Syftet med detta arbete att hjÀlpa Àgarna till ett utvalt fallföretag att hitta en eller flera lönsamma produktionsgrenar som Àr lÀmpliga för gÄrdarnas förutsÀttningar och göra relevanta kalkyler sÄ att Àgarna ska kunna fatta ett beslut och bygga upp en produktion inom de nÀrmsta Ären. De aktuella gÄrdarna ligger i VÀstergötland respektive VÀrmland. Efter sondering av tÀnkbara produktionsgrenar koncentrerade vi oss pÄ mjölkproduktion och hjortköttsproduktion. Arbete gÄr ut pÄ att hitta en intressant och lönsam produktion för framtiden. I Sverige finns det en del hjorthÀgn men marknaden för förÀdling av köttet Àr liten. Produktionen Àr vÀldigt dyr och osÀker om man inte kan förÀdla och slakta sina egna djur. Kan man bygga upp ett slakteri för förÀdling ökar chanserna för en bra vinst. Mjölkproduktion dÀremot en sÀkrare investering, produktionen Àr stabil dÄ efterfrÄgan Àr konstant. Uppstartskostnaderna för dessa tvÄ produktioner skiljer sig mycket Ät.

MÄnga kvinnor i vuxen Älder har hÀstar och ridning som fritidssysselsÀttning. Vissa kvinnor rider inte men har hÀst som sÀllskapsdjur. Syftet med denna studie var att belysa vad det innebÀr för vuxna kvinnors hÀlsa att ha hÀstar som sÀllskapsdjur, upplever kvinnorna att umgÀnget med hÀstar ger dem nÄgon mer Àn bara fritidssysselsÀttning? PÄverkar det deras vÀlbefinnande och hÀlsa? Studien genomfördes som en intervjustudie dÀr tio vuxna hÀstintresserade kvinnor intervjuades sommaren 2007. Analysen genomfördes med fenemenologisk ansats.

Det har skett en stor förÀndring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slÄtter och beteshÀvd har nÀstan upphört helt. FörÀndrad markanvÀndning orsakar habitatförlust för mÄnga vÀxter och djur. SlÄtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste vÀxtsamhÀllena i Sverige hotas av igenvÀxning. I denna uppsats studerar jag LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som Àr en hÀvdgynnad art pÄ tillbakagÄng. Studien baseras pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀn samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen.

Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers ? which contrasted with former employees testimony.

Traffic accidents where wild animals are involved represents between 60 and 80 percent of all reported accidents, depending on location in Sweden. In a country like Sweden, with a lot of forest, there is always risk of a collision with a wild animal. Imagine if you, as a road user, had the possibility to receive warnings when the risk of an accident according to statistics is extra high.Wildlife Detection Network is a wildlife warning system with an information service, which makes the whole concept unique. When an animal is approaching the road, it is registered by sensors, and warning lights along the road are lit to inform drivers of the potential danger. In conclusion, this is a direct warning to all drivers on the road where the system is placed.When an animal is registered by the sensors, information containing time, date, weather circumstances and coordinates are sent to a database.

Bakgrund och problem: I samband med en tilltagande miljöförstöring har intresset förhÄllbarhetsarbete ökat. Detta har skapat press pÄ företagen att redovisa miljöpÄverkan ochutveckla hÄllbarhetsarbetet. TvÄ industrier som Àr kritiserade för sin omfattandemiljöförstöring Àr gruv- respektive modeindustrin vars pÄverkan drabbar sÄvÀl natur sommÀnniskor och djur. Hur den konstaterade miljöpÄverkan redovisas och eventuella skillnadermellan de tvÄ (helt) olika industrierna ligger till grund för den fortsatta studien.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att mer ingÄende undersöka redovisningen avmiljöindikatorer. Fokus riktas pÄ omfattning och skillnader samt utveckling över enfemÄrsperiod mellan företag verksamma inom den svenska gruv- respektive modeindustrinsom redovisar sitt hÄllbarhetsarbete utifrÄn Global Reporting Initiative (GRI).AvgrÀnsning: Studien Àr avgrÀnsad till att endast behandla den miljöpÄverkan de valdaföretagen har, ansvaret för de sociala och ekonomiska omrÄdena har sÄledes bortsetts.Metod: Studien omfattar en kvalitativ innehÄllsanalys av hÄllbarhetsredovisningar för Ären2009 till 2013 för sex utvalda företag, tre frÄn vardera industri.

