Syftet med denna studie är att belysa för- och nackdelar med polisens användning av GPS-positionering av polisfordon. Det polisiära GPS-systemet beskrivs, effektivitetsvinster, organisatoriska vinster och säkerhetsmässiga fördelar belyses. Vidare diskuteras i vad mån integriteten påverkas vid användningen av systemet. Polisens GPS-enhet är integrerad i polisens radiosystem Aurora C-52 och ger en automatisk positionering av polisfordon med presentation på kommunikationscentralens karta. Försöksprojekt med automatisk GPS-positionering av polisfordon har bedrivits och bedrivs bland annat i Norrbotten, Jönköping och Stockholm.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

I detta papper, designas och utvärderas en händelsebaserad Android-applikation. MyWorld är en mobil applikation. Händelser som sker i användarens närhet kan ses på en karta. Genom arbetet används beprövade metoder för att skapa en väldefinierad design. Det tas upp problem och lösningar på designrelaterade problem i en händelsebaserad applikation.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Denna rapport beskriver arbetet med en utökning av ett dialogsystem till en UAV (Unmanned Aerial Vehicle, obemannad flygande farkost). Arbetet är utfört i WITAS-projektet (Wallenberg laboratory for research on Information Technology and Autonomous Systems), ett projekt som har som mål att utveckla en helikopter som ska kunna verka autonomt i t.ex. en trafikmiljö. Syftet med dialogsystemet är att en operatör med talspråk ska kunna ge kommandon till och få information från helikoptern. Detta examensarbete har som mål att utöka dialogen till att bli multimodal, dvs.

Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism.Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta.

I denna uppsats undersöker vi hur tre olika tidpunkter för visning av information på en secondscreen uppfattas av personer. Målet med undersökningen är att få en inblick i hur tittare upplever information som visas på en second-screen. Vi hoppas att resultatet ska kunna bidra till utformingen av kommande second-screenapplikationer. Dessutom har vi undersökt om tidpunkten av när information visas påverkar minnet av det personer ser på second-screenen. Vi utförde tester på totalt 18 personer med hjälp av tre stycken prototyper och varje testperson blev intervjuad efteråt..

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

This report describes the background, approach, and the final results for the presentation tool PresenteraMera.PresenteraMera is an online-based, interactive presentation tool that is created to improve the quality of sales presentations and simplify the creation of presentations. The client for this project is Dempsey, a digital advertising agency and production company with headquarters in Stockholm. PresenteraMera consists of several features that make it easier for businesses to create, edit and display their presentations. The tool also allows the user to always be sure that the presentations created with PresenteraMera follows a specific design, based on their graphic manual for example..

Elever på gymnasiet har ibland problem att förstå abstrakta fysikaliska fenomen. Visuella hjälpmedel skulle underlätta förståelsen. Det finns också ett behov av interaktiva webbplatser eller program som testar elevernas kunskap. Jag har gjort en webbplats <belfrage.info.se> som en utvald testgrupp, representativ för målgruppen, fått testa. Gruppen har också fått föreslå förbättringar.

Syftet med examensarbetet är att bistå stadsingenjörskontoret vid Sandvikens kommun som behöver hjälp att mäta in mark, vägar och objekt som kan påverka genomförandet av en detaljplan för etablering av småhustomter i södra Årsunda. Inmätning av området utfördes med en totalstation Leica TPS 1203+ inlånad från Högskolan i Gävle. Totalstation valdes för att få en hög noggrannhet i höjdmätningar av vägar och brunnar. Behandling av mätdata och framställning av en karta och en terrängmodell gjordes i programvaran Geo. Kartan presenteras i A3-format som en bilaga till rapporten och är en kombination av fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar och byggnader ur Sandvikens kommuns primärkarta, sammanslaget med detta projekts inmätningar i området. Terrängmodellen visualiserar områdets höjdskillnader på cirka 3 m genom färgkodning och presenteras som en figur i resultatdelen. .

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.

The purpose of this project was to develop an interactive toy concept. A toy capable of reacting and expressing emotions like happiness, sadness, anger or love. And capable of developing its character with use.The initial questions was, how do I create interest, understanding and affection between a digital product and its user? How should the interaction be made?During the course of the project the search has mainly been for something that does not base its shape and interaction on likeness. Forexample likeness to humans or pets.I have created a toy concept called iio.