Sökresultat:
866 Uppsatser om Interkulturellt synsätt - Sida 21 av 58
Det syns inte pÄ utsidan : en uppsats om fyra kvinnors upplevelser av ADHD
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en ADHD diagnos sent i livet kan upplevas. Det Àr en kvalitativ studie utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestÀmd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillÀmpades pÄ resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svÄrigheter i sin barndom och skola pÄ grund av sin ADHD och deras sjÀlvkÀnsla har pÄverkats negativt. De vÀlkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till nÄgra av deras problem samt en bÀttre sjÀlvkÀnsla och förstÄelse av sig sjÀlva.
"Syns inte... finns inte" : Elevers och lÀrares uppfattningar om kvalité i fritidshem
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.
JÀmstÀlldhet inom idrotten - En studie av statens och de tre kommunera Karlskrona, Kristianstad och VÀxjös jÀmstÀlldhetsarbete
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur arbetet för ett jĂ€mstĂ€lld idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger pĂ„ staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och VĂ€xjö. Resultatet av uppsatsens undersökning Ă€r att killarna fĂ„r större del nĂ€r det gĂ€ller de idrottspolitiska satsningarna. Ăven fast staten i huvudmĂ„len för idrottspolitiken belyser kvinnor och mĂ€ns lika vĂ€rde satsas det mest pĂ„ de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt pĂ„ bland annat de kommunalĂ€gda idrottsanlĂ€ggningarna samt pĂ„ det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande Ă€n mĂ€n. JĂ€mstĂ€lldhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. BĂ€st arbetar VĂ€xjö och dĂ€refter kommer Karlskrona.
Barns Uppfattningar om StjÀrnorna och Solen : En undersökning med 4-5-Äringar
Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.
Varför redovisar byggföretag sitt humankapital i Ärsredovisningen?
Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har mer och mer av företagens vÀrde börjat bestÄ av immateriella tillgÄngar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgÄngar syns inte i den traditionella redovisningen och dÀrför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med att allt fler tillÀmpar denna typ av redovisning sÄ har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det Àr dock inte sÀkert att detta ger positiva effekter för alla företag.
Ăppna öronen! En blivande landskapsarkitekts utforskande av ljudets roll i platsskapandet
Detta examensarbete har haft som mÄlsÀttning att med hjÀlp av akustisk design finna nya angreppssÀtt för
landskapsarkitekten att ta sig an komplexa utemiljöer. UtifrÄn ett övergripande syfte att öka kunskapen om
skapandet av den goda utemiljön bÄde hos författaren sjÀlv och inom fÀltet rumslig design har tvÄ huvudfrÄgestÀllningar
formulerats:
Hur kan jag som landskapsarkitekt ta hjÀlp av akustisk design för att gestalta med fokus pÄ det som hörs snarare Àn
det som syns?
Hur pÄverkas landskapsarkitektens designprocess av detta nya perspektiv i arbetet med att förbÀttra ett
existerande, komplext landskap i staden?
För att besvara dessa frÄgor har en litteraturstudie samt en fallstudie genomförts, för att först inhÀmta befintlig
kunskap inom Àmnet och sedan testa denna i praktiken. Litteraturstudien presenteras som en teoribakgrund, dÀr
teorier dels om landskapsarkitektens uppdrag och designprocess och dels om ljudlandskapet och akustisk
design introduceras. Ăven begreppen rekreativt vardagslandskap respektive urbant trafikstrĂ„k utreds, dĂ„ dessa utgör kontexten för fallstudien.
Jag syns alltsÄ finns jag : Bildens roll i ungdomars identitetsskapande
Syftet med uppsatsen Àr att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, pÄ vilket sÀtt den anvÀnds och i vilket syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följer: Vilka bildmedier anvÀnds? Finns det en medvetenhet kring anvÀndandet av bildmedierna? Varför anvÀnds dessa bildmedier? Hur anvÀnds dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen Àr kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till Àr att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll nÀr det gÀller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhÀllet och vÀrlden. Hela oskrivna regelverk kring bildanvÀndandet existerar och de flesta Àr vÀl insatta i dem.
