Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers Interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna Interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevInteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, Interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och Interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och Interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och Interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Användandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av så kallade läromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste åren i Sverige. Trots det ökade användandet så saknas det undersökningar i området. För att undersöka området har en fallstudie genomförts på en specifik läromedelsapplikation i matematik för grundskolan. Läromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och är baserad på den svenska läroplanen i matematik. Från ett Interaktionsperspektiv undersöker studien hur en läromedelsapplikation kan designas i relation till hur den är utvecklad för att fungera som ett läromedelsverktyg.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som Interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör..

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i Interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna Interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

Detta arbete har fokuserat på hur undervisningen i ett genusperspektiv påverkar elever och lärare. Syftet var att undersöka lärare och elevers Interaktion i helklassundervisning med avseende på kön. Centrala frågeställningar för undersökningen var att studera hur läraren fördelar talutrymmet i klassen och att undersöka vilket kön som mer frekvent påkallar negativ eller positiv uppmärksamhet för att få kontakt med läraren. Metoderna för undersökningen har varit strukturerade observationer med observationsschema samt halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att skillnader mellan könen beträffande Interaktion i helklass förekommer.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gäller barnens lärandemiljö, i termer av: * Lust att lära * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lärandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika åldrar (6-12 år) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förändringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvärdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt föräldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade på att totalintegreringen givit positiva effekter på barnens lärandemiljö vad avser lust att lära, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt Interaktion.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse.

Under de senaste åren har levnadsåldern ökat i Sverige och medellivslängden antas öka ännu mer. Antalet människor med demenssjukdom kommer att öka och fler patienter med demens kommer att vårdas inom akutsjukvården framöver. Stora krav kommer ställas på vårdpersonalen för att tillgodose denna patientgrupps vårdbehov. Kunskap som vi menar inte finns idag. Ungefär 140 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och risken att drabbas ökar med åldern.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt.

Titel: Gör cheferna som de säger? Kunskapens betydelse för skillnader i uttalad och faktisk Interaktion mellan chefer och blue-collar workers respektive knowledge workers.Nivå: Examensarbete i Företagsekonomi, Kandidatnivå, 15 hpFörfattare: Madeleine Lindqvist och Björn StenholmHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2013Syfte: Syftet är att undersöka kunskapens betydelse för skillnader i uttalad och faktisk Interaktion mellan chefer och blue-collar workers respektive knowledge workers. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer med anställda och chefer på olika företag har använts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen har samlats in genom relevant kurslitteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnet. Resultat & Slutsats: Slutsatsen som dragits utifrån denna studie är att det inte gått att finna något glapp mellan chefers uttalade och faktiska handlingar. Däremot visar den på att svårigheten med kommunikation kvarstår trots kunskap om Interaktion Förslag till fortsatt forskning: Då vi anser att vårt tillvägagångssätt inte kunde stödja den klassiska teorin föreslår vi att samma forskningsfråga studeras med en deltagande metod då vi tror att det skulle ge ett annat resultat. Ett annat förslag är att undersöka varför kommunikationen mellan chefer och anställda inte fungerar trots att båda parter är medvetna om problemet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för de komplexa situationer som chefer med ledaransvar ställs inför och huruvida deras kunskap inom områden som kommunikation och Interaktion kan hjälpa dem i sitt arbete. Nyckelord: Espoused theory, theory-in-use, arbetsmotivation, knowledge workers, blue-collar workers.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka pedagogiska strategier några lärare i träningsskolan använder i språk- läs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur används alternativa kommunikationssätt i undervisningen?? Hur och när framträder Interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring språk- läs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk är hämtat från det sociokulturella perspektivet på lärande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lärande ses som något som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien är utformad som en fallstudie med inspiration från den etnografiska forskningstraditionen.