Den palliativa vÄrden Àven kallad vÄrd vid livets slutskede, innebar stora omstÀllningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa copingstrategier patienter anvÀnder sig av i palliativ vÄrd. MÄlet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina copingstrategier och hur sjuksköterskor bÀst kan stödja patienter med sina copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier i palliativ vÄrd. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehÄllande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll copingstrategierna: undvikande, att kÀnna hopp och tro, samt  behovet av stöd.

AbstraktStudien har sitt fokus pÄ förÀldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur förÀldrar uttrycker sig pÄ olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av förÀldrarna. Intresset Àr dÀrför riktat mot att nÀrma sig en djupare förstÄelse av hur förÀldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. FrÄgan som fokuseras Àr Hur upplever förÀldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehÄll, Meads sÀtt att se pÄ kommunikation som nÄgot som hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och Bernsteins sÀtt att se pÄ den styrning som sker i kommunikationen.För att fÄ svar pÄ förÀldrars upplevelser anvÀndes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.

Prostatacancer Àr den vanligaste tumörsjukdomen bland mÀn som innebÀr en process dÀr tankar och kÀnslor har sin pÄverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda pÄ hur mÀn som fÄr sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att fÄ hur deras identitet pÄverkats och veta vilka strategier de anvÀnder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie dÀr halvstrukturerade intervjuer anvÀndes.

Bakgrund: Lungcancer Àr en livshotande sjukdom dÀr mindre Àn fem procent överlever fem Är. MÀn insjuknar oftare i lungcancer Àn kvinnor i Sverige, dÀr majoriteten av de som drabbas har rökt nÄgon gÄng i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfÀllig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkÀnslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet Àr att patienterna upplevde en dÄlig information frÄn vÄrden kring vad lungcancer Àr och vad som orsakar den.

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring förÀldrautbildning och förÀldraledighet under barnets första levnadsÄr. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett mÄlinriktat bekvÀmlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio mÀn som blivit pappor under de senaste tvÄ Ären. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: FörÀldrautbildningen bör inriktas mer pÄ det gemensamma förÀldraskapet Àn pÄ graviditet och förlossning.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förstÄelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvÄrd. Den övergripande frÄgestÀllningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremÄl för kriminalvÄrd sina tankar och kÀnslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktÀr. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvÄrd. Tre teman var grundlÀggande i intervjuerna; Tankar, kÀnslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frÄgor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.

NĂ„gra faktorer om Ă€r av stor vikt för en lyckad lĂ€kemedelsanvĂ€ndning Ă€r patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgĂ„ngsrik lĂ€kemedelsbehandling har lĂ€nge varit ett relativt outforskat omrĂ„de.Syftet med denna studie Ă€r att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika lĂ€kemedel, ser pĂ„ vĂ€rdet av delaktighet och följsamhet i deras lĂ€kemedelsbehandling och hur de upplevt den lĂ€kemedelsinformation de fĂ„tt.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Studien genomfördes pĂ„ hjĂ€rtavdelningen pĂ„ Kalmar lĂ€nssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjĂ€rtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fĂ„tt var bristfĂ€llig. NĂ€r det gĂ€llde motivation för att följa lĂ€kemedelsordinationerna fanns det en samstĂ€mmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.

Bakgrund: VÄrden blir palliativ nÀr den gÄr frÄn att vara botande till att lindra. MÄlet Àr att frÀmja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrÄgorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vÄrd lever patienterna nÀra döden och döden Àr den största existentiella utmaningen. Livskvalité Àr nÄgot som utgÄr frÄn ett inre tillstÄnd och Àr individuellt.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan Àven ske konflikter mellan barnen. Pedagoger mÄste hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt mÄste pedagogerna Àven ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. NÀr en konflikt uppstÄr mellan barnen Àr det viktigt att pedagogerna Àr lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska fÄ en chans att tala.

Den hÀr studien Àr en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. SkÀlet till detta Àr att vi Àr tvÄ, vÀldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill fÄ en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien Àr en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad pÄ information av trÀnare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt Àven en handbollsjournalist. DÄ detta i sig inte Àr ett vetenskapligt omrÄde har vi valt att utgÄ frÄn teorier kring utvÀrdering samt att vi Àven lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan pÄ handbollens framtid och ett av nyckelorden som anvÀnts Àr marknadsföring av sporten.

I det hÀr arbetet synliggörs vÄra styrdokument pÄ skolans omrÄde, de statliga, kommunala och lokala, utifrÄn den tes/frÄga som lyder; ?Tar man grundlÀggande vÀrden pÄ allvar? Tar man barns frÄgor om livet, pÄ allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn pÄ en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat Àr som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen Àr viktiga som utgÄngspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn pÄ medmÀnniskor Àr mycket viktigt - det utvecklande mÀnskliga mötet. Synliggör vÀrden, normer, tankar och idéer och vÄga visa att du söker svar. Begrepp och vÀrden Àr otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet Àr att följa idéer och tankar som Àr presenterade i vÄra styrdokument.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.