Stena Line är ett av världens största färjerederier och de har ett stort internationellt samarbete.Den här uppsatsen syftar till att skapa bättre förståelse för sociala effekter av Stena Lines etablering i hamnstaden Gdynia. För att uppnå vårt syfte lade vi fokus på följande sociala effekter: lokal stolthet och gemenskap, samhällets värderingar och tradition och interkulturell förståelse.För att kunna ta reda på vilka sociala effekter som Stena Lines närvaro skapar i Gdynia har vi i föreliggande uppsats valt att undersöka olika institutioner som är förknippade med turism. Vi valde de platser som ofta besöks av skandinaviska turister. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Den belyser olika intressenters perspektiv på staden Gdynia.

Abstract Jessica Jönsson (2011). Mångkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhållningssätt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: Lärarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun där skolorna inte präglas av det mångkulturella samhället. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun är antalet barn med icke svensk härkomst väldig låg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhållningssätt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mångkulturella samhälle de lever i.

Syftet med denna studie är att utforma ett förslag på hur ett informationsmaterial om tvättstugan kan utformas så att även invandrade med begränsade eller inga färdigheter i svenska språket kan läsa och förstå. Studien avser även söka svar på huruvida ett sådant informationsmaterial kan påverka negativa beteenden associerade med användning av gemensamma tvättstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet är menat att bidra till att förebygga felanvändning av utrustning, samt bristande hänsyn till regler i tvättstugan. Den empiriska grunden utgörs primärt av problemsökande intervjuer genomförda med både boende och anställda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer många olika problem i de gemensamma tvättstugorna, samt att det finns tecken på att det kan behövas ett bättre anpassat informationsmaterial.

With increased globalization more companies are sending their employees abroad in order for the company?s survival on the market. Many studies in the field of International Business describe unsuccessful foreign assignments and the importance of intercultural support regarding expatriation. Due to the fact that company X is an international organization we found an interest in studying how the company handles their expatriation process in Sweden. This became the purpose of our study.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå.Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige.

The Swedish school is today a meeting place for many people with different cultures. The teacher education at Södertörn University have since 2002 been influenced by an intercultural profile. The purpose of this study is to investigate how the intercultural profile of Södertörn University is expressed in preschool- teachers/ teachers work. Is an intercultural approach requested in schools and is intercultural approach useful and applicable in the teaching profession? The report is based on a qualitative study of what intercultural competence means for five preschool- teachers/ teachers who have graduated from Södertörn University.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger upplever och tänker kring sitt arbete med värdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter på lärarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mångkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lära då det är ett viktigt ämne och har därför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss efter som vi lever i ett allt mer internationaliserat samhälle och vi är nyfikna på hur detta kan tas till vara på i förskolans verksamhet. För att sätta oss in i ämnet har vi fördjupat oss i litteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mångkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt åtta pedagoger från två olika förskolor.

Titel I artighetens namn ? Hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag Författare Karolina Örsta Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Bengt Johansson Sidantal 48 Antal ord 19 383 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag. Metod Kvalitativ respondentintervju.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.

The purpose of this study is through a teacher perspective gain insight to the knowledge former Sodertorn teacher students possess of intercultural pedagogy and if they use it at work. The studies main perspective is the intercultural perspective, which has been the study's lead perspective. This study also made use out of a sociocultural perspective as it fits with the intercultural perspective and puts its mark in the study.This study has used interviews for data collection. Five former Sodertorn teacher students were interviewed, the interview participants work as teachers. These five teachers? experiences and statements were the focus of this study, the teachers had to demonstrate their intercultural skills and how they use these skills in their classroom.

Denna rapport är en utvärdering av projektet Jämlik, jämställd och interkulturell medborgarservice inom Medborgarkontoren i Botkyrka kommun. Projektets mål är att säkerställa att alla medborgarkontoren ger en jämlik medborgarservice. Projektet ska bidra med att ?medvetandegöra medarbetarna? kringjämställdhets- och interkulturella perspektiv. Samhällsvägledarna som arbetar på medborgarkontoren ger kommuninvånarna vägledning och service inom alla kommunens områden.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund.

As Sweden has become a multicultural society the need for developing new educational approaches rises. The preschool is a crucial piece in this as it is the one of the first institutions where the children start to develop the language skills. The aim of this study is to investigate the language development approach as practiced by teachers, in their preschool programs, and determine if the teachers work methods can be considered intercultural. This is done to gain a deep understanding on several language development methods and analyze the teachers' approach within the framework of intercultural pedagogy perspective. The theoretical framework used in the study is the intercultural perspective.