Det här arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anställning hos kontinuerligt tjänstgörande soldater påverkas av det ledarskap som praktiseras på deras förband. Som teoretisk utgångspunkt används modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap.En enkätstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrågar nivån på ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn på detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsätta sin soldatanställning.Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivå och den betydelse soldaterna tillmäter detta vid beslutet att ta och fortsätta sin soldatanställning.Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristående perspektiv på destruktivt ledarskap..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige.De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande..

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

Uppsatsen ?Vad finns i en bild?? utforskar frågor kring vad som krävs för att bli illustratör samt vad man kan behöva tänka på när man illustrerar någon annans text, sett ur en hobbytecknares perspektiv. Projektet har genomförts genom studier av såväl klassiska bilderböcker som tidigare publikationer på ämnet bilder för barnböcker samt genom en hel del praktiska studier och övningar. Resultatet blev en samling reflektioner omkring skillnaderna mellan att teckna utan krav jämfört med att beskriva någon annans vision, hur man kan använda bilden för att expandera textens betydelse, vad man kan göra när man kör fast, och vilka för eller nackdelar det kan finnas i att välja en tidigare illustrerad text.Illustration är ett stort ämne som är svårt att begränsa och greppa i en kandidatuppsats, icke desto mindre är detta en bra introduktion..

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande.

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att synliggöra hur litteracitetshändelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhåller sig till dessa. Utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrån en etnografisk metodansats. Empirin består av tre dagars videofilmande aktiviteter på en förskola. Den insamlade empirin är sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på vad som händer i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet från studien visar på att barn i många fall skapar och bjuder in till litteracitetshändelser på eget initiativ.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa. Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.

   Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhåller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer använts, både med hjälp av fältanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen ägde rum på två olika förskolor där barn i åldrarna tre till fem år observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av ett urval av tidigare forskning utifrån arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder på hur barn skapar, upprätthåller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillägnas utifrån olika faktorer.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förekomsten samt karaktären av nyckeltal i ideella föreningars årsredovisningar. Vidare är syftet att utveckla nyckeltal för extern användning inom ramen för ett Balanced Scorecard i en ideell förening. Metod: Denna uppsats består av två delstudier. Den första delstudien, årsredovisningsstudien kan sägas vara av explorativ karaktär. Metoden vi använt oss av är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där de kvalitativa inslagen är övervägande.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra äldres ensamhet med hjälp av frivilliga besökare. Efter förfrågan från Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvärdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrån den frivillige besökarens perspektiv, utvärdera värdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns särskilda boende. För att få svar på frågan utifrån besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjälp av semistrukturerade frågor. Det som framkom visade att besökarna kände sig behövda.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3..