I följande empiriska studie redovisas brister i växttekniken på ett antal bostadsgårdar i Malmö. Studien syftar till att skapa en uppfattning om de vanligaste växttekniska bristerna samt deras orsak. Med hjälp av en enkätundersökning har jag också försökt skapa mig en uppfattning om vad ämnet växtteknik handlar om och hur andra internationella utbildningar ser på ämnet ifråga.Studien har omfattats av tio bostadsgårdar som okulärinventerats. Inventeringsprotokollet omfattar majoriteten av de brister som kan observeras på dagens bostadsgårdar, anläggnings- såväl som skötselrelaterade. Resultatet av inventeringen visade på en jämn fördelning mellan anläggnings- och skötselrelaterade brister.

I dagens ?kunskapssamhälle? är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ?lärande organisationer? där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod.

Studien undersökte möjligheten att ersätta en befintlig industrihanddatorlösning med en webbaserad smartphone-applikation genom att ta fram och utvärdera en utvecklingsbas enligt krav och önskemål från en extern uppdragsgivare. Befintliga utvecklingsramverk till smartphones har undersökts med fokus på företagsnära webbaserade applikationer.Den traditionella handdatorn anses föråldrad och har ersatts av moderna smartphones med högre prestanda och bättre funktionalitet. En variant av handdatorn är industrihanddatorn som har en mer robust konstruktion och har försetts med extrautrustning som t.ex. streckkodsläsare. När det gäller plattformsoberoende utveckling till smartphones finns idag en mängd olika alternativ och angreppssätt, dock är det oklart ifall de går att använda för att ersätta en industrihanddator.Arbetet i denna studie har utförts i anslutning till en extern uppdragsgivare med önskemål om att hitta ett alternativ till deras befintliga industrihanddatorlösning.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur ledningen i tjänsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kärnvärden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas därför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter på fyra olika fastighetsmäklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration från A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det främst handlar om att få alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det använder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, så som föreläsningar och tävlingar. Viktigt är också att ledningen uppträder föredömligt och att budskapen i varumärket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att framtida studier kan riktas mot tjänsteföretags uppföljning av dess interna varumärkesarbete.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom två olika organisationer. Under senare år har relativt stora satsningar gjorts på personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhället ökar ständigt och för att finna en lösning på detta har många företag valt att satsa på kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad är kunskap och kompetens än kapital som växer i framtiden. Därför bör såväl privata som offentliga organisationer satsa på kompetensutveckling både kortsiktligt och långsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

År 1993 startade en verksamhet på Lärarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs från en fast plats där de studerande fick möjlighet att omsätta sina förvärvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde människor av alla slag få ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att få oberoende och kostnadsfri vägledning samt information om utbildningar och yrken. Sju år senare i september år 2000 lämnade jouren av olika omständigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum där den tidigare bland allmänheten, så populära verksamheten började tappa sin form genom att det var två olika organisationer med olika mål som möttes. När vi påbörjade vår utbildning hängde Syo-jourens verksamhet lite "i luften" genom att den inte längre hade någon fast lokal utan istället var utspridd på olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svårt att förstå vad som egentligen var syftet med verksamheten och vår tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick.

Runt om i vårt land skickas personalchefer, mellanchefer m.fl. från olika företag på chefsutbildningar för att förhoppningsvis utveckla sig själva och bli bättre ledare och chefer. Det beräknades att företagen spenderade 1,5 miljarder kronor på att utbilda och utveckla sina chefer under 2007. Efter att ha sökt på ordet ?chefsutbildningar? på nätet så kan vi se att det finns ett otroligt brett register med företag som erbjuder olika former av ledarskapsutbildningar.

I dagsläget har flertalet modeföretag valt att fokusera på kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Stor vikt läggs vid att skapa stabila och långvariga relationer med sina kunder, för att på lång sikt utveckla ömsesidiga värden samt konkurrenskraft på marknaden. Kundklubbar har numera blivit ett relativt vanligt redskap att tillämpa då det kan uppnås en hög grad av kundlojalitet. Verktyget gör det möjligt att samla in samt bearbeta sådan information som är väsentligt för att komma närmare sina kunder och i slutändan få en djupare inblick i vad de efterfrågar. Kundklubben skapar således en möjlighet att på ett effektivt sätt kommunicera med sina kunder.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske.

Denna uppsats behandlar förutsättningarna för TV på Internet, som vi i detta fall kallar bredbandstelevision. Det vi vill granska är bredbandstelevisionens hot och möjligheter. Detta gäller för så väl branschen, marknaden och i hushållen runt om i Sverige. Hoten och möjligheterna vill vi undersöka ur både sändaren och mottagarens perspektiv. Vi har även koncentrerat oss på att kartlägga olika delar inom bredbandstelevisionen.

Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen.Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.

Syfte och frågeställningarVårt syfte har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om vad som kännetecknar kompetens hos lärare i ämnet idrott och hälsa. Vidare har syftet varit att jämföra dessa lärares uppfattning med en lärarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgångspunkt från en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. Våra frågeställningar är formulerade enligt nedan: Vad kännetecknar lärares kompetens i ämnet idrott och hälsa och utgår de från läroplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framträder som viktiga för en kompetent lärare? Är Annerstedts kategorier giltiga även för vår studie, genomförd 16 år senare?MetodUndersökningen är genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad på den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt använde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslärarkompetens består.

Ett stort och viktigt beslut som många av tredje årets gymnasieelever står inför är valet av utbildning och därmed även vilket universitet eller högskola de ska studera vid efter studenten. För vissa är beslutet självklart, men för andra är valet inte lika enkelt. Under den beslutsprocess en gymnasieelev går igenom i samband med sin ansökan till högskolan är det många faktorer som skall tas hänsyn till och som kan påverkar riktningen på beslutet. En förutsättning för att kunna fatta ett genomtänkt beslut är att ha tillräcklig kunskap om de alternativa möjligheter som finns. När det kommer till just universitetsstudier finns det en uppsjö av information att tillgå.