Uppsatsen behandlar Anne B. Ragdes roman Berlinerpopplarna (2007) och Alice Munros novell ?Kärlek, vänskap, hat? (2009). Båda verken är skrivna i modern tid av kvinnliga författare och innehåller en rad liknande stildrag, bland annat intern fokalisation inifrån flera olika karaktärer.Mitt syfte har varit att se vad som skiljer två verk med liknande drag och därigenom påvisa hur de stilgrepp och val författaren gör påverkar slutresultatet. För att finna svaret har jag använt komparation och jämfört varje aspekt av böckerna noggrant.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringDatum: 2013-05-29Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Mälardalens Högskola, VästeråsFörfattare: Frida Källgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, Förändringsprocess, organisatorisk förändring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förändringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen på Consulting AB förändrats till följd av den organisatoriska förändringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förändringsprocessen kunnat göras bättre?Syfte: Syftet är att undersöka den interna kommunikationen på Consulting AB inför och under deras förändring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förändrats till följd av förändringen samt om den hade kunnat genomföras på ett bättre sätt.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Intervjufrågorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förändringsprocessen. Genom hårt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som väl fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förändringen till kontorslandskap blivit öppnare och det på grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare än att använda mejl.Vissa förbättringsmöjligheter inför framtida projekt har upptäckts och dem är förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förändringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind på avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förändringen..

Background and Problem definition: Atypical employment is something that has becomeincreasingly common in recent decades, these are defined as positions where no relationship is of thetraditional type in which the employee has a long term relationship with the employer and where hecarries out his work at the premises of the employer. These atypical employments can take variousforms, it can be fixed term contracts, project work or jobs in employment agencies and so on. Thestaffing sector in Sweden has grown rapidly since the 90s, and since international research shows thatthe three-way relationship arising from the use of staffing agencies may lead to challenges in differentparts of HRM, we have chosen to study this topic.Aim: The purpose of this paper is to describe and understand how HRM is handled in atypicalemployment relationships.Method: The epistemological starting point for this work is hermeneutics, as a result of this theresearch approach is qualitative and inspired by abduction. The authors have chosen to carry out thework as a case study of three primary cases, each one consisting of an employment agency, a clientorganization and an employee. The analysis is based on the hermeneutics principles of interpretationand concentration of meaning.Results: What emerged as central to how HRM is handled are the interdependencies that existbetween the business environment and the strategies of the firm, how they affect different parts ofHRM and how participation and liminality have an impact on the three-way relationship.Keywords: HRM, atypical employment, staffing agencies, three-way relationship and strategy..

Inledning: Definitionen av begreppet service är olika för de flesta människor på grund av de olika erfarenheter och förväntningar de bär med sig. Trots att det är svårt att fastställa betydelsen av ordet så är en god service avgörande för eventföretagens framgång.Bakgrund: Vid värdering av service finns det mycket att ta hänsyn till. För att ett eventföretag ska kunna ge sina kunder en god service är det viktigt att de först vet hur de ska arbeta med den interna servicen. Detta för att servicemöten ska kunna hanteras på ett professionellt sätt av personalen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventföretag arbetar med sin interna service och vad de anser att begreppet service står för.Metod och material: Uppsatsen är baserad på tryckt litteratur samt vetenskapliga artiklar som berör ämnet service inom eventbranschen. Som grund till studien har även fem semistrukturerade intervjuer utförts för att ta reda på vad eventföretag anser om ämnet och hur de arbetar med det.Resultat: I resultatet framkommer respondenternas svar på vad företagen de arbetar på har för syn på service, hur de arbetar med det internt samt vad de har för strategier och målsättningar kring det.Slutsats: Företagen inom eventbranschen har liknande värderingar av begreppet service.

Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i Västra Götalandsregionen undersöka högre tjänstemäns, tankar och upplevelser gällande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anställningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare områden att arbeta med gällande att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) så har forskning kring employer brand ofta fokuserat på näringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?Här finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anställa kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att även denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVåra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Med en ständig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med kunden allt viktigare. Produktens funktion står inte längre i centrum då den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre värde i produkten och företagen måste sträva efter att tillfredsställa och beröra kundens emotioner för att framstå som attraktiv. Idag talas det därför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att få en förståelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk ståndpunkt påverkar kunden.

Vårt syfte är att studera svenska konsumenters uppfattning om cause-related marketing på den svenska marknaden samt om detta påverkar deras köpbeslut. Undersökningen avser de CRM-kampanjer där företag samarbetar med välgörenhets-organisationer och tar fram specifika produkter för detta ändamål, som således kombinerar två varumärken. Vi har utgått från ett konsumentperspektiv då vi anser att detta på bästa sätt uppfyller vår problemformulering och syfte. Vi har utfört en kvalitativ studie för att möjliggöra förståelse av de bakomliggande anledningarna till respondenternas svar. Vi har använt oss av teorier om cause-related marketing och co-branding samt TORA-modellen vilken rör köpbeteende.

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhälle där skandaler och utmärkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. När ett externt tryck uppstår förändras rådande samhällssyn och påverkar organisationers strategiska handlande mot upprätthållande av legitimitet.Syfte: Syftet med studien är att beskriva Växjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstått genom en utmärkelse- Europas grönaste stad.Metodval: Studien består av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgår ifrån granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval.Slutsatser: Studien visar på hur kommunen bemött det externa trycket utmärkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrån strategisk anpassning mot det externa trycket. Då två externa tryck motsäger varandra visar kommunens handlande på en anpassning mot det som anses skapa måluppfyllelse.

The topic of our thesis is Packaging Design as a Brand Building Tool and we are presenting the Scandinavian perspective. We found the topic interesting because, from a theoretical point of view, we identified a scarcity in research focusing on packaging design as a brand management tool, and from a practical point of view, we found out that businesses use packaging design at different levels in their communication efforts. Thus we wanted to provide both academia and business world with a clear picture to what extent and how businesses use packaging design in their brand-building process. Therefore the aim of our thesis is to provide practitioners and academicians alike with a better understanding of how packaging design can be used to create strong brands in the FMCG sector in the Scandinavian market. To reach the stated aim first we provided a solid theoretical background of packaging, its elements and its role in the marketing mix.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer två akademiska studentgrupper ? blivande socionomer och civilingenjörer ? värdesätter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i värdesättning av dessa faktorer utifrån utbildningstillhörighet. Syftet är även att undersöka hur kvinnor och män värdesätter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding når framgång (Moroko& Uncles, 2008). Både privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré på dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsättning för att bli en attraktiv arbetsgivare är att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien användes webb- och postenkät som tillvägagångssätt för insamling av datamaterial.

Det senaste decenniet har konkurrensen på arbetsmarknaden ökat ochefterfrågan på talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare har därför fått stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) är en vanlig strategi inom detta som innebär att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumärke. Även arbetstagare lägger större fokus på att marknadsföra sig själva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger både arbetsgivare och arbetstagare upp förväntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frågan är hur dessa förväntningar infrias?Syftet med denna uppsats är att visa hur förväntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som är berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förväntningar påverkar relationen mellan parterna.I syfte att svara på vår frågeställning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Det senaste decenniet har konkurrensen på arbetsmarknaden ökat ochefterfrågan på talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare har därför fått stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) är en vanlig strategi inom detta som innebär att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumärke. Även arbetstagare lägger större fokus på att marknadsföra sig själva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger både arbetsgivare och arbetstagare upp förväntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frågan är hur dessa förväntningar infrias?Syftet med denna uppsats är att visa hur förväntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som är berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förväntningar påverkar relationen mellan parterna.I syfte att svara på vår frågeställning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.