Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud.Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter.Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Bakgrund Tidig extubation minskar risken för långvarig vårdtid på intensivvårdsavdelning. Iallt större utsträckning, framförallt inom thoraxkirurgin, är det sjuksköterskan som ansvararför beslutet kring extubation. Det finns dock få studier som beskriver de kliniska bedömningarsom föregår extubation.Syfte Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans beslutsprocess införextubation.Metod Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Braun ochClarkes tematiska analysmetod. En pilotstudie med sex specialistsjuksköterskor inomthoraxintensivvård intervjuades för att testa studiens genomförbarhet.Resultat Specialistsjuksköterskor i pilotstudien beskriver beslutsfattandet inför extubationutifrån en process om fem faser: bedöma utgångsstatus, optimera sederande och analgetika,optimera och bedöma andningsfunktion, bedöma vakenhet samt bedöma patienten somextubationsklar. De två faser där informanternas beskrivning divergerar är framförallt vidoptimering av det sederande läkemedlet och bedömning av vakenhet.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

En intensivvårdssjuksköterska kommer i sin yrkesutövning ofta att möta närstående till svårt sjuka patienter. Tidigare studier har påvisat närståendes betydelse inom intensivvården och hur komplicerat samspelet med närstående kan vara, under de speciella omständigheter som råder på en intensivvårdsavdelning. Syftet med denna studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av aspekter som bidrar till att främja ett gott samspel med patientens närstående. En kvalitativ ansats har använts i studien. Datainsamling utfördes via halvstrukturerade intervjuer, styrda av en intervjuguide.

Titel: ?Att känna att man är en fast man är två? Aktionsforskning om hur undersköterskor på en intensivvårdsklinik uppfattar och definierar delaktighet. Nivå: C-uppsats i Ledarskap och organisation, 15 hp Författare: Pia Brorsson och Sara Ekeroth Handledare: Cecilia Franzén och Jonas Lundsten Problemområde: En medarbetarenkät som genomfördes på en intensivvårdsavdelning visade förbättringspotential inom området delaktighet. I uppsatsen har vi valt att undersöka hur undersköterskor på en intensivvårdsavdelning uppfattar delaktighet samt hur de ser på sin egen delaktighet. Metod: Aktionsforskning där ett problem diagnostiserades. Aktionen blev dels de kvalitativa gruppintervjuerna samt aktion inom organisationen som var baserat på resultatet. Detta kommer att utvärderas.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar, IVA, karaktäriseras av en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Intensivvårdssjuksköterskan förväntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta känslomässiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivå av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter på det psykiska och fysiska välbefinnandet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de påverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om två intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framträdde ur texten: inte räcka till, söka en balans och svårt att koppla av. Kategorier under temat inte räcka till var: högt tempo på arbetsplatsen, ensamhet när kommunikation och samarbete brister samt att känna sig otillräcklig i arbetet.

The level of increased central government that we have experienced during the last decades in school, for the purpose of increasing equality and to adapt the Swedish school to a certain international standard, clearly shows that increased control scarcely leads to improvement.The aim of this paper is to examine whether teachers believe that national tests contribute to equivalent assessment and increased goal attainment. Furthermore the teachers? attitude towards and work with national tests is described. The paper is written from a school improvement perspective, where good examples from current research on what creates increased quality in school meaning increased goal attainment and equivalent assessment are related to research on school effectiveness and increased testing in schools. The study builds upon a quantitative survey among teachers in upper primary - and secondary school in a medium-sized municipality in Sweden.The result shows that the teachers have a somewhat more positive than negative attitude towards national tests, as a whole.

As a consequence of the exports of Saab AB?s airplane 39 Gripen the departmentFATPA has grown and developed substantially in a short period of time. With the aim toclearly define and describe the establishment and its new work procedures and routines,which are meant to be applied after the turn of the year 2005/2006, FATPA is aiming todevelop a management model which will contain the above. The purpose of themanagement model is to describe how the department FATPA wants to work, especiallywith consideration to the department?s management.

This study investigates educators? experience of Intensive Behavioral Therapy (IBT) for preschool children diagnosed with autism. The aim is to examine, from the educators? perspective, how useful this method has been, what difference it made for the children with autism that took part in this training and also how the educators? have been able to organize and implement the method. The study is based on 6 semi-structured interviews and 29 surveys.

Bakgrund: Våld beskrivs som såväl fysiskt som verbalt våld men även som hot om våld. Det finns ingen entydig definition utan det är en individuell upplevelse. Vårdsektorn är en av de mest utsatta arbetsplatserna för våld och patienten är oftast den som utför våldshandlingen. Det finns flera orsaker till att patienter kan bli våldsamma. Det finns ett mörkertal i rapporteringen av våldshändelser.

This master thesis was written for Arla Foods and the result of the thesisserves to gain Arla Foods in its work with chemical hazardous and to bringnew academic results. The thesis aims to create a common methodology forrisk analysis with the handling of chemicals.The theories displayed in this thesis focuses on different risk managementmethods in order to build up a framework out of which a risk management toolwas created. The main primary data source consists of interviews held withemployees within Arla Foods at different facilities.The risk management tool can be found in appendix K.Available recommendations for how to evaluate risks with chemicals can befound at appropriate government agencies. These recommendations aredrawn up to suite small and medium enterprises and therefore are to narrowto make a good foundation for analysing chemical risks at large companies.With the legislation and government demands in mind, a tool has beencreated to fit a large company?s needs when managing chemical risks.

Vården som utförs på intensivvårdsavdelningar präglas av övervakningsutrustning vilket kan medföra svårigheter för de närstående att komma nära den som vårdas. De gånger när livsuppehållande behandling inte räcker till tar vården en annan riktning och övergår till palliativ vård på IVA. Som omvårdnadsansvarig för patienten befinner sig intensivvårdsjuksköterskan ofta nära de närstående. För att kunna främja mötet med närstående behövs en förmåga att kunna sätta sig in i de närståendes livsvärld. Studiens syfte var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att möta närstående till patienter där livsuppehållande behandling avvecklats och övergår till palliativ vård på IVA.

Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.