Elevers upplevelse av skolans skillnadspraktik : Etnicitet och normer i en skola för alla
I en globaliserad vÀrld möts olika kulturer och etniciteter stÀndigt och kan ge upphov till en ojÀmlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vÄrt samhÀlle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan Àr en mötesplats för mÀnniskor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution dÀr den strukturella diskrimineringen fÄr rÄda. Vi har för avsikt att uppmÀrksamma skillnadspraktiken utifrÄn etnicitet med avseende pÄ synliggjorda normer.
Gemensamma mötesplatser för integration pÄ fritiden- finns de?
Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv.
De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.
Pedagogiskt förhÄllningssÀtt i förskolan- med lÀroplanen som utgÄngspunkt
Syftet med detta arbete Àr att synliggöra nÄgra förskolepedagogers förhÄllningssÀtt och vÄr förhoppning Àr att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmÀrksammas pÄ dess betydelse. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn det som vi har valt att titta pÄ i vÄr undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesÀttet, lÀroplanen för förskolan och dess syn pÄ demokrati samt vikten av att se mer Àn det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv.
De metoder som vi har valt att anvÀnda oss av i vÄr undersökning Àr observationer och intervjuer. Vi inledde vÄr undersökning med tvÄ dagars observation i en barngrupp pÄ en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de tvÄ förskollÀrarna som arbetar med barngruppen.
Spokespersons : Â - en studie om hur ICA och Com Hem arbetar med skapade frontfigurer
Syfte: Syfte Àr att kartlÀgga hur Com Hem och ICA arbetar med sina skapade frontfigurer som "spokespersons".Problem: Det kan vara svÄrt för företag att nÄ ut till sina kunder i dagens hÄrda konkurrens. Det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnder sig av olika strategier för att differentiera sitt varumÀrke och bli unika pÄ marknaden. En varumÀrkesstrategi kan vara "spokespersons", dÀr nÄgon blir företagets ansikte utÄt. Företagets "spokespersons" syns dÀrefter kontinuerligt i deras reklam. Det krÀvs att företaget noggrant överlÀgger vem som ska sammankopplas med varumÀrket, för att kommunicera ut rÀtt budskap till sina mottagare.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer och textanalyser.Resultat: VÄra resultat visade att Com Hem och ICAs "spokespersons" har och Àr effektiva i deras marknadsföring.
Det som syns men inte alltid finns : En diskursteoretisk analys av det svenska barnskyddet inom socialtjÀnsten
Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.
Hur patienter med kronisk smÀrta upplever mötet med vÄrdpersonal
Bakgrund: Kronisk smÀrta Àr idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det
innebÀr att det stÀlls höga krav pÄ vÄrdpersonalens förmÄga att hantera dessa
möten sÄ att individen kÀnner tilltro till vÄrden. Kommunikation Àr en
förutsÀttning för en relation och att fÄ personen att kÀnna sig delaktig i sin
vÄrd. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smÀrta
upplever mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Vi anvÀnde oss av en kvalitativ
litteraturstudie.
Software Reengineering: syfte och effekter
I dagens organisationer verkar mjukvarusystem som har varit lÀnge i drift och genomgÄtt mycket underhÄllsarbete. Detta kan göra att systemen Àr dyra att underhÄlla, inte upptrÀder som förvÀntat eller inte gÄr att införa ny funktionalitet i. Dessa system Àr i regel vÀsentliga för organisationens verksamhet och bör dÀrför inte nyutvecklas för dÄ riskerar organisationen förlust av verksamhetskritisk information. Lösningen pÄ underhÄllsproblem och dÄligt skapade system Àr istÀllet att göra en software reengineering. Detta kan medföra att systemet bibehÄller kritisk verksamhetsinformation samt har en bÀttre systemlösning, vilket leder till lÀgre underhÄllskostnader och mer genomtÀnkt arkitektur.
N?r sjukdomen inte syns : En litteraturstudie om kvinnors erfarenheter av endometrios
Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.