LÀkemedel Àr en grupp kemikalier med effekt pÄ olika fysiologiska processer hos mÀnniska och djur. Den största kÀlla för lÀkemedelsrester Àr avloppsvatten frÄn reningsverk. Eliminering av lÀkemedelssubtanser i reningsverk Àr ofta inte fullstÀndig och lÀkemedelsrester i naturen har pÄvisats. LÀkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhÀllet förvÀntas exponeringen för lÀkemedelsrester öka.

American curly hÀstar har lockig pÀls och drabbas i vissa fall av hypotrikos vilket innebÀr hÄravfall. MÄnga tappar förutom pÀlsen Àven manen och svansen nÀr de fÀller. Lockig pÀls förekommer Àven hos katt, hund, mus och tamrÄtta samt extremt lockigt eller ulligt hÄr hos mÀnniskor. Flera av dessa Àr Àven drabbade av hypotrikos. Syftet med denna studie Àr att studera vilka gener som troligtvis styr utseendet och hÀlsan hos american curly.

VÄr undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vÄr granskning Àr, förutom ett hos oss nyvÀckt intresse, att vi har mÀrkt att barn inte vet vad begreppen stÄr för. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi stÀller oss frÄgan vad de gör som gynnar barns lÀrande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrÀtten till att sÀlja lÀkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förÀndrad situation som inneburit att nya krav stÀllts bÄde pÄ företaget och pÄ dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus pÄ företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anstÀllda ska arbeta för att attrahera och behÄlla kunder. Vidare har ÀndamÄlet varit att ta reda pÄ företagets tillvÀgagÄngsÀtt för att implementera detta arbetssÀtt i verksamheten, samt att ta reda pÄ hur de kontrollerar att det nya arbetssÀttet bibehÄlls. För att undersöka detta har datamaterial frÄn sju intervjuer, tre av Apoteket ABs Ärsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer anvÀnder sig av medarbetares kÀnslor och emotioner som en resurs.

Det Àr inget nytt att undersöka interaktioner pÄ Facebook, dock Àr det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den hÀr studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig pÄ Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos tvÄ ideella organisationer och hur delaktiga anvÀndare Àr i organisationernas berÀttelse beroende pÄ organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och RÀdda Barnen. DÀrför Àr studiens frÄgestÀllning utformad som följande; pÄ vilket sÀtt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berÀttelser pÄ organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgÄr ifrÄn Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan anvÀnda sig av tvÄ strategier i sin kommunikation pÄ nÀtet; supersize strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebÀr att organisationer anvÀnder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förÀndrar hur organisationer bör tÀnka nÀr de skriver meddelanden pÄ nÀtet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Hunden har sedan 40 000 Är tillbaka funnits hos mÀnniskan och verkat vid dess sida. En inverkan pÄ mÀnniskan pÄ bÄde det fysiska och psykiska planet har under Ären kunnat pÄvisas och genom att sÀtta hunden i relation till begrepp inom omvÄrdnad kan de sjÀlsliga aspekterna lyftas fram och visa hur mÀnniskan och hunden kan ha nytta av varandra. I sjuksköterskans profession ingÄr det att se till hela mÀnniskan, uppmÀrksamma dennes lidande och frÀmja hÀlsa. Syftet med denna uppsats Àr att utforska hundens inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande och diskutera detta i relation till omvÄrdnad. En litteraturöversikt gjordes pÄ 11 artiklar som analyserades utefter skillnader och likheter i resultatet och kategorier utformades efter detta.

Anlagda vÄtmarker i avrinningsomrÄden frÄn jordbruksmarker mottar ofta vatten med höga halter av partikelbunden fosfor. Den viktigaste processen för avskiljning av inkommande partikelbunden fosfor Àr sedimentation. Resuspension Àr en process som motverkar netto-sedimentationen av partiklar och kan sÄledes minska vÄtmarkers förmÄga att hÄlla kvar fosfor. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om A. aquaticus pÄverkar resuspensionen av partiklar, och om större tÀtheter av A.

Studiens syfte Àr att bidra till en större förstÄelse om hur barn tÀnker och handlar kring konceptet hÄllbar utveckling. HuvudfrÄgan lyder Vilka tankar har barn i skolÄr 2 om sin egen handlingskompetens nÀr det gÀller den ekologiska dimensionen inom hÄllbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrÄgor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hÄllbar utveckling? - Vilka kÀnslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr begreppet handlingskompetens, dÀr en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) dÀr faktorer som kan pÄverka miljövÀnliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lÀrandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolÄr 2 pÄ en medelstor skola i SkÄne blev intervjuade och deras svar visar pÄ stor variation bÄde i kunskaper, erfarenheter och kÀnslor för miljöfrÄgor. Barnens svar Àr mycket individuella men har ÀndÄ gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skrÀp i naturen.