Samvetsstress Àr en speciell form av stress som tidigare beskrivits bland grundutbildade sjuksköterskor och vÄrdbitrÀden. DÀremot finns inte mycket som Àr skrivet om distriktssköterskor och samvetsstress. Syftet med vÄr studie var att undersöka förekomsten av samvetsstress i distriktssköterskans omvÄrdnadsarbete. Verktyg för datainsamling var en validerad enkÀt. Sammantaget visar resultatet tydligt att distriktssköterskorna upplever stress vid höga krav i sitt arbete, dÄ de bevittnar att patienter krÀnks eller skadas samt dÄ de ger avkall pÄ ambitionerna om att ge god vÄrd.

 Vasakronan AB Àr ett statligt Àgt fastighetsföretag som regeringen planerar att sÀlja ut. Med denna typ av organisationsförÀndring sÄ kan oro och stress bland de anstÀllda förekomma. I och med detta sÄ kan ett motstÄnd till förÀndringen uppstÄ. MotstÄnd kan leda till ett misslyckande av förÀndringsarbetet. Stress och oro gör de anstÀllda mindre arbetsföra och istÀllet för att genomföra det dagliga arbetet sÄ lÀgger de energi pÄ spekulationer om framtiden.

Tidigare forskning kring tolkarbetet visar att tolkyrket har utvecklats och spelar en viktig roll i samhÀllet. Tolkarbetet anses vara en stressframkallande aktivitet. En tolk genomför en kommunikation mellan tvÄ partner som inte tillÀmpar samma sprÄk. Kulturtolk förklarar informationen mer djupgÄende medan kontakttolken tolkar endast det som sÀgs utan vidare förklaring. Syftet med studien var att undersöka hur kontakttolkar och kulturtolkar upplever sina arbeten.

Under lÄng tid har hÀlsoarbetet bestÄtt av insatser inom det patogena omrÄdet som fokuserar pÄ orsaker till ohÀlsa och sjukdom. UtifrÄn ett salutogent perspektiv söks istÀllet hÀlsans ursprung. Perspektivet utgÄr frÄn vilka faktorer som gör att mÀnniskor mÄr bra och vidmakthÄller hÀlsan trots omstÀndigheter som bidrar till att de Àr eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hÀlsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hÀlsa som kan vara anvÀndbara i hÀlsofrÀmjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkÀt till 300 lantbrukare i SkÄne.

Buller pÄverkar mÀnniskor pÄ mÄnga olika sÀtt, bÄde fysiskt och psykiskt. Hörselskador, tinnitus, sömnproblem och koncentrationssvÄrigheter Àr nÄgra av effekterna av bullerstörning. IntensivvÄrdsavdelningen Àr en arbetsplats som Àr dokumenterat bullrig. Sjuksköterskor pÄ intensivvÄrdsavdelning utsÀtts i sitt dagliga arbete för en hög bullernivÄ. Det Àr en apparattÀt och tekniskt avancerad miljö.

Med den hÀr studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hÀlsa och sjÀlvbild pÄverkas av förvÀntningar och krav, samhÀlleliga strukturer och förhÄllanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville Àven titta nÀrmare pÄ hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det Àr i just deras situation som gör att deras psykiska hÀlsa blir drabbad. Det empiriska material jag anvÀnt mig av bestÄr av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i Älder 25-30 Är, dÀr de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn min undersökning Àr att kvinnor blir stressade pÄ grund av alla de olika förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ dem, vilket gör att de olika bilderna (som Àr konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar till barn med hjÀrntumör vid tvÄ mÄnader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 mÄnader efter avslutad cytostatika-/strÄlbehandling eller 18 mÄnader efter operation av barn som inte fÄtt cytostatika-/strÄlbehandling (T6). Syftet var ocksÄ att jÀmföra behovet av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar med möjlig PTSD och hos de förÀldrar som inte visar symtom pÄ möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 förÀldrar till barn med hjÀrntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fÀder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. NivÄer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mÀttes med PTSD Checklist Civilian, förÀldrars behov av kÀnslomÀssigt stöd mÀttes med ett studiespecifikt formulÀr.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka unga elitfotbollsspelares förhÄllningssÀtt och instÀllning till sin elitsatsning.FrÄgestÀllningar:? Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och ÄterhÀmtning?? Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina förÀldrars nÀrvaro och reaktioner pÄprestation?? Vilka förutsÀttningar upplever spelarna finns för att uppnÄ sina mÄl?MetodVi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, dÀr sammanlagt sex spelare frÄn tvÄ av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrÄn att de Àr framstÄende i sin Äldersgrupp och studerar pÄ ett fotbollsgymnasium. Vi har anvÀnt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrÄn Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell.ResultatResultatet visar att förÀldrarna har en stor betydelse för spelarna.

