Vår undersökning ämnar undersöka i vilken utsträckning och i vilka sammanhang litteraturläsning sker i förskolan samt hur följs den upp. För att genomföra vår studie har vi besökt en förskola där vi observerat verksamheten samt intervjuat två pedagoger. Vi har tillämpat kvalitativa metoder för att nå vårt resultat. I resultatet ser vi att pedagogerna inte arbetar med skönlitteratur på ett sätt som främjar barnens språk- och kunskapsutveckling och verkar inte medvetna om dess relevans. Den information som de intervjuade pedagogerna uppgav om verksamheten kunde vi inte se i observationerna.

Problemställning: Syftet med examensarbetet var att bekräfta en position och en tilltänkt målgrupp tilluppdragsgivaren MooreGames som är en ny spelsajt på den svenska spelmarknaden. Studien är även tillför att ta fram en varumärkesplattform som i sin tur sammanfattas i en varumärkesbok. Denna bokkommer internt och externt kommunicera varumärkets värden.Teori: För att kunna få reda på hur vi på ett lyckat sätt skulle identifiera positionen hos varumärketMooreGames studerade vi teorier inom varumärkesutveckling och retorik. Teorierna förvarumärkesutveckling är tagna ur brand managment-området som är en övergripande teori förvarumärkesutveckling. Delarna vi använt oss av inom brand managment-området äridentitetsstrukturen, image hantering, positionering och konsumentens perspektiv.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyårsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgångsår, belyser också övrig bildvisning på orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgång av de filmvisningar som förekommit på orten.Uppsatsens arbetsmetod är arkivforskning. Som primärkälla har främst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, använts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset på Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en närmast monopolartad roll när det gällde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med både kinematografi och skioptikonbilder.

This paper discusses the relationship between rhetoric and hermeneutics. It is a studyconducted through a generative method where two different rhetoric students haveanalyzed three rhetorical objects and afterwards have compared their results and theninterpreted the differences and similarities. The purpose is to find what makes aninterpretation legitimate and plausible and what binds rhetoric and hermeneuticstogether through meta analysis. The study shows that doxa is a fundamental elementthat connects rhetoric to hermeneutics and that it is more relevant to discussintersubjectivity than legitimacy, which is harder to define and achieve. An importantresult is also that the dialogue in the interpretation process has been found to be acatalyst for new research findings and of increased knowledge..

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

This master thesis examines commercial video games and their relation to the concept of immersion and realism. Games as a communicative medium is quite a new area of interest within rhetorical research in Sweden. Most of the research conducted has, however, been focused on gaming and formation on opinion ? games that explicitly tries to persuade the player, unlike commercial games that focus on entertainment, that is. But that does not mean that commercial games cannot influence us.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriärer sådana organisationer står inför gällande kommunikation. Den teoretiska referensramen består av olika delar som samtliga behandlar ämnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel påverkar kommunikationen. Även studier om språklig mångfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har använts.Studien är genomförd på en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts på plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder på att multinationella organisationer står inför svårigheter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat på grund av att båda parter ofta kommunicerar på sitt andraspråk.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

The aim with this essay is to emphasize the problems that ethnical belonging causes at schools today. We have chosen to examine and compare two schools with each other, one school is called ?the new school? situated in Stockholms kommun and the other school is called ?the old school? belonging to Huddinge kommun. We have had contact with these two schools for a longer period as substitutes and students. This essay is based on how these two schools prominently differ from each other.

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed. The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. .

SammanfattningI organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem.