Designmönster är beprövade och återanvändbara designlösningar på återkommande designproblem inom en viss kontext. Designmönster handlar om att inte behöva uppfinna hjulet om och om igen. Designmönster fångar lösningar och kunskap inom mjukvaruutveckling.Vi har försökt beskriva och förstå hur IFS och Intentia tar sig an arbetet som omfattas i våra frågeställningar. Våra frågeställningar har varit hur designmönster kan hittas, dokumenterasoch katalogiseras samt hur designmönster kan spridas till medarbetare.Vi har i denna undersökning anslutit oss till de tankegångar som finns inom hermeneutiken och vi har därför valt att använda oss av en kvalitativ metodteori, vars drag ligger mer åt dethermeneutiska perspektivet. Vi har genomfört intervjuer med representanter från ovan nämnda företag.Undersökningen har visat att bägge företagen har grupper med erfarna utvecklare som finner nya designmönster.

Sammanfattning Titel: Hur kan affärssystemets potential utnyttjas i klädbranschen? ? en studie av svenska klädföretag Seminariedatum: 16 januari 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10p Författare: Martin Borgström, Maria Eriksson, Henrik Hallerby och Benny Karlsson Handledare: Per Magnus Andersson och Hans Månsson Företag: Intentia, Dressmann, H&M, KappAhl, Lindex och MQ Nyckelord: Affärssystem, klädbranschen, detaljhandel, branschanalys, affärsprocesser Syfte: Att undersöka hur affärssystemen i svenska klädesbranschen utnyttjas i dagsläget, samt diskutera hur den bättre kan utformas för denna bransch i framtiden. Metod: Fem fallstudier hos användare av affärssystem inom klädbranschen samt diskussion med en leverantör av affärssystem. Fallstudierna genomfördes med telefonintervjuer med personer väl insatta i respektive affärssystem. De enskilda fallen analyserades och ställdes mot varandra, mot leverantörens syn samt mot teorin.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera hur IT-företag tillämpar gällande normer för intäktsredovisning. Metod: För att genomföra denna studie har vi valt att först skapa oss en uppfattning om hur intäktsredovisning i praktiken går till i IT-företag. Vårt tillvägagångssätt har varit att med hjälp av fallföretagens årsredovisningar granska huruvida företagen har använt sig av gällande normer och på vilket sätt detta har skett. För att ge en rättvisande bild av fallföretagen och deras redovisningsprinciper har vi kompletterat informationen i årsredovisningarna med intervjuer med företagen. Sammantaget menar vi att ovanstående tillvägagångssätt har gjort vår studie tillräckligt förankrad i verkligheten.

Background: The project controller is a function witch evolved due to the strong gaining ground of project operation. Why the area of the project controller is interesting to study is explained by the fact that increasing knowledge of this function is important in order to make project operation work well. The fact that opinions in this field disagree, further increases the interest of the field. In order to study the function of the project controller three companies have been singled out. They are IFS, Intentia and Saab Bofors Dynamics.

Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter.

Företag: Ericsson Mobile Platforms, itAssign, Intentia, BioInvent och Cell Network. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur fem företag agerar för att utveckla den kompetens som finns i företaget och på vilket sätt detta agerande visas i den externa redovisningen. Metod: Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med nyckelpersoner för kompetens i fem företag som vi ansett vara kunskapsintensiva. Vi har använt oss av en intervjuguide och låtit respondenten utveckla sig fritt och uttömmande kring dessa frågor. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare frågor som skickats och besvarats via e-mail.

Sammanfattning Titel: Affärssystembranschen - En studie av branschens förutsättningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: Affärssystembranschen genomgår idag en omvälvande fas då nya aktörer kommer in på marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen går allt fortare och befintliga aktörer ändrar strategier. Konjunkturläget bidrar till pressen på befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affärspress huruvida vissa aktörer kommer att slås ut eller ej. Marknadsläget tvingar således branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvärdera befintliga affärsmodeller. Vi har därför ställt oss följande frågor: Under vilka omständigheter verkar världens helintegrerade affärssystemleverantörer idag och hur kan deras affärsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affärsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva affärssystembranschens skiftande förutsättningar samt ge en bild av hur en affärssystemleverantör kan utforma sin affärsmodell för att förbli konkurrenskraftig.

Bakgrund: I den litteratur som behandlar projektteam finns det en uppsjö av olika komponenter som tros påverka hur ett projektteam kommer att prestera, det vill säga om det kommer att bli framgångsrikt eller ej. Det finns dels de författare som hävdar att det är projektteamets design som är avgörande för hur projektarbetet kommer att fortlöpa, dels de författare som ger coachingen en avgörande betydelse för projektteamets framgång. Syfte: Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om hur de två faktorerna design och coaching medverkar till att ett projektteam når framgång. Avgränsningar: Vi har valt att företrädesvis presentera vårt material utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv och har således inte anammat ett huvudsakligt psykologiskt angreppssätt som även det kan vara passande på en uppsats av detta slag. Vidare, har vi även valt att inte behandla de kulturella aspekter som rör internationella projektteam.

Problem: Today Frigoscandia Equipment Europe, FSEE, is not sure how their CRM-system, MSMS, is used along with other solutions at the different regions throughout Europe. The company is interested in a usage evaluation describing by who and how the system is used. FSEE is also concerned about the users opinions of future development and improvements.Management is also concerned about how MSMS would support the After Market and gain full leverage of the IT investments. MSMS is today only used to a limited extent in a few of the After Market departments, and FSEE is interested in what an overall usage would mean in terms of improved internal communication, customer focus and information management. The following questions will therefore be investigated in this study:· How, by whom and where is MSMS used within FSEE?s After Market and Sales divisions today?· What does the After Market division at FSEE gain from using MSMS?· What has to be done to improve the usage of MSMS at FSEE? Purpose: The purpose of this Master Thesis is partly to examine the current usage of the Sales and Marketing System within FSEE?s After Market and Sales divisions.