Sekretessbelagd.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lÀsstunden pÄ förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfÀllen pÄ en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, stÀllde frÄgor, klargjorde och ÄterberÀttade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehÄllet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhÄllande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i Ärskurs fyra i en kommun frÄn nordvÀstra SkÄne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkÀter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfÀlle. EnkÀten inleddes med frÄgor om hur barnen upplever skolidrotten, hur lÀraren och kompisarna behandlar barnet i frÄga för att sedan komma in pÄ hur det Àr att byta om och duscha tillsammans med kompisar.

BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. SÀrskilt i dennatid dÄ mÄnga förskolor vÀljer att satsa pÄ en öppen skapande miljö dÀr barnen tillÄts skapa nÀrhelst deras lust faller pÄ. Redan frÄn förskolans uppkomst pÄ 1800-talet har vikten av barnsskapande pÄpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger Àr barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att se hur pedagoger till synes och genom berÀttandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgÄngspunkt.

Med utgÄngspunkt i rollteorins begrepp position och roll undersöks i uppsatsen hur individen intar enposition och pÄ sÄ sÀtt kan spela den roll som tillhör positionen. Att mÀnniskor spelar roller i olikasammanhang Àr inget nytt, men frÄgan Àr hur de gÄr tillvÀga. I uppsatsen intervjuas tre skÄdespelare som samtliga Àr fast anstÀllda pÄ en medelstor institutionsteater i Sverige. Intervjuerna fokuserarfrÀmst pÄ repetitionsperioden och hur samspelet mellan person och roll fungerar i skÄdespelarensarbete med en pjÀs. Dessa intervjuer analyseras sedan med utgÄngspunkt i rollteorin och med hjÀlpav ytterligare teorier, frÀmst socialpsykologiska.

Specialarbete, SSA136, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sÀmre livskvalitet Àn normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och var mindre fysiskt aktiva Àn normalviktiga barn och ungdomar. Ett fÄ tal kÀnde sig generellt bekvÀma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar sÄsom mage, lÄr, armar och ben.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan upptÀcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svÄrigheter. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor har vi valt attutföra gruppintervjuer pÄ en förskola i södra SkÄne dÀr tolv respondenter valt att besvara vÄrafrÄgor. UtifrÄn tidigare forskning och genom vÄr studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svÄrigheter kan yttra sig pÄ olika sÀtt; inÄtvÀnt och utÄtagerande beteende.Genom att man som pedagog Àr vaksam och uppmÀrksam kan man tidigt upptÀcka dessa barn,hjÀlpa dem att underlÀtta sin situation och pÄ sÄ sÀtt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns mÄnga tecken hos barn med sociala och emotionella svÄrighet, det kan vara allt frÄn ont imagen, koncentrationssvÄrigheter eller att de har svÄrt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn mÄste man som pedagog pÄ förskolor ha grundlÀggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svÄrigheter..

Det hÀr examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptÀcka det och vilka skyldigheter lÀrare har i dessa fall. För att avgrÀnsa detta stora omrÄde har jag valt att koncentrera innehÄllet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvÄrd och anmÀlningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lÀrare kan se och upptÀcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjÀlpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nÀmnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten bestÄr arbetet Àven av en intervjuundersökning.

 Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna mÀnniskans interaktion och kommunikation med centralmakten. UtgÄngspunkten Àr att lokalsamhÀllets förestÀllningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sÄdant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher sÄsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer dÀr marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhÀllets mÀnniskor.Jag argumenterar för att marschen bör förstÄs som en kommunikativ arena dÀr centralmakten och lokalsamhÀllet interagerade inom ramen för ett förestÀllt samhÀllskontrakt. Denna symboliska interaktion visade pÄ att centralmakten och lokalsamhÀllet delade mÄnga förestÀllningar och hade mycket att vinna pÄ ömsesidighet och förhandling.

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Det hÀr arbetet handlar om hur man som lÀrare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. HÀr tas Àven upp hur och nÀr man berÀttar för ett barn att nÄgon dött. Det Àr av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjÀlpa dessa att gÄ vidare i livet, hur vi hjÀlper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en prÀst fÄr man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhÀllet kan fungera. I arbetet har jag Àven tagit upp hur viktigt det Àr att ha en handlingsplan för krissituationer.

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förstÄelse för genusskapande pÄ rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer anvÀnts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfÀllen samtliga pÄ skolgÄrden. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter lÄnga och en var 20 minuter.

Studiens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse om hur svenska förskolebarn i Äldrarna fyra och fem Är interagerar med och uppfattar de olika artefakterna pÄ sin utegÄrd. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns pÄ förskolans utegÄrd. Vi har valt att inrikta oss pÄ om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrÄn given funktion eller skapad funktion samt hur de ser pÄ artefakter med hÀnsyn till estetiska omdömen. Vi har anvÀnt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vÄr studie har barn fotograferat utegÄrden.