Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen.Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.

Syfte: Mitt syfte är att undersöka vad för erfarenheter de utländska lärarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter från hemlandet påverkar deras lärararbete i Sverige. Hur ?översätter? de sina kunskaper och konstruerar sin läraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en läraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte är de frågor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjälp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans Interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, använder jag Baumans teori om ?flytande? samhälle där identitetsskapande är en ständigt pågående process.

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) är en kronisk sjukdom som successivt försämrar det mänskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslängd. Detta innebär att antalet personer med HIV kommer att öka och hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vårdkontexter än enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmärksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte då finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande.Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var två kvantitativa och åtta kvalitativa.

Introduktion. Många personer med långvarig smärta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vår yrkesroll att träffa många patienter med långvarig smärta och det är därför nödvändigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund. Många personer är idag drabbade av långvarig smärta.

Bakgrund:Patienter som vårdas på grund av självskadebeteende inom slutenvården har ökat sedan 1990- talet. Det första mötet dessa patienter har med sjukvården är ofta på akutmottagningar, som främst är utformade för att effektivt vårda patienter som är fysiskt sjuka. Patienter som med självskadebeteende har ofta svårt att kommunicera sina känslor till andra. Samtidigt som de upplever att de bemöts negativt av sjuksköterskor i vården. Attityder hos sjuksköterskor påverkar omvårdnaden genom hur de tänker, känner och handlar gentemot patienten.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot patienter med ett självskadebeteende.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier varav 6 var kvantitativa och 3 kvalitativa.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en Interaktionsteori, vilket innebär reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla.

Den ökade omfattningen av outsourcingsamarbete mellan olika företag har gjort att kontakter och goda relationer fått en allt större betydelse. Därför har antalet strategiska partnerskap fördubblats under de sista tio åren och förväntas att öka ytterligare i framtiden. Strategiska samarbeten eller partnerskap är dock inte så enkla att skapa och utveckla. Det finns många problem som dyker upp vid dess genomförande. De flesta vetenskapliga studier inriktas på framgångsrika samarbeten och ignorerar det faktum att nästan 70 % av alla outsourcingpartnerskap avbryts i förtid.