När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet.Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum..

En interaktiv tavla är en teknisk utrustning med en rörelsekänslig skärm kopplad till en dator, projektor och ett nätverk. Med hjälp av den interaktiva tavlan får läraren lätt tillgång till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad.Nya medier ställer nya krav på hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till detta. De forskningsfrågor som utreds i undersökningen är: Vilka problem och möjligheter identifierar lärare med den interaktiva tavlan och hur förhåller de sig till dessa? Uppstår nya krav på läraren när möjligheter och problem identifieras?Undersökningen är kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frågor har används som metod. Metoden är lämplig för att få fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla, där den andra kategorin var vanligast.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem ? en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berättar på två förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt är att klargöra forskningsläget när det gäller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lärare som förväntas använda tavlorna på ett pedagogiskt passande sätt?För att klargöra forskningsläget och få svar på frågorna så används en systematisk forskningsöversiktsmetod där inkluderandet av material består av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar från och med år 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingår i forskningsöversikten visar på många positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt några negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förändring i arbetet med lektionsplanering är några effekter som är frekventa i undersökningsmaterialet.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal.

Studien har  undersökt matematiklärare på gymnasiet och deras erfarenheter från att använda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Åtta lärare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus.Det blir idag allt mer populärt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. Många skolor har valt att satsa mycket pengar på att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det råder delade meningar om huruvida det finns något samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under många år haft en hög förväntan på IT. Trots att flera av de undersökta lärarna i studien är positiva så finns det också många negativa erfarenheter att ta lärdom av.

I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Syftet med studien är att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar när de arbetar med den interaktiva tavlan på förskolan. Vidare sätts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer. Studiens frågeställningar: - Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut på förskolan? - På vilka sätt interagerar barnen med varandra när de arbetar med den interaktiva tavlan? - Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan? - Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken? I studien använde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer där jag själv inte var delaktig i det som hände. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer då mina frågeställningar syftar till att få en djupare förståelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag även en kvalitativ intervju med en av de förskollärare som arbetar på den aktuella avdelningen för att få med pedagogernas tankar. Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person åt gången, den som har pennan i sin hand.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.