Sök:

Sökresultat:

406 Uppsatser om Interaktiva miljöer - Sida 20 av 28

Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Som en opartisk vÀn? En uppsats om elevers uppfattningar av lÀrares feedback.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund pÄverkar lÀrarens feedback, bemötande och förstÄelse för situationer i Àmnet. I förlÀngningen innebar detta ocksÄ att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter pÄverkar den relation de utvecklar till aktuell lÀra-re. Studien Àr gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. VÄra in-formanter Àr elever pÄ gymnasiet. Studien Àr relaterad till kunskapskraven i Àmnespla-nen för idrott och hÀlsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar vÀrdet av en kommunikation mellan elev och lÀrare.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

IntranÀt som ett anvÀndbart stöd för informationsöverföring

IntranÀt har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring frÄn ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett anvÀndbart intranÀt leder till att kommunikationen underlÀttas avsevÀrt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgÄngsrika. Dessutom stÀrks lagandan och det Àr bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlÀngningen blir dÄ organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhÀllet kan alltsÄ dra nytta av det hÀr i form av bland annat fler arbetstillfÀllen och ökade skatteintÀkter.

Ansökan om körkortstillstÄnd via Internet

LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n hade en projektidĂ© som gick ut pĂ„ att det skulle skapas en Internetbaserad ansökan för körkortstillstĂ„nd med behörighet B, inklusive hĂ€lsodeklaration. Även en optiker skulle kunna fylla i ett synundersökningsformulĂ€r via webben. Dessa skulle sedan knytas ihop för behandling av den LĂ€nsstyrelse dĂ€r den sökande bor. Alla personer som skall anvĂ€nda tjĂ€nsten mĂ„ste inneha ett personligt medborgarcertifikat som anvĂ€nds för elektronisk signering av ansökan. Optikern behöver ett företagscertifikat för att identifiera sig.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Ett smakprov pÄ framtidens ledarskap : En studie om hur chefer upplever och praktiserar ledarskap i aktivitetsbaserade kontorsmiljöer

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktÀriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergÄtt till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning stÀller nya krav pÄ chefer att leda medarbetarna jÀmfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgÀnglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Verktyg för att förstÄ fakta och fiktion? : En analys av lÀsförstÄelsediskurser i lÀroböcker för skolans mellanÄr.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera vilken typ av lÀsförstÄelse som erbjuds i lÀromedel i svenska, naturkunskap och samhÀllskunskap i skolans mellanÄr. Undersökningen söker svar pÄ vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i lÀroböcker i svenska, samhÀllskunskap (geografi) och naturkunskap i grundskolans mellanÄr och hur dessa kan förstÄs i relation till teorier och forskning kring lÀsförstÄelse.Undersökningen omfattar analyser av en grundbok med tillhörande övningsbok i vardera skolÀmne, och genomförs med hjÀlp av kvalitativ textanalys. De lÀromedel som analyseras Àr Bums (svenska), Koll pÄ vÀrlden (geografi) och Naturkunskap 6 (naturkunskap). För att identifiera textrörlighetsdiskurserna anvÀnds af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg.Studien visar att samtliga lÀromedel domineras av en textbaserad textrörlighetdiskurs med en frekvensmÀssig hög andel av lÀsförstÄelsestrategin att dra ut huvudpunkter ur texten. SvenskÀmnets lÀromedel innefattar en större bredd av bÄde lÀsförstÄelsestrategier och inbegriper samtliga textrörlighetsdiskurser, medan den interaktiva textrörlighetsdiskursen saknas i lÀromedlen i samhÀllskunskap och naturkunskap.

Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Interaktiva biljettköpsautomater : En anvÀndbarhetsstudie

Automatiserad service Àr ett vÀxande omrÄde dÀr olika produkter och tjÀnster erbjuds genom kiosk- automater. Att anvÀnda den hÀr typen av system Àr inget nytt, det har anvÀnts pÄ flygplatser en lÄng tid för att avlasta personal, eektivisera och spara kostnader samt göra det smidigare för kunden att resa. Skillnaden Àr att det har börjat anammas av flera typer av företag och framförallt sÄ Àr dessa system eektiva i situationer dÀr man vill spara in pengar och lÄta kunden sjÀlv genomföra sina köp eller bokningar. Men för att dessa system ska vara kompletterande och inte öka utgifterna för företagen sÄ krÀvs det att kiosk-tjÀnsterna har en fungerande och eektiv interaktionsdesign. Annars leder det till missnöjda kunder och ökade omkostnader för uppdateringar och underhÄll.Vi har undersökt och utvÀrderat tre system för att se vilka brister som finns i deras anvÀndbarhet och hur detta pÄverkar efektiviteten.

FörĂ€ndrat fokus i ekonomistyrningen – hur pĂ„verkas den enskilde revisorn?: en kvantitativ studie i revisionsbranschen

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

FörÀndrat fokus i ekonomistyrningen ? hur pÄverkas den enskilde revisorn?: en kvantitativ studie i revisionsbranschen

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->