Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur syskon till barn med funktionsnedsÀttning pÄverkas psykosocialt. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för Àmnet. De intervjuade har redovisat sin syn pÄ hur de anser att barn pÄverkats av att vÀxa upp som syskon till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd.Resultatet pÄvisar att syskon under sin uppvÀxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation Àn jÀmnÄriga och blir mer Äsidosatta Àn barn i övrigt. Undersökningen visar ocksÄ att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum fÄr med sig karaktÀrsdrag sÄsom större empati, mognad och ansvar. Att fÄ kunskap över sitt syskons funktionsnedsÀttning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien Àr att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mÀts med GSE, i översÀttning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mÀts med egenkonstruerade frÄgor i samma enkÀt i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnÀrvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare bestÄr av 58 medarbetare frÄn samma organisation varav 83 % Àr kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende nÀrvaro, nöjdhet samt hur medarbetare sjÀlva agerar vid problem pÄ arbetet.

Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populÀra. Trots detta finns det begrÀnsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gÀllande samarbete. Det hÀr arbetet har dÀrför riktat in sig pÄ hur interaktion och kommunikation gÀllande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft.Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbÀttringar gÀllande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det hÀr fallet speciellt pÄ World of Warcraft.Genom att anvÀnda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. EnkÀtundersökning som var av typen webbenkÀt med bÄde öppna och stÀngda frÄgor.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.

UtsÀttas för det okÀnda kan vara skrÀmmande för varje mÀnsklig varelse. NÀr ett barn mÄste genomgÄ en undersökning eller behandling kan en sÄdan situation representera det okÀnda och det hotfulla. Barn i alla Äldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna pÄverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lÀgre oro och stressnivÄer i samband med undersökningar och behandlingar..

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 Är i nÄgon cancerform. NÀr ett barn drabbas av cancer ochbehandlas pÄ sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det Àr en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga pÄ sjukhus, alla barn reagerarolika.. OmvÄrdnaden ska ta hÀnsyn till barnets totala situation samt baseras pÄbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov nÀr ett barn drabbas av cancer och vÄrdas pÄ sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrÄn familjens pÄtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgÀnglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frÄnvÄrdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. VÄra fyra frÄgor Àr: Vilka tankar har barn i Äldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar pÄ förskolan RegnbÄgen och vad gör de dÄ? Vad tÀnker barn i förskolan nÀr de hör ordet musik? Vilken/vilka kÀnslor har barn för musik i förskolan, stÀmmer deras kroppsuttryck med vad de sÀger om musik? VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr vi har gjort intervjuer med 23 barn frÄn samma avdelning pÄ en förskola. Vi har Àven observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi sjÀlva har planerat och genomfört fem samlingar. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att barn Àr positiva till musiksamlingen.

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ utveckling, mognadsnivÄ och Älder. För att ge god vÄrd och minska lidande Àr det viktigt att bedöma smÀrta hos barn. Det finns smÀrtbedömningsinstrument framtagna specifikt för anvÀndning pÄ barn. Forskning om bedömning av smÀrta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt Àr omrÄdet relativt outforskat. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.