Sök:

Sökresultat:

487 Uppsatser om Interkulturell träning - Sida 32 av 33

En intervjustudie om förskollÀrarnas uppfattningar och erfarenheter gÀllande ett interkulturellt förhÄllningssÀtt

För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mÄngkulturella och globaliserade samhÀllet, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förÀndring som krÀver ökad förstÄelse och medkÀnsla hos individer eftersom möten med frÀmmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mÄngfalden, förhÄllningssÀtt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollÀrare uppfattar om mÄngkulturella frÄgor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollÀrarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten Àr att skapa utökad kunskap för att förstÄ en del av det komplexa samhÀllet.I tidigare forskning framkommer det att den mÄngkulturella utbildningen i högskolan inte kom igÄng förrÀn pÄ 1990 talet, det innebÀr att skolan lÄngsamt försöker hitta nya interkulturella former.

Integrerat vÀxtskydd i rapsodling

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HĂ„llbar anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel?.

Vital tandblekning - en litteraturstudie med inriktning pÄ peroxidernas skadeverkan

I dagens moderna samhĂ€lle blir vĂ„rt yttre allt viktigare, sĂ„vĂ€l utsida som insida ska mĂ„ bra. Detta speglar sig Ă€ven i tandvĂ„rden, dĂ€r munnens estetik blir lika vĂ€rdefull som dess funktion. Patienternas ökande intresse och efterfrĂ„gan stĂ€ller höga krav pĂ„ oss behandlare, som mĂ„ste kunna tillgodose dessa önskemĂ„l. Detta krĂ€ver en bred och djup kunskap om sĂ„vĂ€l verkningsmekanismer som marknadsutbud. VĂ„rt syfte med studien Ă€r att ta reda pĂ„: Är blekning skadligt för tĂ€nderna? Hur fungerar blek-ning - vekningsmekanismer? Vilka eventuella biverkningar finns? Hur mycket vetenskap finns kring blekning? Hur tillförlitlig Ă€r denna vetenskap? För att svara pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar valde vi att göra en litteraturstudie som baserades pĂ„ material frĂ„n PubMed.

FörÀndringsagenter inom Àldreomsorgen?

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Mobilprat i fordon, ett minne blott?

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Vad tycker unga mÀn om ungdomsmottagningen...

Bakgrund: Studier har visat att STI och aborter ökat samt att unga mÀn i lÀgre grad testar sig för STI jÀmfört med unga kvinnor. Unga mÀn har Àven en tendens att besöka ungdomsmottagningen i lÀgre utstrÀckning Àn jÀmnÄriga kvinnor. Ungdomar idag upplever att sexualundervisningen i sko-lorna Àr otillfredsstÀllande samt att största kÀllan till information kring sex och samlevnad Àr vÀnner eller internet. Detta gör att ungdomsmottagningen Àr Àn mer betydelsefull idag och bör dÀrför ocksÄ vara tillgÀnglig och anpassad till alla. Syfte: Syftet var att beskriva hur unga mÀn upplever sin ungdomsmottagning och hur de anser att den eventuellt kan förbÀttras.

"FÄr jag LOV" Vad förklarar kommunernas informationskvalitet inom hemtjÀnsten

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

PolicyförÀndring - En fallstudie av den svenska bistÄndspolitiken

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra. PÄ vilka grunder utgÄr ersÀttning av obehörig uppsÀgning?

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Vad vill kvinnor ha? : En undersökning av en lokaltidnings bilaga i form av ett livsstilsmagasin.

Folkbladet Àr en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prÀgel vars prenumeranter till största delen Àr sportintresserade mÀn. För att försöka bredda sin lÀsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vÀnder sig till kvinnor i Äldern 20 - 50 Är. Denna tidning med lokal prÀgel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per Är och delas ut gratis till alla hushÄll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts nÄgon grundlÀggande mÄlgruppsanalys för att identifiera vilket innehÄll eller utformning lÀsarna tilltalas av.

TidsbegrÀnsade anstÀllningar : En studie och analys av gÀllande rÀtt

SammanfattningTidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr ingen ny förekomst, utan behovet fanns Àven innan 1974-Ärs LAS trÀdde i kraft. DÀremot aktualiserades problematiken pÄ allvar dÄ en restriktiv bestÀmmelse gÀllande tidsbegrÀnsade anstÀllningar fördes in i lagen. Dagens reglering Äterfinns i 1982 Ärs anstÀllningsskyddslag. Problematiken rör dock Àn idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexibilitet respektive trygghet. Det Àr viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

SkadestÄndslagens forumregel. Om behöriga och obehöriga fora vid skadestÄndstalan mot staten med anledning av normgivningsbeslut. En studie av förhÄllandet mellan forumregeln i 3 kap. 10 § skadestÄndslagen, Frankovich-kriterierna och principen om res judi

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Interkulturellt perspektiv i förskolan

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillrÀckliga ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att förskolan medverkar till att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl. DÀrför beslutade förskoleförvaltningen att modersmÄlstödet till Malmös förskolebarn skulle förÀndras i grunden. ModersmÄlsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina sprÄk. I den mÄngkulturella förskola pedagogerna möter idag stÀlls krav och ges utmaningar i arbetet med flersprÄkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl.

Antagning till högskolan : GrÀnsen mellan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering

SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.

Barnmorskors arbete med gravida kvinnor med fetma...

Andelen gravida kvinnor med fetma som skrivs in i mödrahÀlsovÄrden i Sverige har de sen-aste 20 Ären mer Àn fördubblats. Fetma Àr förknippat med ökade risker för komplikationer bÄde för kvinnan och barnet under graviditet och förlossning och om viktuppgÄngen hos kvinnor med fetma kan begrÀnsas under graviditeten kan dessa risker minskas. Det finns fÄ studier som har beskrivit barnmorskornas erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma och hur de upplever att kunna erbjuda extra stöd till dessa kvinnor. I Göteborg finns det sedan 2011 pÄ vissa barnmorskemottagningar möjlighet att inom projektet VIKTiga mammor erbjuda gravida kvinnor med fetma extra stöd. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma, dels generellt och dels inom projektet VIKTiga mammors interventionsdel.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->