Animals living in captivity are often subjected to various kinds of stress. Individuals within species can respond differently to the same stressor depending on differences in coping style and physiology. Active and passive coping is a common way to describe different coping styles in animals and it is likely that these strategies have a high heritability. Individuals with an active coping style are characterized by an urge of control and a higher level of aggression than individuals with passive coping style, who in general are more flexible and respond to stress by immobilisation to a greater extent. The aim of this bachelor?s thesis is to investigate the presence of different coping styles and personality types in dogs (Canis lupus familiaris) and horses (Equus ferus caballus) and to find fields of application for this information.

This work examines the studentsÂŽ thoughts on climate change with a focus on carbondioxid through photosynthesis and the carbon emissions from cars. The study is based on two subject areas, one with a focus on enhanced greenhouse effect, and the other focusing on photosythesis. The survey was conducted by means of qualitative interviews with students in grades four and six. The results describe that studentÂŽs understanding for photosynthesis and the carbondioxids function for photosynthesis doesnÂŽt change significantly from grade four to grade six. I have divided the students inte three levels based on their understandingof the various fields, and their use of adequate concepts.

This is a thesis presents a differential gear which is found in a tracked vehicle called BvS10. The tracked vehicle is manufactured by BAE Systems HĂ€gglunds AB in Örnsköldsvik, Sweden. The differential gear has a bolted house. The differential meets the requirement specifications, but the problem is that the bolts are sheared off because of the extreme torque that the differential is exposed to resist.Previous report on the differential show pictures of bolts which have been sheared off at the threads. This report is also includes three lists that explain seven different proposals which some are approved and some are not, and the report also presents the force, tensile, and shear stress.In a bolted connection there is both axial tension stress and radial shear stress, which can lead to wear out and broken bolts.

Medborgardeltagande brukar anses vila pÄ en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krÀvts pÄ större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet Àr inte helt oproblematiskt och innehÄller en del kÀnda nackdelar. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna Àr applicerbara pÄ fallstudien, bland annat vad gÀller klassiska negativa aspekter som helhets- och jÀmlikhetsproblematiken. Undersökningen visar ocksÄ att bÄde medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

The following study explores the relation between psychosocial work environment and individual health. The purpose is to examine how female employees in the occupational health sector experience their own psychosocial work environment, focusing on different influencing factors in both the workplace and their private life regarding the employees own health. The study applies a hermeneutic approach in which qualitative interviews constitute the empirical data. Previous research on this particular subject has focused on the following themes: the combination of work-family life, demand/control model and flexibility in the workplace in relation to health and stress. The theoretical framework used in this study integrates relevant concepts, specifically SOC, poor leadership and flexibility.

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, sÄ som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieÀmnet. Eleverna har fÄtt jÀmföra resultaten frÄn tvÄ prov, ett före och ett efter momentets genomgÄng. De har dÀrefter svarat pÄ en enkÀt angÄende deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att nÀr eleverna ser sin egen kunskapsutveckling sÄ blir de motiverade till ökade studier i historieÀmnet. Eleverna upplevde det Àven som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det Àr som de skall kunna nÀr momentet Àr slut.