Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk Interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter.

Syftet   med   studien   är   att   undersöka   hur   anställda   på   en   statlig   myndighet   upplever   säkerhetsarbetet,   säkerhetsnivån,   samt   om   de   anställda   upplever   ett   säkerhetsklimat.   Insamling   av   data   har   skett   genom   semi-­??strukturerade   intervjuer   med   sex   stycken   anställda   på   en   statlig   myndighet.   För   analys   av   insamlad   data   har   teorier   om   organisationskultur  och  symbolisk  Interaktionism  använts,  samt  ett   ramverk   som   integrerar   säkerhetskultur   och   säkerhetsklimat   med   Scheins   tre   kulturella   nivåer   En   diskussion   om   när   människor   i   olika  arbetsgrupper  skapar  olika  klimat,  tar  upp  problematiken,  när   en   arbetsgrupp   värderar   och   har   andra   attityder   gentemot   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån,   än   andra   arbetsgrupper.   Resultatet   tyder   på   att   arbetsgrupper   har   skiljande   upplevelser   av   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån   på   arbetsplatsen,   och   visar   på   möjligheten  av  flera  säkerhetsklimat  i  organisationen. .

Den här uppsatsen vill exemplifiera och beskriva hur interaktionen mellan människor och djur kan användas i socialt arbete. Genom kvalitativa intervjuer med professionella som använder djur i vardagen. Allt från vårdhundar hos dementa på äldreboende till ridhästar för att hjälpa unga med självdestruktivt beteende, har vi funnit gemensamma effekter som djuret bidrar med i inter-aktionen. Genom att applicera teorier som social pedagogik, makt och symbolisk Interaktionism försöker vi tydliggöra interaktionen och vad som sker utifrån olika teoretiska perspektiv. Ur resultatet kommer vi presentera djurets olika funktioner och roller som icebreaker, motivations verktyg, skapare av sammanhang och signifikant andre.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk Interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.

Min utgångspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig flicka. Orsakerna, upptäckten, förståelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och arbetsvetenskap sökt härledas till exempelvis kvinnor och mäns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssätt gentemot begreppet samklingade inte med min utgångspunkt. Jag lyfte fram alternativa sätt att förstå fenomenet duktig flicka och fokus låg på genusaspekten.

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varitatt undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internetoch om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuermed nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. Föranalysen har symbolisk Interaktionism använts. Resultatet visade att flera avföräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet.

Föreliggande studie redogör för en undersökning av en behandlingsinstitution för kvinnor med missbruksproblematik. Behandlingsinstitutionen tillämpar tolvstegsmodellen som en behandlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka klienters åsikter och synpunkter kring tolvstegsmodellen. Arbetet har vidare som syfte att redogöra för eventuella påverkan klienter i inlednings- och slutskedet av behandlingen upplever att behandlingen på behandlingsinstitutionen har/haft på dem. Metoden jag valde var kvalitativaforskningsintervjuer.Jag har valt att analysera intervjuerna utifrån symbolisk Interaktionism.

This paper investigates the relations between the fantasy genre and the phenomena of escapism. It also delves into the factors which motivates consumption of various fantasy mediums. This is done through interviews with six different fantasy-consumers, along with two observations; of which one is performed at a science fiction convention and the other at a table-top role playing game. The study resulted in a basic understanding of escapism ? it is not limited to the fantasy genre, and fantasy consumers do not deny that fantasy is a form of escapism.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgångspunkt utifrån George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk Interaktionism dvs. människan formas av erfarenheter från sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.Det vi har kommit fram till är att fritidspedagogens yrkesroll är mångfasetterad, vilket kan innebära en stor variation i arbetsuppgifter.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk Interaktionism.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk Interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

This is a qualitative study about child poverty within the school environment. The purpose is to examine how financial resources can affect the social standings of teenagers and how that affects them in school; how the school system view and work with child poverty as well as how they act within the legal framework that requires the school to be free of charge. This was done through analyzing earlier research and conducting five interviews with personnel at three schools for children ages 13-15. Our results show that social standing can be affected by a lack of financial resources, partially due to not having certain mobile phones or brand clothing, partially because they cannot afford to join in on social activities. Furthermore, teenagers view child poverty as shameful and a risk factor for social exclusion.

The aim of this study was to examine how "Professional Exes", individuals that have exited a drug abuse and a criminal career and further are educated to work in the addiction field, transformed their identity and which factors that were significant in the process. The result of this study are based on semi-structured interviews with five Professional Exes and shows which specific factors in the process that contributed to the transformation and what kind of difficulties and barriers that existed during the process. The study suggests that, among other things, identification with others exes and the 12 Step Program are significant factors in the process. Furthermore, the study suggests that a difficulty in the transformation is that residues from the previous identity such as a poor self-esteem occurred in some situations..