Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

 Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet.

Bakgrunden till studien är de förändringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört från och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsområden stänger ner sin tillverkning från fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer på SMT inför rekryteringen av semesterersättare år 2007. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört åtta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, såsom processbeskrivning och rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat på svårigheter i kommunikation och samverkan som vi främst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, då kontaktmannen både har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur controllerns roll ser ut i ett stort tjänsteföretag samt hur denna samverkar med chefer på den operativa nivån. Vidare studeras även vilket inflytande controllern har på den operativa nivåns arbete.  Studien bygger på intervjuer med controllern och ekonomidirektören på PayEx Solutions, ett företag som utvecklar elektroniska betalningslösningar. Därutöver har en enkätundersökning besvarats av chefer på den operativa nivån inom företaget.Controllerns uppgifter är inte väldefinierad i litteraturen och den har idag många olika arbetsuppgifter beroende på vilket företag som den är verksam i. De olika förväntningarna personer inom en organisation har på controllern påverkar också controllerns roll.

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier på skolan (Allmänna råden och kommentarer 2009). Det är även konstaterat i läroplanen att studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie är således att undersöka samverkan på den specifika skolan. Vi vill tittare närmre på vad studie- och yrkesvägledarna, lärarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frågor vi vill besvara är; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen på berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan.

På alla arbetsplatser uppstår konflikter som kan hanteras med hjälp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som används beror till stor del på situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. På arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett låtgå-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. Enkäter som bestod av frågor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lämnades ut på två företag i Mellansverige samt som länkar på två diskussionsforum på Internet.

AbstractThe aim with this study was to enhance the understanding of the interaction between schools and social services. The study would also contribute to better understanding of what is considered work and burst in the interaction between the two, and examine the underlying factors for this. The study's approach includes semi-structured interviews with three employees of a school and two employees in the social services of the municipality. Both international and national research has been obtained for the study and theories as well, associated with the outcome. Conclusions of this study point to the existence of different opinions between the organizations in terms of the quality of their collaboration.

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmågor i allmänhet ochterroristbekämpning i synnerhet tillvaratas på ett för samhället mest effektivt sätt. Grund för studien har varitjustitierådets Johan Munck´s utredning, SOU 2003:32 Vår beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlägga och analysera myndigheternas beredskap och förmåga att förhindra och bekämpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förändringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen är baserad på det demokratiska dilemmat, att i en rättstat använda väld då hot mot riket sominte härrör från en fientlig sinnad makt uppstår. Undersökningens empiri har byggts på ovan nämndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som på olika nivåer har varit och ärdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, har sin utgångspunkt i svensk jämställdhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beskrivs våldet mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per år. Det är många myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som är inblandade i arbetet med våld i nära relationer och det krävs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Syftet med detta arbete är att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lärare och elever. Utifrån resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbättra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och näringsliv är ett av de viktigaste instrumenten på de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall få en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper på en till programmet kopplad APU. Då utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen på företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi är en faktor som ställer till stora bekymmer för att kunna upprätthålla god kvalité på kommunikation och dokumentation under APU. Detta är inte minst viktigt för att utveckla samverkan men också för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i så stor utsträckning som möjligt.

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Denna uppsats bygger på en utvärdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och Skåne län, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. Utvärderingen var beställd av leaderområdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att använda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader är ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, där underifrånperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektägarna är överlag mycket nöjda med arbetssättet som Leader innebär. Leaders viktigaste resultat är kvalitativa mervärden av typen engagemang, stärkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa värden är svåra att sätta ett ekonomiskt värde på och det behövs därför nya system för att hävda dessa värden i slutrapporterna, likväl som ekonomiska värden. Genom att belysa dessa värden och framhålla den nytta dessa gör, som till exempel sänka ohälsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderområdet, skulle värdena få högre ställning när man beräknar vad leaderarbetet tillfört.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet.