning och slutmontering. Syftet med fallstudien är att undersöka vilka problem som finns med den nuvarande interna materialhanteringen samt ge förbättringsförslag för hur den skulle kunna utvecklas för att minimera antalet produktionstopp orsakade av materialbrist.Studien har en abduktiv ansats där datainsamling genom dokumentation, observationer och intervjuer ligger till grund för en flödeskartläggning av tre produktgrupper som företaget bedömt vara mest intressanta att studera. Utifrån flödet identifieras möjliga problem och med hjälp av ett analytiskt ramverk klassificeras dessa för att urskilja de problem som leder till produktionsstopp. Studien visar att dessa handlar om att komponenter av någon anledning är felaktiga/skadade, lagras in/plockas på ett felaktigt sätt eller att det sker felaktigheter vid godsmottagning med avseende på registrering och sortering.Genomförda litteraturstudier ligger till grund för ett teoretiskt ramverk innehållande principer som bör tas i beaktning vid arbetet med intern materialhantering.

Bakgrund och problem: Med den ökande efterfrågan på vård men med begränsade möjligheter att utöka sjukvårdens resurser finns ett stort behov av förbättringskunskap inom vården. Det är allt vanligare att sjukvården hämtar inspiration till förbättringsarbete från industrin i syfte att öka effektiviteten och hålla en hög kvalitet.Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur intensivvårdsavdelningen (IVA) på Danderyds sjukhus arbetar med löpande förbättringsarbete samt att baserat på analysen ge rekommendationer om hur detta arbete kan utvecklas. Ett bisyfte är att inom ramen för IVA:s förbättringsarbete undersöka det stöd från kvalitet- och verksamhetsutvecklingsfunktionen på Danderyds sjukhus som IVA kan nyttja och att ge förslag på hur detta stöd kan utvecklas.Metod: Denna kvalitativa fallstudie genomfördes på intensivvårdsavdelningen (IVA) vid Danderyds sjukhus. Datainsamlingsmetoderna som användes är semi-strukturerade intervjuer, dokumentstudier och observation. Analysen skedde genom mönsterjämförelse.Resultat: Det främsta förbättringsarbetet som genomfördes på IVA var genom förbättringsteam med ansvar över att utveckla vissa områden inom vården.

I en alltmer globaliserad värld där utbudet av produkter ökar är det svårt att skapa ett starkt och hållbart varumärke på marknaden. Då det idag finns få verktyg och koncept inom intern varumärksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumärket kan stärkas inifrån och ut. I studien har jag tittat närmare på begreppet Brand citizenship behaviour, ett område som är relativt nytt och bygger på den anställdes inverkan på varumärket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berättelser som återges i ämnet. Detta genom att ha intervjuat sju anställda på företaget Saltå kvarn.

Syftet med detta examensarbete är att jämföra de två byggproduktionsmetoderna, industriellt/prefabricerat byggande och platsbygge. Vi undersöka om någon av metoderna är fördelaktigare än det andra, samt varför man allt mer använder sig av prefabricerat. Jämförelsen behandlar främst aspekterna byggtid, ekonomi och kvalitet. Genom en litteraturstudie och intervjuer med aktiva personer inom byggbranschen har vi införskaffat oss det material vi behöver.Att bygga och montera så mycket som möjligt inne i fabrik gör att kvaliteten ökar då materialet inte utsätts för fukt och kyla före montering. Huset byggs upp mycket fortare då byggarbetsplatsen endast blir en montageplats av olika färdiga delar.

Då vi lever i en föränderlig värld är det alltmer viktigt att ha en väl fungerande internrevision. Då författarna förväntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella banker anser de det vara av intresse att undersöka om bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det främsta syftet med uppsatsen blir därmed att undersöka om bankerna lägger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna även för avsikt att diskutera hur internrevisionen påverkas av regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frågeställning är huruvida internrevisionen sker koncernmässigt eller om den tillämpas olika inom olika geografiska områden.

The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play..

Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektivFörfattareTherése Boija & Fanny NybergHandledareCatrin JohanssonExaminatorElisabeth StúrUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, MittuniversitetetSyfteSyftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri.FrågeställningarHur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen.MetodStudien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare.ResultatI studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig.

Detta examensarbete ämnar att undersöka samt föreslå hur kvalitetssäkring kan utföras för att införliva kundens behov och intresse till en färdig produkt som kunden vill köpa. Syftet är att skapa en fördjupad kunskapsbild kring kvalitetssäkring för företag. Utförandet sker genom en kvalitativ metodprocess i form av en fallstudie för att studera, analysera och beskriva fenomenet. Det är av intresse eftersom krav på kvalitet ständigt ökar då nya tekniska lösningar tillkommer och nya former av affärsverksamheter uppstår. Kunder kräver produkter med bättre kvalitet, lägre pris, bättre prestanda och allt detta till en ständigt minskad leveranstid.

Många organisationer har insett hur viktig det är med information och kommunikation, speciellt den interna kommunikationen. Det är viktigt att ha en väl fungerande intern kommunikation för att kunna hänga med i den tuffa konkurrens som råder. Det är via den interna kommunikationen som kunskap sprids inom en organisation.Uppsatsen är skriven på uppdrag av Högskolan i Skövde. Informationsavdelningen ville undersöka hur väl deras interna kommunikation fungerar. De hade planer på att utveckla ett intranät och ville därför reda ut hur de anställda ser på ett intranät samt hur de uppfattar att den befintliga interna kommunikationen fungerar.Jag har gjort en intervjuundersökning med utvalda personer ur högskolans ledning, administration och utbildning.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli år 2005. Kodens syfte är att stärka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att ställa krav på företagens interna kontroll. På lång sikt skall koden även bidra till ett ökat förtroende för det svenska näringslivet och attrahera utländskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen på O-listan och betonar att det är styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen är att belysa hur koden kan förväntas förändra och förbättra företagens interna kontroll.

Intresset i denna studie låg i huruvida organisationsstruktur påverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. Avgränsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, där syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen däremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det är kommunikation som utgör grunden och framgången för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inläsning på teorier om kommunikation besvarades nedanstående frågeställningar: Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna?Hur påverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen påverkar kommunikationen?Går det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i så fall vilka?Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?Vem upplevs ha ansvar för att information skall nå fram till den eller de som är tänkt? Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gällande information, svårighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser på varje enskild enhet och svårighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv..

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar.Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB.