Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lärarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förväntas av lärare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan från 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som får ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats är en studie av den ?den goda? läraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lärarprofessionen.

Syftet med det här arbetet var att presentera några faktorer som hindrar eleverna i år nio från att uppfylla sin önskan om att lära sig kommunicera på franska och därmed att uppfylla kursplanens mål angående muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel på sådana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i år nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens är ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna från att kommunicera är: otillräcklig mängd av och svårighetsgrad på input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ språkförmåga innebär bland elever samt att eleverna inte känner språklig eller social trygghet i undervisningssituationen..

AbstractIn the literature on multiculturalism and group rights there is a strong tradition that sees diversity as something directly paradoxal to unity. In this tradition, scholars put forward a view of multiculturalism as a divisive and exclusionary process which breaks down the cohesion and unity of society. Related to this notion is that of a neutral and universally valid frame of reference in which political dilemmas can be solved; for example a neutral civil sphere where the ?true essence? of society lies. In this essay I attempt to criticise these two notions.

Introduktion: Att någon gång drabbas av psykisk ohälsa blir allt vanligare, därför är betydelsen av forskning inom området stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvårdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvård men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård är begränsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

TitelGränslös kommunikation Kommunikationen i ett globalt företag under förändringFörfattareÅsa BorgKursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap avancerad nivåHandledareAnnika BergströmTerminVT 2011SyfteAtt undersöka hur kommunikationen fungerat i ett globalt företag under förändring.Metod och materialKvantitativ enkätundersökning på ett totalurval av 138 mellanchefer på Volvo Business Services. 83 personer svarade vilket gav en svarsfrekvens på 60 procentHuvudresultatMed hjälp av en webbenkät har jag undersökt hur kommunikationen fungerat i det globala företaget Volvo Business Services under en förändring. Resultaten visade att en stor del av mellancheferna i företaget ansåg att informationen varit tillräcklig men att en betydande del ändå inte var nöjd med kommunikationen som gått ut. De upplevde då svårigheter att svara på frågor från anställda. Det visade sig även att mellancheferna föredrog att få informationen genom andra kanaler än de kanaler de fick.

The aim of this study is to point out variations of practices in the relationship between professionals of service occupations and their clients. The material consists of four openly conducted thematic interviews with male professionals who work in the environment of their clients' homes.The main theoretical approach of this analysisis undertaken with ethnicity in mind.The practices identified aim to throw light on the boundaries between the differing cultures of professionals and their clients.The analytical termsboundary reduction and boundary maintenanceare used in this research.The two-stage analysis points out different practicesused, in chronological order, during contact between professionals and their clients. This is followed by a statement of the themes which connect, primarily fromthe professional perspective. The results indicate an intimate connection between intercultural and transcultural aspects through the use of cultural transparancy, which is a strategy connecting different roles, aswell as use of loophole tacticsthat afford the possibility of definingspace, place and relationship.It's illustrated how the professionals operate from "within the structures and worldview" of the client, and this analysis also reveals a glimpse of the potential for cultural changein the meeting between different cultures..

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.

Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund.

Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk.

En vårdrelation som bygger på respekt, ömsesidighet och förtroende kan utgöra ett viktigt stöd för den sjuke människan. Förtroendet har beskrivits som den viktigaste faktorn för att en lyckad och effektiv vårdrelation ska skapas. I syfte att beskriva vilka faktorer som påverkar förtroendet i en vårdrelation utfördes en systematisk litteraturstudie. En kvalitativ dataanalys med deduktiv ansats utfördes utifrån innehållet i 12 studier med olika metodologiska ansatser. Analysen resulterade i fem kategorier med faktorer som påverkar förtroendet i en vårdrelation.

The term ?social competence? is widely used by organizations in job advertisements, despite the problems of making a unified definition of it. The purpose of this study is to investigate which features the organizations require, why organizations require them and how the assessment is implemented for recruitment. To answer the purpose of this study, eight qualitative interviews conducted with recruiters from four different staffing agencies. Further a literature study was performed to define the concept of ?social competence? and its meaning, in order to later connect this to the result.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper.

Denna studie undersöker lärare-elevrelationen utifrån elevens upplevelser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om vad det är gymnasieelever upplever när de känner sig positivt respektive negativt bemötta av lärare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lärarens förmåga till, eller brist på, empati är ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrån aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati är en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: Förståelse, jämlikhet, engagemang och rättvisa.