Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare på en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed kan påverka lärandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mångfald. Litteraturen behandlar även den kulturella mångfalden i relation till lärandet samt pedagogiska riktningar som kan tillämpas på de mångkulturella skolorna. Med hjälp av fokuserade intervjuer undersöktes lärarens förståelse för begreppet kulturell mångfald, på vilket sätt läraren kan arbeta för att öka förståelsen för begreppet hos eleverna och hur det i så fall kan påverka lärandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vår studie på att lärare i första hand förknippar begreppet kulturell mångfald till förekomst av olika etniciteter.

 BAKGRUND: I dagens mångkulturella samhälle kan sjuksköterskor ofta vårda patienter som kommer från andra länder och kulturer. Det kan ofta innebära en rad olika svårigheter som sjuksköterskan måste hantera för att kunna ge patienterna god vård. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka och beskriva de faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vården av patienter från andra länder. METOD: Föreliggande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i enlighet med Friberg (2006). Artiklarna söktes i databasen Cinahl och analyserades sedan enligt Friberg (2006).

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga år undervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hur studiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga år för att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren och hur de ser på sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare och studiehandledare i grundskolans tidigare år. Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter är främjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tid samt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nya majoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet och studiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket.

BakgrundI tidigare forskning har det framkommit att den svenska skolan och förskolan inte kommitsärskilt långt i sitt arbete med integration och utvecklande av interkulturelltförhållningssätt. Vidare visar tidigare forskning också att förskollärare i stor utsträckning använder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssätt. Här finns också belagt att förskolan som kulturell arena är en lämplig plattform för integration och för det förebyggande arbetet med att motverka dikotomier som exempelvis ?vi? och ?dom?.SyfteSyftet med studien är att undersöka ett pågående integrationsprojekt som syftar till att öka antalet möten mellan barn från segregerade områden i en kommundel i södra Sverige. Undersökningens huvudsakliga fokus kommer att beröra pedagogers, arbetsgivares och projektledares uppfattningar kring integration i förskolan samt vilka förväntningar som finns kring det pågående projektet.MetodFör att inhämta analyserbart material till studien har verktyget selfreport används.Selfreport innebär att respondenterna ombeds svara på frågor i löpande text.Respondenterna består av tre förskollärare, två arbetsgivare och två projektledare.Resultatet har sedan analyserats kvalitativt.ResultatResultaten visar att de tillfrågade pedagogerna, arbetsgivarna och projektledarna innehar liknande uppfattningar kring vad begreppet integration står för och de uttrycker att de tror att ökad integration leder till ökade möjligheter till lika villkor i samhället.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur volontärer lär sig förstå kulturer genom att leva i länder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontärt i Syd, med fokus på följande frågor:- På vilket sätt förändrade volontärerna sin förståelse av kulturer?- Hur kan dessa förändringar förklaras genom volontärernas lärande under vistelsen i Syd?Volontärernas berättelser analyserades utifrån teori om lärande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontärerna tyckte resan gett dem en större förståelse för kulturer, men att det är långt ifrån självklart vad "förståelse för kulturer" egentligen betyder. Volontärerna både ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer från andra kulturer, men de gjorde detta på sinsemellan olika sätt.

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.

Bakgrund: Hemsjukvården är en verksamhet som inbegriper vårdmöten med vårdtagare med invandrarbakgrund. En god kommunikation anses grundläggande för att distriktssköterskor ska kunna ge individanpassad information och förebygga sjukdom samt främja hälsa. Det som anses försvåra kommunikationen är då vårdtagare och distriktssköterskor talar olika språk eller använder skilda kroppspråk.Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med vårdtagare med invandrarbakgrund i hemsjukvården.Metod: En kvantitativ deskriptiv design användes med en enkät som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades i SPSS version 20 samt genom inspiration från kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet skildrar distriktssköterskors erfarenheter inom hemsjukvården i ett län i södra Sverige samt hur deras erfarenheter varierar. Denna studie visar att majoriteten av deltagarna har erfarenheter av vårdmöten med vårdtagare med invandrarbakgrund.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.