Detta examensarbete vill påvisa en möjlig väg till kompetensutveckling på call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett väletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under åtta månader på Kalix Tele24, med stöd och kunskap från en student/handledare från Luleå tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade på att hitta förbättringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestående av personal från olika delar av Kalix Tele24.

Bakgrund: Internet har sedan dess introduktion utnyttjats för dess massiva potential som marknadsföringsverktyg. Utvecklingen har gått mot sofistikerade interaktiva marknadsfö­ringssystem vars främsta mål är att styra trafik på internet. Trafikstyrningsbranschen på in­ternet omsatte ca 6,5 miljarder dollar år 2006 globalt och förväntas växa kraftigt. Denna studie ämnar undersöka problematik som har identifierats i aktuella rättsfall vid intäktsre­dovisning från trafikstyrningssystem. Risk kan föreligga främst genom manipulation av in­formation och transaktioner.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

De senaste åren har jag fascinerats över relationen mellan människan och landskapet. Jag tror starkt på att brukarna måste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag är långt ifrån ensam om att tro på medborgardialogen som nyckeln till det hållbara samhället. Många är de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhällsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgår det att alla människor bör få vara delaktiga i beslut som rör det samhälle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av människor vars åsikter aldrig når beslutsfattande processer.

Den här rapporten behandlar det examensarbete som har utförts på avancerad nivå av Elin Engquist på utbildningen Innovation och produktdesign vid Mälardalens högtskola. Arbetet har utförts under våren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den ständigt ökande konsumtionen av hushållsel. Artefakten har under arbetets gång döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor. Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden. Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning. I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till, till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.

Sammanfattning Kyrkogårdsförvaltningar arbetar, på grund av syftet med kyrkogårdar, till stor del i en något konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna måste följa med i samhällets utveckling och agera efter brukarnas förändrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och därmed även en förändring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogårdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns är syftet med arbetet. Denna studie behandlar därför följande frågeställningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare har kyrkogårdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag först en litteraturstudie.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.