Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in.Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner.Under arbetet utvecklades ?Naturens gång? ? en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer.

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland är att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhållning. Yle ska behandla den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen på lika grunder. Under många år samsände Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svenskspråkiga programmen en egen kanal, FST5 och från den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det svenskspråkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgångspunkt från public serviceuppdraget.

Syftet med denna rapport är att utreda hur kultur värdesätts i samhället. Tanken är att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskådlig modell. Rapporten fokuserar på de kulturverksamheter som är mål för den svenska kulturpolitiken, nämligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger särskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.När det gäller att värdera kultur finns två dominerande synsätt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsätt uttalar man sig om vad som är bra och värdefull kultur i allmängiltig bemärkelse.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Hur vi ordnar information påverkar hur vi serpå världen, och våra världsbilder påverkar isin tur hur vi väljer att ordna information. Det,tillsammans med frågorna om man kan hanterainformation utan att ordna den, och om mankan leva i en ständig omformulering av sinvärldsuppfattning, var utgångspunkten för dethär arbetet. Under processens fortskridandehar fokus mer och mer hamnat på människansmeningsskapande förmåga.Genom alltsammans löper broderiet.Jag har länge varit intresserad av hur vi förstårvärlden och vilka strategier vi har för att göravår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se ochvad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi sersom sanna och vilka som är just berättelser.Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel elleren karta tilldelar vi hög trovärdighet.

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnärer som hade gått samman gällande stilriktning och gemensamma utställningar bidrog säkert en hel del till uppmärksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var på ?modet? i Paris konstliv. Det var något som blev väldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utställning med fransk konst på Nationalmuseum i Stockholm. När Halmstadgruppen dessutom ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutställning, vilket väckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

This master project in landscape architecture is named Interactivation Design - places for social imagination and conversation in Lindängelund. There are two main purposes of this thesis the first being to bring forth a study of interactivity implemented in the subject of landscape architecture. The second purpose of this thesis is to present a proposal to design a confluent landscape weaving together the upcoming botanical garden of Lindängelund and the residential area of Almvik, both situated in southern Malmö, Sweden, and also weaves people and their experiences together. This project may be described as investigative and experimentative reaserch by design.The first part of this project, Interactivation, is consisting of a theoretical report which discusses different ways of approaching when, how and why we interact in public space. Literature studies in for example space, placemaking, social life, people, participation and Japanese emptiness concepts has been undertaken to gain knowledge in the aim to create interactive landscape design.The second part, Context and Design Proposal, introduces the project context area of Southern Fosie in Malmö which consists of different kinds of residential areas, people of different nationalities and a large building site for a botanical garden and recreational area.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester.